MM RO
öfver gränsen, men genast dragit sig tillbaka.
Från Pancsowa berättas att Peterwardien
gifvit sig e kejserliga trupperna. Carlo-
vitz var förklaradt i belägringstillstånd och
Grätz hotades af samma lott.
ITALIEN.
Ryktet om påfvens flykt har icke blifvit
bekräftadt.
Storhertigen al Toscana har i hemlighet be-
gifvit sig till ön Elba. Om anledningen till
detta stez berättas följande: Leopold hade re-
dan för ena tid sedan låtit sin familj flytta till
Siena, för att spara den oron öfver de gatu-
upplopp, sam stundom ägde rum i Florenz, och
hvilka, i storhertigens tanka, ej nog strängt
hämmades. I första dagarne af Februari afre-
ste storhertigen sjelf till Siena, lofvande att
icke vara länge borta. Folket i Florenz ingaf
petitioner och skrek på att storhertigen skulle
återkomia. Ministrarne begärde flera gånger
sitt afsked. emedan de icke hade den tilltag-
senheten att vilja behålla sina portföljer, när
regenten icke hade förtroende för dem. Stor-
hertigen rade dem afsked och önskade, me-
dan han för sin helsas skull qvarstannade i
Siena, hafva en eller två af sina officiella råd-
gifvare hos
Emedlertid inträffade det, att 68 jernvägs-
arbetare, beväpnade med hackor och andra
verktyg, ankommo till Siena och började ropa:
Lefve Leopold il! Vi vilja icke hafva någon
konstituerande församling! Död åt republika-
nernel En hop pöbel sällade sig till dem
och massan strök igenom staden, under ytt-
rande af hotelser. Medborgargardet trädde ge-
nast under vapen; tre patruller af 16 man
hvardera, atföljda af en mängd liberala, gingo
emot de reaktionära, hvilka då hade uppställt
sig utanför kyrkan S. Martino, men togo till
flykten vid åsynen af medborgargardet. Lug-
net stördes i vidare. Flere af de orolige
blefvo arresterade, och några erkände att de
hade fått penningar.
Storhertigens helsa led af dessa uppträden;
han fick starka hufvudplågor och beslöt att
söka lugnet på ön Elba, som hörer till Toscana
och blott al en V, mil bred kanal är skiljd
från fasta landet. Konseljpresidenten Monta-
nelli, som hade begifvit sig å väg till Siena,
träffade således icke storhertigen der.
I deputer I
lLammaren diskuterades d. 3 en re-
klamation af de toscanska biskoparne mot tryck-
friheten, hyilken på det lifligaste försvarades
af ministeren. Församlingen öfvergick till dag-
ordningen. I samma session upplästes en skrif-
velse från Manin, hvaruti framställdes den
nöd, i hvilken nödvändigheten af försvar mot
Österrike försänkt Venedig. Öfver tre millio-
ner i månaden erfordras till garnisonens un-
derhåll och andra allmänna behof. Piemont
skickar 690,000 fire i månaden. Manin beder
hela Italien följa detta ädla exempel, om man
vill att Venedig fortfarande skall utgöra ett
starkt mc och strategiskt stöd för den
nationella n.
Genera! Zamhboni, som gaf anledning till oro-
ligheterna i iom den 19 Jan. och af krigsrätt
blef dömd till döden, har, i anseende till sin
ålder, blifvit derifrån förskonad, och fått straf-
fet förvandladt till 15 års fängelse.
Regeringen har ånyo utgifvit skattkammar-
obligationer till belopp af 600,000 scudi, mot
hypothek !e ieuchtenbergska apanage godsen.
Schwei arnisonerna i Bologna och Forli
hafva förklarat sig villiga att lyda den af fol-
ket i Kyrkosiaten tillsatta styrelsen. En för-
brödringsfest har med anledning häraf firats i
Bologna.
Bland de meiel påfven vill använda för att
stärka sina anhängares nit, synes äfven vara
ordnar, ty han har låtit skicka sig icke min-
dre än 309 ordenstecken.
Den 2 Febr. var ett stort folkmöte på Tor-
denonateatern i Rom. Efter att bafva yrkat,
det konstituerande församlingen borde prokla-
mera såsom lag, hvad som redan i verklighe-
ten. eger rum, nemligen att påfven är afsatt
från sitt veridsliga välde, uttalade abbå Ar-
doni ordet republik. Tusen röster ropade ge-
nast med entusiasm: lefve republiken! hvilket
rop upprepades af det utanför teatern samlade
folket.
Romerska nationalförsamlingen öppnades den
3 dennes af inrikesministern i egen person.
Af omkring 290 deputerade voro 140 redan
närvarande.
Ett par tyskar, som vistats i Rom, hade
för reaktionära tänkesätt blifvit förvisade deri-
från, men på sitt sändebuds reklamation fått
återvända.
Venstra sidan af sardinska deputeradekam-
maren, har förklarat konseljpresidenten Gioberti,
att den skullz konseqvent rösta emot honom
i alla frågor, om icke den nye krigsministern
general della Marmora blefve aflägsnad. Gio-
berti har gifvit efter för denna framställning,
och krigsporttöljen är nu anförtrodd åt general
Chiodo.
Tidningen la Libertå berättar från Neapel,
att folket den 29 Januari icke hade visat nå-
gon fallenhet för oordningar på Toledogatan.
Här och der hade blott ropats: Lefve kon-
stituerande församlingen! Några stenar ka-
stades, och polisen sköt i luften. På torget
var samlad en massa af 15,000 Personer, hvilka
ropade: Lefve italienska konstituerande för-
samlingen!, Sedan- folket blifvit tre gånger
uppmanadt att skingra sig, lossades skott i
luften. Då detta icke medförde någon verkan,
gjordes en kavalleri-schock. Folket ropade:
Lefve kavalleriet! lefve våra bröder! hvarvid
soldaterne stucko sablarne i skidan. Massan
skingrades derefter.
- Kamrarne öppnades den 1 Febr. Som icke
mer än 76 ledamöter dervid voro närvarande,
Så Pprorogerades de till den 4.
Man har funnit uppslagna på murarne tryckta
bref, undertecknade Jesus Christus och förfat-
tade till förmån för pPåfyen. Deri omtalas flere
underverk som nylisen skola hafva timat i