stridsfrågor, som äro å bane angående den s. k.
stora och lilla flottans förhållande till hvaran-
dra, och kan förena en behörig vård om detta
försvars vidmakthållande och utbildning med
omtankan om en behöflig sparsamhet, så att
icke nya uppoffringar af de skattdragande ge-
nom en växande budget må blifva det hufvud-
sakligast synliga slutresultatet. Serskildt i af-
seende på sjöförsvarsdepartementet är det ock att
önska en ansvarig chef, med förmåga och kraft!
att sköta sitt kall, derföre, tt eljest ett visst
älventyr företer sig, att denna vigtiga admini-!
strationsgren möjligen kunde till det hufvud-
sakliga komma i en oansvarig och, tilläggom
det, ännu icke tillräckligt erfaren hand. Vi
vela alt en af de unga prinsarne företrädesvis
egnat sig åt sjömansyrket, inom hvilket han re-
dan hunnit och naturligtvis ytterligare är äm-
nad att snart erhålla en hastig befordran, hvar-
med i samma mån äfven naturligtvis följer en;
betydande inflytelse. Detta är ett förhållande,
som aldrig underlåter att föda af sig projekt-
makeri och lycksökeri hos andra, som önska
att exploitera det mer eller mindre tillträde de!
kunna ega till en sådan ung furste, och som
icke skola försumma att uppmuntra honom att
söka tillegna sig den egentliga makten inom
flottan. Man behöfver för att inse möjligheten !
och sannolikheten af en sådan ställning icke
hysa det minsta ofördelaktiga begrepp om per- I
sonen; och vi vilje dermed hafva sagt hvarken
mer eller mindre än det nyssnämnda, att enl,
oansvarig makt på sådant sätt kan uppstå, som!
icke är öfverensstämmande med grundlagens
mening, ehuru obetydlig garanti denna för öf-!
rigt än må lemna.
Enligt hvad vi förnummit af dem, som
äro närmare bekanta med alla de personer, hvil-
ka nu kunde komma i fråga alt sökas till sjömi-
nistersembetet, lära önskningarna icke egente-
ligen funnit mer än två att fästa sig vid, hvil-
ka ingendera för närvarande äro i aktiv tjenst
inom flottan. Den ene en f. d. kapten, nume-
ra privat man, possessionat och sågverksegare 1!
Bohuslän, som under sin tjenstelid gjort sig
serdeles högaktad både för skicklighet i yrket!
och för sin personliga karakter, samt jemväll
njuter stort anseende i sin ort; och den andre;
grefve Baltzar von Platen. Det är likväl att
betvifla buruvida den förstnämnde, äfven om
han komme i fråga, kunde i detta ögonblick
förmås att åter ingå i det offentliga lifvet, helst
då han har enskilda vidsträkta affärer. Iivad
grefve von Platen beträffar, så skulle utan
tvilvel också för honom emottagandet af sjö-
minister- portföljen kunna anses innefatta någon!
uppoffring; men vi förmoda att han icke vore
ovillig dertill, om han dermed kan göra deti
allmänna och konungen en tjenst; och med af-
seende på karakterens redbarhet och flärdlös-
het samt ett godt och sundt omdöme, är det
vår öfvertyg gelse, alt detta val för närvarande
måhända vore det mest tillfredställande. Grefve
Platen har dessutom under riksdagarna, der
han deltagit i flere utskotts-göromål, haft til-
fälle att samla insigter rörande statens förvalt-
ning, och alltid dervid försvarat sin plats på
ett aktningsvärdt sätt.
Tidningen Bore, som ifrån första början vi-
sat sig med mycken uppmärksamhet följa hvad
som angår sjöförsvaret, har äfven i det sista
numret för i söndags öfver det ifrågavarande
ämnet en artikel, som innehåller några väl-
grundade reflexioner, och hvaraf ett utdrag
vid detta tillfälle kan förtjena citeras, såsom
tillägg till det ofvan anförda:
Hvyad förväntar landet af en blifvande sjömini-
ster i dess egenskap af regeringens medlem?
Då en enstaka portfölj genom en ministers från-
fälle eller annat ofall blifyer ledig, så lemnas den
vanligen till den mest lämpliga person. Ingenting
berättigar dock att anse den sålunda tillkallade en-
dast genom sitt inträde i en förat bildad minister
hafva gillat och såsom sina erkänt alla föregående
regeringsåtg ärder, eller med andra ord förbunden att
slå eller falla med de öfrige i frågor, på hvars af-
görande han icke kunnat utöfva något inflytande.
Landet torde således icke af honom böra förvänta
annat än att han befrämjar framåtskridandet och
reformernas sak i den liberala anda, som väl, utan
fara för misstag, kan sägas vara rådande hos dem,
som gjort sig reda för samhällstillståndet.
Hvad förväntar landet af en blifvande sjöminister
i dess egenskap af departementschef för sjöförsvaret?
Mången torde anse, att landet, nationen, vill hafva
ett nytt s. k. reorganisationsförslag, en ny pappers-
flotta, som hägrar några ögonblick på de fria fanta-
siernas horisont, men som ohjelpligen sjunker i dröm-
marnes natt, då man nalkas densamma för att re-
kognoscera dess styrka. Vi anse det som en föro-
lämpning emot en upplyst nation, att tilltro den fä-
sta afseende vid slikt gyckel, och vi våga hoppas, att
det myckna ordandet om den frågan nu kan anses
slutadt.
Men hyad äskar då landet af en sjöminister?
Jo! helt enkelt att han skall på ett praktiskt och
lättfattligt sätt, utan att insvepa sig i en sky af sup-
positioner rörande kommande tiders uppfinningar,
framställa flottans nuvarande tillstånd och behof, och
låta landet veta om den är något av trygga sig vid
eller om alltsammans är en chimere, som tager sig
väl ut i fredens stiltje; men som försvinner — lik-)
som en annan blå dunst — i krigets storm. Detta
vill och bör landet veta. Fåfångt må man inyvän-
da, att krigsmaktens tillstånd bör räknas till stats-
hemligheterna och ej offentligen omtalas; vi svara,
att hvad man på spiken känner i St Petersburg och
London må gerna komma till hvarje svensk mans
vetskap.
När en gång en sjöminister på detta sätt fram-
ställer sina åsigter och låter nationen veta hvad som
kan uträttas med de gifna tillgångarna, då, men först
då, blir det nationens ensak om landets krigsflotta
ej motsvarar de anspråk man gör derpå, enär ingen
representant, publicist eller enskild man sedan kan
örebära obekantskap med sanna förhållandet. Så-
edes först och sist öppenhet och förtroende emot
nationen, — och den skall ej förvägra sitt tillbaka.
TSAAAE
— Det betänkande som de af Stockholms
stadsnämnd utsedde kommitterade afgifvit. rö-
rande åtgärders tillvägabringande för centrali-
äorade försörjningsanstalter inom hufvudstaden,
i det hufvudsakligaste af följande innehåll:
sKommitterade hafva trott sig böra taga i betrak-
tande de grunder, enligt hvilka fattigförsörjningen
inom hufvudestaden för närvaranda hactreidac camt am