It AalBAlUuvie
teten ————— ön
Till Redaktionen af Aftonbladet.
Anhålles få fästa redaktionens uppmärksamhet på
ett misstag eller tryckfel, som influtit i tisdagens
Aftonblad i en artikel om stämpelförfattningen. Der
står nemligen att magistrats-sekreteraren i Göthe-
borg den 27 Januari utfärdat ettbevisatt Kommerce-
kollegii cirkulär kommit magistraten tillhanda den
13 i samma månad. I enlighet med verkliga för-
hållandet och magistrats-sekreterarens i Götheborgs
lidningen intagne betyg, har cirkuläret kommit ma-
ristraten tillhanda den 43 föregående eller Decem-
ber månad.
(Införes på begäran.)
Till Redaktionen af Aftonbladet!
I tidningen Friskytten för sistl. söndag läses, un-
der rubrik: Koncession eller Revolution, en upp-
sats. hvars författare till en början uttrycker sin för-
våning deröfver, att i annonserna om de offent-
liga nöjena undertecknads namn så ofta figu-
rerar med fetstilar; hvarefter han såsom en följd
deraf förutsätter, det jag låter herrar arrangörer i
annonserna om de nöjen, hvartilt de inbjuda allmän-
heten, falskeligen uppgifva, att jag åtagit mig anföra
dansmusiken, vid samma tid på flera olika ställen,
utan att inställa mig någonstädes, hvilket allt ingif-
ver författaren följande reflexion:
Han (undertecknad) drifver således en alldeles
egen industri, utan tvifvel lönande, men som
,kanske förtjenar kallas mindre hederlig.
Af skyldig aktning för en allmänhet, som med så
mycken och så ovanlig välvilja omfattat mig, upp-
manas jag att icke låta tyst passera en så öppen och
i så tydliga ordalag framställd beskyllning derom,
det jag mot samma allmänhet skulle svekligt förfara.
Valigen förstår man med ordet industri ett försök
att per fas et nefas vilja tillegna sig allt, utan at
hafva någon böjelse for uppfyllandet af de skyldig-
heter man ikläder sig. Wvad man än mi förebrå
mig, tror jag likväl, att ingen skall kunna anklag
mig för något, ty mina sträfvanden ha visst icke
gätt ut på att bedraga hvarken den ena eller andra
Att en del annonser om vissa offentliga nöjen upp-
gifvit, det jag på flera olika ställen under sammö
timmar skulle hafva åtagit mig anföra dansmusiken
kan visserligen icke förnekas; och vsre felet härförd
att söka hos mig, så hade jag visserfigen derigenom
gjort mig förtjent af ett rättvist kländer. Men detta
fel måste helt och hållet påföras arrangörerne, hvilka
oftast behaga insätta mitt namn i annonserna om de
nöjen, hvartill de inbjuda allmänketen, utan att jag
dertill lemnat int samtycke eller ens blifvit derom
underrättad. Det har till och :imed händt, att, sedan
på förnyade unbad att öfvertaga orchesterns anfö-
rande vid en och annan fest, jag derå lemnat ne-
kande svar, jaa fikafullt å de :äerföre anslagna aff
scherna sett ;nfig uppgifven säsem anförare för dans-
musiken. Sktule sådant ske med mitt eget medgif-
vande, så vore det visserligen en å min sida för
långt drifven efterlåtenhet; men då jag dertill icke
på minsta sätt är vållande, -arser jag beskyllningen
att drifva en mindre hederkig industris så myc
ket mera :öförtjent och kränkande. Såväl de mu-
sici, hvilkas biträde jag arilitar, som andra till hvil
ka jag sfått i några forhåltanäen, torde bäst kann:
upplysa, huruvida de funnit fit egennyttan och lyst:
naden efter slem vinning utgjort eller utgöra:grund:
dragen i :mnin karakter; och förvissad om huru sva
ret skulle kyda ä en sådan fråga, så vidt den:rf mi;
framstålldes, hemställer jag fill författaren af der
nämnde atrEkeln, om han ftke anser det vara.min
dre hederkigt att, utan att känna verkliga :enled
ningen tillsde anmärkningar ikan gjort, genom at
rikta desamma mot orätt person, söka sätta enfläck
på hans heder och framstälta thonom i en ful :dagei
inför den 2ilmänhet, af hvilken jag är beroende? .
Stockkhöim den 28 Februati 1849.
sAnt. Schnötzinger.