köttvigt ersättes, om den måste slagtas, med värdet
af 25 lisp. kött å 2 rdr . . . . . . . . 50.
Försäljning af samma kött, som också blott
upptages till 2 rdr . . . .s 50.
Huden omkring . . . oo s s ss 0 0 0 v 8.
Summa rgs rdr 408.
En ke om 40 lisp. får i ersättning:
Värdet af köttet å 2 rdr . . . . s 20.
Försäljning af samma kött . . . . . . 20.
Huden omkring . . . . ss s ss ss 00. 5
Summa rgs rdr 45.
Då sålunda ersättningen blifver i proportion
mot förlusten, så medför det ingen våda för all-
mogen all inträda i samma bolag med egaren
af dyrbara djur, och denne kan, utan andras
orättvisa betungande, erhålla högre ersättning,
än någet annat läns bolag, som stadgat ett
maximibelopp, lofvat gifva.
Genom denna method bortfaller allt det vidlyftiga
bestyret med värderingar och besigtningar, hvilka
dessutom hafva det felet att de måste of.a förnyas;
äfvensom alla med dylika förrättningar förbundna
misstankar om väld och mannamiån. — Methodens
grund är fullkomligt objektiv; den kan af hvar och
en kontrolleras, och någon åtgärd eller kontroll, som
beror på godtycke, kan icke ens komma i fråga.
Det må med skäl väcka förvåning, att man velat
påbörda denna metod svårigheter och krångel vid
verkställigheten. Utom den kontroll och de former,
som dels äro nödvändiga för sjelfva inträdet såsom
försäkringstagare, samt de som erfordras för att vinna
visshet, atv djuret, för hvilket ersättning sökes, Verk-
ligen haft den sjukdom hvarom fråga är, och hvilka
nästan äro lika för alla bolag, återstår här den enda
kontrollen, att låta väga det slagtade djurets kött,
hvilken, om den ej af sockenkommittcen medhinnes,
kan verkställas af något dess ombud. — Att vägar
skulle saknas på landet är endast en tom undflykt.
Våg finnes vanligen på hvarje herregård, och hvad
beträffar vägningen af köttet efter allmogens små
kreatur, så behöfs dertill i hvarje socken endast cen
pyndare af trä, som går upp till 5 å 6 LE, hvilket
är mer än nog till uppvägandet af de fyra fjerdin-
garne (en i sönder) af allmogens djur. En sådan
pyndare är så enkel, att sockenkommittåen kan låta
förfärdiga den af hvarje slöjdkunnig person som
helst, och så lätt, att ett barn kan bära den gård
och gård emellan.
Kommitttens majoritet har trott sig böra genom
denna motivering af sina beslut redogöra inför sina
kommittenter för det sätt, på hvilket den sökt full-
göra sitt uppdrag. Dess förslag, som redan den (
i denna månad till Kongl. Maj:t i underd. öfverlem-
nades, har icke behagat alla — hvilket är mensk-
liga företags vanliga lott — och man synes ännu
icke öfverallt i vårt land vara kommen till den grac
af medborgerlig bildning, som bjuder, att till vin-
nande af ctt stort ändamål uppoffra egna tycker
och älsklingsåsigter. — Vi tro dock att våra kom.
mittenter skola göra oss rättvisa, och om — hvilkei
vi icke förmoda — de skulle neka oss den, äro vi
fullt förvissade att vinna den af tiden, i fall nem-
ligen den härjande sjukdom, om hvars bekämpande
det är fråga, skulle allmänt sprida sig i vårt land
Det skall då visa sig, antingen de på godtyckliga
klassifikationer och värderingar grundade bolagen
med deras invecklade kontroller, eller den af oss fö-
reslagna, enkla, på rent objektiva grunder hvilandt
metod, som gifver lika rätt åt den fattige och rike
kan bäst uppfylla ändamålet och stå emot den på-
tryckning, som hvarje allmän olycka nödvändigt ut
öfvar. — Stockholm den 49 Mars 1849.
A. E. Wirsen. G. Lagerbjelke. J. Th. Nathhorst
J.S. Billing. J.A. Zetlerberg. C.F.G. Silfverstolpe
AA