Bland åhörarne). Nåväl, sade talaren, veten j
hvad man säger i landet — jo, att belägenhe-
ten nu är alldeles densamma som 1792. Re-
volutionen var då hotad; elt parti i lagstif-
tande församlingen sökte sitt stöd i ansträng-
ningarne hos några som hade öfvergifvit Frank-
rike för att tillkalla hjelp af främmande mak-
ter mot läderneslandet. Nu säger man likaså,
att vissa personer och partier, som med ovilja
antagit republiken... (buller till höger; bifall
till vensiv.). som allt ifrån början bespottat
den (rop us höger af: nej! nej!), åtminstone
i tysthet. Man säger att dessa personer och
partier redan tänka på att kasta masken af
sig, att de vilja öfverändakasta republiken,
och, i brist al egna krafter, söka stöd hos ut-
länningen. (Långvarigt aflbrott till höger, och
rop af: tul ordningen! — Till venster: Tyst,
tyst! hör!)
Sådana rykten äro gängse, och då man ser parti-
erna stråfva att återföra konungadömet,
sendtiigt att tillse om icke regeringen
tendenser inom och utom landet räcker
dessa partier och praktis rar med dem.
tier stör på 1815 års traktater,
är det vä-
genom sina
handen åt
Dessa par-.
vilka äfven
181 h
vär regering synes betrakta såsom ett rättstillständ.!
Sålunda in
: l
revändning
er Österrike, under en sjelfskapad fö-!
Ferrara, och tillåter sig handlingar
i
som man icke sett på länge, verkliga röfvareidrotter.
(Knot till höger; bifall till venster). Ja! röfvare-
handlingar. Ty, då man rånar från medborgare de-
Tas egendom, så är det ett röfveri, en stöld; och
österrikarus hafva uppfört sig såsom tjufvar i Fer-
rara, som ikväl tillhör den romerska republiken.
Nåväl, hvad har man gjort här? Intet. Kanske
heter det att man protesterat: det är möjligt, jag
känner de: icke; men då har man protesterat i tyst-
bet, och på ett skamligt sätt. Inför sidana hand-
lingar borde man protestera högljudt inför hela
Europa och fordra al Österrike att återlemna de
röfvade penningarne, den borttagna gisslan. Att
man icke sjort detta, kommer at respekt för 18145
års traktater
Jag öfve
har prok!
oe
r nu till den romerska frågan.
t republiken. Hvad hade då
naturliga... än att den fransyska republiken räckt
det en broderlig hand? Romerska republiken har
hitskickat sina representanter för att erbjuda oss ett
vänskapsfö: bund; man har visat dem ifrån sig; och
för närvarande är den enda representant, Rom eger
i Paris, påvens nuntius!
An mer: betänkliga rykten äro gängse, att de
nordiska makterna vilja intervenera för att återställa
påfvens vertisliga herravälde. Söker man hindra
dem deriiv: Nej: man skall hjelpa dem. Och
hvarpa stöd lenna intervention? På 18485
års traktater; hvilka man således accepterar. (Myc-
ket bifall ti venster.)
Samma förhållande är med Toscana. Sardinien
vill der melankomma, för att återföra storhertigen.
Om vår reacring bifaller denna intervention, så är
detta ä om innando af 48135 ärs traktater.
Tal. gjorde härefter en framställning för alt visa
nödv indigbeten av Frankrike antingen helt och hål-
let, eller ochs se anlager den princip, hvarpå
4815 års 41 nemiigen principen af
furstarnes vin inkla rätt öfver folken; men att den
distinktion, som man te alt göra mellan erkän-
nandet de 3 ; och de facto, icke håller ständ. Han
erinrade (os Frankrike genom sitt dekret
af den 24 I ifvit en hedersförbindelse ät
Italien, och omstå erna voro då mindre grava
än nu; ty : ingen var då icke klassifi-
cerad i rojuister och republikaner. Det är omöjligt
är Sä en är 1849 kan glömma sina löften af
48, oci säledes att församlingen, i
ut eget iul samt för Frankrikes ära och sä-
kerhet vidt ill itt votum i den italienska fri
och framför allt klarar, att det aldrig skall tillåta
ä ts meliankomst emot de italienska folken.
inistern. Drouyn de tIhuys anmärkte,
pie talaren, under sken af avt vilja
bekrä!ta eu föregående beslut, i sjelfva verket be-
gärde al församlingen en förklaring deröfver, som
skulle hafva de eftertänkligaste följder. Regeringen
trodde sig hafva förblifvit trogen nationalförsamlin-
uu
u
24
Maj
gens å genom den politik den följt, och hyil-
ken vore ai! hknånt bekant. (Buller till venster. ,Hör!
Hör!) Flere röster ropa: Nej, det är för starkt!
Hvem ki då er politik? Tvärtom, fordra vi
att få lära känna den. — Till höger: Tyst! Tyst!)
Utwikesinnistern: Jag begriper icke huru någon
kan säga at församlingen ej känner den politik,
som den iat ecnom talrika omröstningar. Men
den ena samlingen skulle vilja hafva en
tik, i kraft hvaraf Frankrike skulle
med alla revolutionära rörelser i Europa;
om ovilkorligt skulle leda till ett af vå-
krig. Om detta är meningen ar för-
samiingers föregiende votum, så eger den rätt att
besluta. Men mi det vara mig tillåtet at säga, att
ett politiskt votum, som skulle medföra sådana följ
der, icke skulie stå i öfverensstämmelse med hvad
församlingen hiltills velat.
Ledruw Rotin fick härefter ordet, och upptog
först utrikesministerns invändning, att man ej be-
höfde någon bekräftelse på församlingens votum af
den 24 Maj; men genmälie, att innan man kan be-
döma om regeringens politik stär i öfverensstämmelse
med detta votum, mäste man först veta hvad slags
politik regeringen följer; deri ligger den egentliga
frågan. (Ja, Ja: det är sannt.)
Regeringen vill ej säga oss hurudan denna volitik
är; jag skall försöka svara i hennes ställe. (Skratt,
blandadt med kaot till höger. Till venster: tala!
tala!)
Jag trodde knappt att något löje vid deta till-
fälle kunde uppstå, ty frågan är af en brännande
helt annan
förena sig
en politik,
dor uppf
5
angelägenhet att afgöra. Vid våra dörrar stå den
italienska republikens deputerade, som fråga om
vi ämna stöta dem ifrån oss, sedan konstituerande
församlingen genom ett högtidligt manifest till Eu-
ropa gifvit ett fältrop af befrielse och hjelp, och
derigenom till en viss grad iklädt sig ansvarighet
för den inträffade explosionen i Italien.
Nåväl; efter dessa edra egna förklaringar, i när-
varo af dessa facta är det, som regeringen säger oss,
att den icke vill erkänna den romerska republiken,
) Det var genom 48135 års traktater och den rykt-
bara kongrossen i Wien, som furstarne gjorde den
sednas e godiv: delningen sig emellan af iön-
der och nali n alt rad