UTRIKES,
FRANKRIKE.
Vi omnämde i går de bref som Lo 1is Blanc
och Marie Caussidiere låtit offentliggöra och
hvari de förklara hvarföre de icke inställa sig
för högsta domstolen i Bourges. Vi välje att
här införa den sednares, såsom fullständigast
innefattande motiverna. Det är af följande
lydelse: 7
Då jag i dag vägrar att inställa mig för den högsta
domstol, som mina fiender behagat instifta för att döma
öfver 45 Majtilldragelserna, bör jag förklara anled-
ningen dertill.
Medvetandet af min oskuld skulle förmått mig
att skynda fram till min domare; men som den icke
kunnat skydda mig inför mina anklagare och mina
medbröder i nationalförsamlingen, hvilka utlemnat mig
utan att höra mig, har jag anledning tro att samma
partiskhet och hat, som hos dem varit rådande, äf-
ven skulle följa mig inför domstolen i Bourges.
Sanningens och rättvisans dag har ännu icke grytt;
jag måste afvakta den, i skydd för rojalistiska anfall.
Om jag icke kunnat försvaras mot dessa genom
147,000 af pariserfolket erhållna röster, en månad
efter de händelser i hvilka man sedan vill inblanda
mig;
Om församlingen, som jag tillhörde, harlåtit väcka
ett åtal emot mig, innan jag beträdt tribunen för
att förklara mig;
Om rapporter af de eländigaste spioner kunnat
gälla mera än handlingar och förklaringar af en
medborgare. hvilken ifrån den 24 Febr. till den 24
Maj, det vill säga midt under de svåraste förhållan-
den och de häftigaste oroligheter, vVidmakthållit lug-
net i Paris och aktningen för person och egendom;
Om äfven, då jag är långt ifrån mitt land, det
hat af reaktionärerna som följer mina steg, förblan-
dar mitt namn med. supponerade försök till oordnin-
gar, bör jag väl föröka antalet af offren för den
sociala endrägtens fiender!
Äro då ej fängelserna och galererna redan nog
befolkade?
Att öfverlemna sig i händer, som förråda arbetets
och handelns sanna intressen, som förnedra landets
värdighet för att tillfredsställa sin ärelystnad och sina
personliga interessen, det skulle vara ett svek, och
demokraterna äro sedan lång tid offer för sitt för-
troende och den broderlighetsanda som lifvar dem.
Man måste blifva försigtigare, ty fråga är nu endast
om att få tag uti republikanerna och - nedslå dem;
det var icke för ett sådant slags rättvisa, som jag
lofvat att framställa mig. London den 3 Mars.
Caussidiere.
TYSKLAND.
I andra preussiska kammarens sittning d. 8
öfverlemnade ministern v. d. Heydt, sedan
omröstningen om adresskommitteens utväl-
jande blifvit slutad, tre på grund af 8 105 i
författningsurkunden utfärdade förordningar,
för att af kammaren pröfvas och gillas. De
angå inrättandet af näringsråd, näringsdomsto-
lar och upphäfvandet af understöd vid ehaussåe-
byggnader.
Derefter företogs Benschs m. fl:s förslag,
att ett utskott af 21 medlemmar måtte bil-
das, åt hvilket öfverlemnades den oktrojerade
författningen af d. 3 December, såsom grund
åt den förberedande förhandlingen till plenum.,
Riedel hade också afgifvit ett förslag, att
den revision af författningen, som enligt 8
112 af den såsom statsgrundlag gällande för-
fattningsurkunden af d. 3 Dec. f. å. måtte in-
ledas gehom att genast en kommission blefve
bildad af 21 medlemmar.
När Benselys förslag företogs, protesterade
först motionären mot att Riedels förslag skulle
betraktas såsom ett amendement; Dierschke
ville behandla båda förslagen i sammanhang,
men häremot protesterade Riedel.
Under , öfverläggningen om adresskommit-
teen hade v. Kirehmann påstått, att halfva
landet icke var för författningens giltighet.
Detta hade v. Vincke då upptagit till besva-
rande och dervid yttrat:
Man säger att i denna sal befinna sig tvenne
lika starka partier, af hvilka det ena förklarar för-
fattningen ogiltig. Jag frågar den sidans herrar,
huru den kunnat blifva deras mandat (ogillande från
venstern),, om den verkligen är ogiltig. Hafven j
häröfver klart och otvetydigt förklarat er för edra
valmän (ja! ja! till venster), har man likväl valt er
att på grund af en ogiltig författning här uppträda,
och hafveh j antagit detta, så går det öfver min ho-
risont (bråvo och munterhet).
För att nu genmäla v. Vincke, upptog dEster un-
der debatten om Benschs motion den handske Stiehl
kastade, då han mot detta förslag yttrade:
Jag tror och hoppas att af denna kammare för-
fattningen skall erkännas såsom Preussens rättsgil-
tiga statsgrundlag. Men om detta beslutas, så kan
naturligtvis icke mera vara tal om att antaga Benschs
förslag, emedan detta talar om författningen såsom
en blott grund för öfverläggningen.
dEsters ord voro: Hr v. Vincke har framställt
den frågan på grund af hvilket mandat vi befinna
oss här, om icke författningen. Jag vill icke under-
söka huruvida hr v. Vincke är berättigad till denna
fråga; men jag vill besvara den. Det har en gång
varit en revolution i Preussen, som omstörtat det
gamla rättstillståndet; folket sjelf skulle grunda det
nya. . Man lät den förenade landtdagen komma till-
sammans, och på denna landtdag blef, med tillhjelp
af hr Vv. Vincke och hans anhängare, den allmänna
valrätten sanktionerad såsom en lag. På grund af
denna allmänna valrätt är jag här, icke till följe af
författningen. Denna är icke rättsgiltig. Hvarige-
nom skulle den blifvit giltig? Genom historien?
Fjolårets historia gifver den ingen giltighet. Ar
den baserad på en oförytterlig rätt? Nej! Den har
sin rätt endast deri, att i sista November våldet
för tillfället hade segrat. (Bravo! bravo! från ven-
stern.)
V. Vincke, för att åstadkomma en faktisk veder-
läggning: Författningen är i hela landet mottagen
RETRO SERENA SIS Are
delse ni ei är anselägen om. att alltför snart