— NYTT KOoLERAMEDEL. I the Times för d.
1 Febr. 1849 läser man en underrättelse om nya
upptäckter i frågan om att bota -koleran. Medde-
tandet har skett officielt, medelst utdrag ur ett cir-
kulär, som Londons Sundhetskollegium utfärdat och
hvari talas om försök i denna väg. Dessa försök —
heter det -— grunda sig på den erfarenhet, att ko-
leran vanligtvis ger sig tillkänna genom förebud
(prodromi), för det mesta bestående af oordning i
tarmkanalen. När denna icke åtföljes af plågor och
för öfrigt icke tyckes väsentligen störa hälsotillstån-
det, undgår den gerna uppmärksamheten ända till
dess den öfvergått till utvecktad kolera. Under sjuk-
domens första stadium böra läkare derföre dagligen
besöka hvarje hus inom det angripna distiktet för
alt upptäcka dessa förebud och på stället använda
tjenliga medel. Sådana besök gjordes från bus till
hus i Dumfries, en stad med omkring 10,560 invå-
nare. Under de första 25 dygnen af epidemicn, då
man ännu icke börjat på med dessa besök, dogo 239
kolerapatienter; första dagen sedan Ibesöken inträdt
yppade sig blott 37 nya fall; tredje dagen 23, fjerde
41, och 7 dagar derefter, således 441 dagar, sedan
man börjat med dylika besök, upphörde sjukdomen.
Man bör icke tro, att epidemien småningom af sig
sjelf aftog, sedan den nått sin höjd; ty på tionde da-
gen efter besökens början, då blott 4 koleratillfällen
inträdde, Yppade sig 92 fall af förelöpande diarrhee,
ett tydligt bevis för att det epidemiska inflytandet
äpnu fortvarade. Man kan antaga för säkert, att
ett betydligt antal af dessa 92 tillfällen öfvergått Öl
verklig kolera, om de lemnats åt sig sjelfya; och man
kan antaga, att den tidiga omvårdnaden förebyggt
öfvergången till verklig kolera. :
Liknande försök hafva gjorts i en köping i Nor-
folk och i Glasgow.
— FAT STENKOLSLAGHER I ÅLGERIEN har nyli-
gen blifvit upptäckt vid Smedon, 8 lieues från Kon-
stantineht, vid 52 metrers djup. Detta lager är at
84 ecntimetrers tjocklek. Eu annat stenkolslager
lärer äfven vid endast 45 metr djup vara upp-
täckt nära PArroneh.
— SALTKONSUMTIONEN I FRANKRIKE har betyd-
ligt stigit, sedan den så mycket omtalda saltskatten
ändtligen blifvit nedsatt. Under de tjugo första da-
sarne af Januari 4848 hade 3957 centner salt blif-
vit fösälde; är 1849 försåldes under samma tid icke
mindre än 14,596 centner. År 4848 före saltskat-
tens nedsättande, renderade de 5937 centnerna för
skattkammaren 168,879 fe 74 cent; år 1849 rende-
rade de 44,596 centnorna 158,596 fr. 335 c. Salt-
konsumtionen har således stigit 447 procent och
sbattkapmarens inkemster- häraf är endast 48 pr