YTRIKES. Den utländska post, som bordt komm. i går, har först i dag på morgonen kommit oss tillhanda. Ben medför underrättelser från London till och med d. 13, Paris, Frankfurt och Wien till den 14, Stettin den 15, Berlin och Hamburg den 16, samt Köpenhamn till den 19 dennes. DANMARK. Reaktionon mot det i liberal anda affattade regeringsförsiaget till grundlag och val-lag börjar att na iaed allvar upplyfta hufvudet, då riksförsamlingen nu snart skall handlägga saken. Etatsrådet Örsted har utgifvit en brochyr, som på det vanliga sättet med stor ömhet omhu:dar bildningen och förmögenheten, och en adress har blifvit uppsatt, för att derå vinna underskrifter, angående förändring i vallagen. Ett href från Flensborg af den 12 dennes berättar der på förmiddagen varit utmönstring af sjöfolk för den tyska, eller såsom den naturligtvis kallas, Slesvig-Holsteinska flottan. Dervid hade så tillgått, att folket oupphörligt afsjungit de bekanta danska sjöoch landtsoldatssngerna: pHolmens faste Stok) och den tapp:e landssoldat samt hurrat för Fredrik den Vif, oaktadt 16 jägare voro posterade i sessionssalen. Ett par jägare, som ville olket att hurra, blefvo kastade utförbjuda sj: för trapp: a. En matros, som arresterades, blef. befriat af de öfrige. Slutligen måste ett! 4 jägare ditsändas. En matros helt kom; grep amtiosvinen i bröstet och sade: hvad är du för en karl, som vill sätta mig ombord på tyska floti: nan sade dan mott konung; Han blef arresterad. En anni af mig trohetseden till min ; ni nu makt att lösa mig från den? Ingen kunde besvara frågan, och han gick sin vig. En tredje sade, att man först måste gifva honom ett par pappersskor, ty skulle han ombord på tyska iottan med stöflar på, så vore han rädd att falla genom., oo PORTUGAL. Af en ke respondens ifranska tidningen National sån Lissabon al den 23 Januari finner man, att det varit Carlisterna, som föranledt deux i måndagsbladet redan omtalade partiella ninisterförändringen. Silva Cabral var den, som aufstl ministeren icke endast för dess politik i a nhet, utan äfven för några förhållanden statsmedlens användande, som icke kund: bestridas. En del utgifter hafva nemligen isatt, som icke i budgeten varit beviljade. Korröspss:enten tror, att den reorganiserade ministern icke kan länge bestå och anser det inkallade Carlistiska partiet vara aliför mycket kompromett. udt. oo FRANKRIKE. ös : De franska tidningarne sysselsätta sig huflvudsakligen med marskalk Bugeauds tal i Lyon, hvari de demokratiska bladen, såväl moderata som exalterzde,: under det häftigaste tadel, se ett ovede igt bevis på geringens liga afsigter republiken, så mycket mer som prermiörmlinistern Odilon Barrot sjelf våzade att under debatten om Corallys i går nunnde interpellation på visst sätt, -.ehuru med ca viss förlägenhet, uppträda till marskalkens försvar. National fäster med skäl uppmärksamheten derpå att de tvenne armter, som i detta nblick liksom ockupera Frånkrike, stå under befälaf de välkända generalerna Bugeaud r Changarnier. De konservativa och minister::ila bladen deremot försöka naturligtvis dels taga den gamle marskalken i försvar, de:s att desavuera hans yttranden, såsom mindre authentiska.ss Dagens vig igaste nyheter äro, att Lanjuinais amendement till Rateaus förslag om nationalförsamiiagens upplösning den 14 Febr. antogs af na:ionalförsamlingen utan någon modifikation, sedan hrr Påans och Senards amendementer blifvit förkastade; att nationalförsamlingen bifallit, det aktion må anställas mot Proudhon; samt att Marrast åter blifvit vald till nationalförsamlingens president med 408 röster bland 6759. Republikens president besökte börsen den 4! och gaf växclagenterne de mest tillfredsstäl lande försäkringar. In korrespondent yttra bärom: Börsen e bjöd i dag ett märkvärdtgt skå despel. Omkring kl. ha!f till 2 hitkom presi denten Bonaparte, åkande i en kalesch, åtfölje af Fould. Genom det uppseende, som ankom sten väckte, förstod man genast hvem den an kommande var. Hela verlden rusade in blanc pelarezgångarne och ropade: Lefve Napoleon Lefve Repubiiken! Bonaparte begaf sig til växelagenternes syndikatssal, hvarest han hel sades af Billault, växelagentkammarens syndi kus. I sitt tal gjorde denne anspelningar på d höga kurserna, hvilka innehöllo de högsta no teringar efter Februari. Bonaparte svarade att han icke skulle arbeta på att nedtryck dem. Man begaf sig derefter in ibland speku lanterne och derefter upp på läktaren, hvares han temligen länge satt och betraktade bör sens lifliga hvimmelp. Moniteuren innehåller ett dekret, hvarige nom det republikanska gardet skall reorgani seras och ställas på lika fot med Scinedepar tementets gensdarmeri. Den 13 stod Ledru-Rollin i egen person fö domstolen för att försvara sitt blad: la Revo lautrann sessionsherrarne: för två år seaktionära remn mr ee s