tonposten och några landsortsblad) hvilka, be-
fattningar af den bortgångnes lif och verksamhet,
härmed offentligen framlägga denna sin åsigt, jemte
det nationen erbjuder sig att till nekrologens förfat-
tare lemna de upplysningar, som till misstagens be-
rTigtigande kunna vara erforderliga. Upsala den 24
Februari 4849.
På Uplands nations vägnar.
JA. Schagerström. J. Er. Ekelundh. Joh. Nybom.
REPRESENTATIONSFRÅGAN.
Bohus läns tidning för den 13 dennes inne-
håller öfver detta ämne en klart och upply-
sande författad artikel, undertecknad G., hvari
ådagalägges . nödvändigheten af en samlad opi-
nionsyttring från majoritetens sida i afseende
på grunderna för en blifvande representation,
så framt icke all påföljd af nationens önsknin-
gar skall tillintetgöras af de minoriteter, som
bildas af klassintressena i en elle: annan form,
och instinktmässigt gruppera sig till motstånd
emot en verklig förbättring. Vi meddela här
ett utdrag ur nämnde artikel, och rekom-
mendera detsamma till våra läsares uppmärk-
samhet:
Oaktadt riksståndens pluralitet sjelf vid
flera tillfällen sedan 1809 års revolution er-
känt ståndsrepresentationens. olämplighet och
önskvärdheten af en på allmänna och samfäl-
da val grundad nationalrepresentation, samt
borgare och bondestånden med stor enhällighet
förklarat sig för en den norska representations-
formen nära liknande riksförsamling, såväl ge-
nom gemensamt antagande af 1840—41 årens
konstitutionsutskotts förslag, som bondeståndet
särskildt genom förklarandet, att det af Bengt
Gudmundsson afgifna förslaget utgjorde deras
samfälda tankar i frågan, visa sig nemligen re-
formens vedersakare våga påstå, att folket i
allmänhet ej önskar representationsförändring.
Äfven hos många, som försäkra sig vara pre-
formens vänner, isynnerhet ibland embetsklas-
sen, större possessionater och hvad man kunde
kalla börsaristokratien (större handlande och
fabriksegare) råder en jargon, som under före-
gifvande af förmögenhetens och bildningens an-
språk, söker aflägsna alla enklare, på allmän
medborgarerätt grundade och till personlig-
hetsprincipen sig närmande valformer, samt en-
dast medgifva reformens utförande under en
hop inskränkande vilkor, som skulle för lång
tid lemna samhällets krafter till desamma in-
tressens disposition, hvilka under enväldet och
ståndsväsendet uppehållit och riktat sig på de
öfriga industriella, näringsidkande och arbe-
tanide folkklassernas bekostnad, samt isynner-
het genom beskattningssättet, penningväsendets
godtyckliga behandling, tjenste- och arbets-
skyldigheters obilliga utkräfvande, frälserätten
och stattorparesystemet, m. m. verkat, likasom
de ännu verka, menligt på vårt fåderneslands
moraliska och ekonomiska utvecklingar. Det
är dessa, reformens öppna. och hemliga, eller
måhända omedvetna fiender, som endast kun-
na bekämpas genom en stor och kraftfull opi-
nionsyttring De balva, såsom det tydligen
synes af det vid sista riksdag från regeringen
afgilna och af riksstånden till hvilande antag-
na förslaget till ny riksdagsordning, vunnit i -
steg hos regeringsmakten; de arbeta, inblanda-
de i reformsällskaperna med reformens upprik-
tiga vänner, på genomförandet af sina planer;
och de hafva sina organer inom pressen (Af-
gagnande sig af regeringsförslaget såsom täck-
mantel, på allt sätt söka afleda tankarna på en
sann, enkel och öppet handlande folkrepresen-
tation, för att hålla vägen öppen för en klass-
bildad, hvilken på det hela blott skulle blifva
en annan upplaga af ståndsrepresentationen, och
möjligen, såsom t. ex. det nya regeringsförsla-
get låter befara, lätt kunde komma att gifva
större makt och sammanhållning åt de privi-
legierade ,klasserna, än sjelfva fyrdelningen in-
om våra rikets ständerp.
Dessa förhållanden göra det högst nödvän-
digt, att folkets opinion uttalas. I landsorten
inser man rätt väl, att det icke blott är en
förändring utan en förbättring i representa-
tionssättet, som måste framkallas; men just
derföre bör man der söka akta sig att falla i
deras snara, som inseende att det gamla stånds-
väsendet icke länge i sitt allmänt utdömda
skick kan bestå, använda alla medel för att få
den oafvisliga reformen till blott en kuliss-
förändring i det gamla arristokratiska skåde-
spelet, med de samma spelande personerna
och rollerna på scenen. 1 hufvudstaden finnes
otvifve!aktigt en majoritet, som i detta afse-
ende delar landsorts-opinionen, och en del akt-
ningsvärde medborgare stå visserligen der fram-
för folkets allmänna sak; men man bör likväl
icke fördölja för sig, att der finnes en mäktig
och lätt sammanhållen falang af reformens här
ofvan antydda falska vänner, hvilka ännu dölja
sina bjertans tankar, men som påtagligen ön-
ska, att blott med de högre embetsmännen,
hof- och tjensteadeln, presterna och börsari-
stokraterna få dela hela den lagstiftande och
beskattande statsmakten, samt derigenom till-
intetgöra folkets naturliga rätt till afgörande
af sina välfårdsangelägenheter. Deraf de tec-
ken man i dervarande reformsällskap förnum-
mit, af det högre borgerskapets och ofrälse
embetsmannaklassens likgiltighet för det eljest
så allmänt insedda behofvet af ett annat re-
presentationsförslag än det regeringen afgifvit.
Deraf denna, derifrån utgångna, vaggvisa: patt
man heldre bör taga hvad man kan få, än in-
tet,. Deraf slutligen den synbara afsigten att
afböja all ifrigare bearbetning för Påskyndan-
det af den riksdagsperiod, då svenska folket
skall af sina ståndsrepresentanter erhålla be-
stämat vesked, om dessa Verkligen vilja hanalra
i folkets anda, eller om de ännu skola för-
blifva döfva för dess önskningar och afvisa
dess billiga fordringar.
För oss synes det med hvarje dag blifva allt-
mer oundvikligt, att en sådan olycka som an-
tagandet af en olämplig, tidsvidrig och till nya
förvecklingar ledande representationsform genom
folkets allmänna och allvarliga opinions-yttring
afböjes; att deremot må påyrkas att ett af le
männa rösten hylladt nytt förslag af regeringen
nt er