Article Image
stridsfrågor, som äro å bane angående den s. k. stora och lilla flottans förhållande till hvarandra, och kan förena en behörig vård om detta försvars vidmakthållande och utbildning med omtankan om en behöflig sparsamhet, så att icke nya uppoffringar af de skattdragande genom en växande budget må blifva det hufvudsakligast synliga slutresultatet. Serskildt i afseende på sjöförsvarsdepartementet är det ock att önska en ansvarig chef, med förmåga och kraft! att sköta sitt kall, derföre, tt eljest ett visst älventyr företer sig, att denna vigtiga admini-! strationsgren möjligen kunde till det hufvudsakliga komma i en oansvarig och, tilläggom det, ännu icke tillräckligt erfaren hand. Vi vela alt en af de unga prinsarne företrädesvis egnat sig åt sjömansyrket, inom hvilket han redan hunnit och naturligtvis ytterligare är ämnad att snart erhålla en hastig befordran, hvarmed i samma mån äfven naturligtvis följer en; betydande inflytelse. Detta är ett förhållande, som aldrig underlåter att föda af sig projektmakeri och lycksökeri hos andra, som önska att exploitera det mer eller mindre tillträde de! kunna ega till en sådan ung furste, och som icke skola försumma att uppmuntra honom att söka tillegna sig den egentliga makten inom flottan. Man behöfver för att inse möjligheten ! och sannolikheten af en sådan ställning icke hysa det minsta ofördelaktiga begrepp om perI sonen; och vi vilje dermed hafva sagt hvarken mer eller mindre än det nyssnämnda, att enl, oansvarig makt på sådant sätt kan uppstå, som! icke är öfverensstämmande med grundlagens mening, ehuru obetydlig garanti denna för öf-! rigt än må lemna. Enligt hvad vi förnummit af dem, som äro närmare bekanta med alla de personer, hvilka nu kunde komma i fråga alt sökas till sjöministersembetet, lära önskningarna icke egenteligen funnit mer än två att fästa sig vid, hvilka ingendera för närvarande äro i aktiv tjenst inom flottan. Den ene en f. d. kapten, numera privat man, possessionat och sågverksegare 1! Bohuslän, som under sin tjenstelid gjort sig serdeles högaktad både för skicklighet i yrket! och för sin personliga karakter, samt jemväll njuter stort anseende i sin ort; och den andre; grefve Baltzar von Platen. Det är likväl att betvifla buruvida den förstnämnde, äfven om han komme i fråga, kunde i detta ögonblick förmås att åter ingå i det offentliga lifvet, helst då han har enskilda vidsträkta affärer. Iivad grefve von Platen beträffar, så skulle utan tvilvel också för honom emottagandet af sjöministerportföljen kunna anses innefatta någon! uppoffring; men vi förmoda att han icke vore ovillig dertill, om han dermed kan göra deti allmänna och konungen en tjenst; och med afseende på karakterens redbarhet och flärdlöshet samt ett godt och sundt omdöme, är det vår öfvertyg gelse, alt detta val för närvarande måhända vore det mest tillfredställande. Grefve Platen har dessutom under riksdagarna, der han deltagit i flere utskotts-göromål, haft tilfälle att samla insigter rörande statens förvaltning, och alltid dervid försvarat sin plats på ett aktningsvärdt sätt. Tidningen Bore, som ifrån första början visat sig med mycken uppmärksamhet följa hvad som angår sjöförsvaret, har äfven i det sista numret för i söndags öfver det ifrågavarande ämnet en artikel, som innehåller några välgrundade reflexioner, och hvaraf ett utdrag vid detta tillfälle kan förtjena citeras, såsom tillägg till det ofvan anförda: Hvyad förväntar landet af en blifvande sjöminister i dess egenskap af regeringens medlem? Då en enstaka portfölj genom en ministers frånfälle eller annat ofall blifyer ledig, så lemnas den vanligen till den mest lämpliga person. Ingenting berättigar dock att anse den sålunda tillkallade endast genom sitt inträde i en förat bildad minister hafva gillat och såsom sina erkänt alla föregående regeringsåtg ärder, eller med andra ord förbunden att slå eller falla med de öfrige i frågor, på hvars afgörande han icke kunnat utöfva något inflytande. Landet torde således icke af honom böra förvänta annat än att han befrämjar framåtskridandet och reformernas sak i den liberala anda, som väl, utan fara för misstag, kan sägas vara rådande hos dem, som gjort sig reda för samhällstillståndet. Hvad förväntar landet af en blifvande sjöminister i dess egenskap af departementschef för sjöförsvaret? Mången torde anse, att landet, nationen, vill hafva ett nytt s. k. reorganisationsförslag, en ny pappersflotta, som hägrar några ögonblick på de fria fantasiernas horisont, men som ohjelpligen sjunker i drömmarnes natt, då man nalkas densamma för att rekognoscera dess styrka. Vi anse det som en förolämpning emot en upplyst nation, att tilltro den fästa afseende vid slikt gyckel, och vi våga hoppas, att det myckna ordandet om den frågan nu kan anses slutadt. Men hyad äskar då landet af en sjöminister? Jo! helt enkelt att han skall på ett praktiskt och lättfattligt sätt, utan att insvepa sig i en sky af suppositioner rörande kommande tiders uppfinningar, framställa flottans nuvarande tillstånd och behof, och låta landet veta om den är något av trygga sig vid eller om alltsammans är en chimere, som tager sig väl ut i fredens stiltje; men som försvinner — lik-) som en annan blå dunst — i krigets storm. Detta vill och bör landet veta. Fåfångt må man inyvända, att krigsmaktens tillstånd bör räknas till statshemligheterna och ej offentligen omtalas; vi svara, att hvad man på spiken känner i St Petersburg och London må gerna komma till hvarje svensk mans vetskap. När en gång en sjöminister på detta sätt framställer sina åsigter och låter nationen veta hvad som kan uträttas med de gifna tillgångarna, då, men först då, blir det nationens ensak om landets krigsflotta ej motsvarar de anspråk man gör derpå, enär ingen representant, publicist eller enskild man sedan kan örebära obekantskap med sanna förhållandet. Såedes först och sist öppenhet och förtroende emot nationen, — och den skall ej förvägra sitt tillbaka. TSAAAE — Det betänkande som de af Stockholms stadsnämnd utsedde kommitterade afgifvit. rörande åtgärders tillvägabringande för centraliäorade försörjningsanstalter inom hufvudstaden, i det hufvudsakligaste af följande innehåll: sKommitterade hafva trott sig böra taga i betraktande de grunder, enligt hvilka fattigförsörjningen inom hufvudestaden för närvaranda hactreidac camt am

6 mars 1849, sida 3

Thumbnail