COOK TREA
EN SKILDRING AF SARDINIEN.
Det ges få trakter i verlden, om hvilka Eu-
föpa känner så litet och bekymrar sig så litet,
som om cen af de största och fruktbaraste öar
i dess närmaste grannskap. För många år se-
dan anmärkte Heeren, alt vi verkligen veta
mindre om Sardinien än om Ovajhi och Ota-
hejti; och samma anmärkning gäller än i dag,
utan minsta öfverdrift. Det har förhållit sig
så med Sardinien sedan urminnes tider; denna
ö har aldrig egt hvarken någon historisk eller
politisk vigt, och detta är så mycket sällsam-
mare, som öar, åtminstone i forntiden, mer-
endels egde en dylik betydelse. Men öarne i
Medelhafvet vester om Italien hafva likasom
gjort ett undantag från den allmänna regeln.
Få kontraster äro mera påtagliga, än olikhe-
ten i detta hänseende emellan nyssnänmnde öar.
och de öster om MHalien belägna. Cypern,
Kreta, Rhodos, Samos, Chios, Lesbos, Lemnos,
Samothrake, Ithaka, Kefalonia, Korfu, Sicilien,
Malta, hafva allesamman under det ena eller
andra tidehvarfyvet haft sin blomstringstid, sitt
rykte eller sin makt, stundom i två eller tre
omgångar och på olika sätt; men Sardinien
och Korsika, Majorka och Minorka hafva, så
långt historien minns, befunnit sig i skugga
och beroende. Och ändå är deras klimat det
herrligaste, och bördigheten, åtminstone hos
en del, den ymnigaste under samma bredds-
grad. Sardinien räknades af Romarne bland
en af deras förnämsta kornbodar, och de gamle
författarne uttömma sig i loford öfver denna
ös rika skördar. Men exemplet af Polen
och Frland vittnar tillräckligt om missödet för
ett land att vara blott och bart fruktbart.
Emedlertid är det just denna sociala afsön-
dring och politiska betydelselöshet, som gör
Sardinien till ett obekant land, samt mer än
månget annat och vida aflägsnare, till ett pas-
sande mål för forskande turister. Folkets lef-
nadssätt och vanor tyckas icke ha förändrat
sig sedan forntiden. Språket synes ännu vara
samma latinska landsortsdialekt, hvaröfver ro-
merska komediförfattarne gjorde sig lustiga på
sin tid. På Sardinien finnas en mängd urål-
driga byggnader, af invånarne kallade jättegrif-
ter, hvilkas konstruktion icke liknar någon
annan känd arkitektur. Först nyligen har
denna ö blifvit nogare genomforskad, af en en-
gelsk jnrist John Warre Tyndale, som derom
utgifvit en omständlig beskrifning i tre an-
senliga band och med talrika teckningar.
Hvad som enligt Tyndales försäkran mest för-
vånar en främling på Sardinien, näst öns vackra
utsigter och rikedom på uråldriga träd af den
mest jättelika vext, är den billiga lefnadskost-
naden derstädes. Man kan få byra en vacker
våning om 5 eller 6 stora rum, likväl utan
möbler, för 5 till 6 om året (60 till 72 rdr
bko). Färskt kött af alla slag, väl slagtadt,
kostar 6 till 10 sk. rgs marken. Mycket godt
vin fås för 26 sk. rgs kannan, och det bästa
gamla Malvagia (Malvasir) för 3 rdr rgs kan-
nan. Ett lamm kostar 1 rdr 12 sk. rgs; ett
gödt får 2 till 4 rdr, en fet vildgalt 4 rdr.
Stekta vildgrisar säljas på restaurationerna,:
färdiga att sättas på bordet, för 4 till 12 sk.
rgs stycket. Härvid kan dessutom anmärkas,
att sardinska svinen lefva och göda sig på ka-
stanjer och mandel, och att deras kött varit
sedan forntiden ryktbart för sin läckerhet. På
vildt och fisk af alla slag finns lika stort öf-
verflöd och för lika godt pris. Detta förhål-
lande gör begripligt hvad Tyndale berättar:
att en officerare bland hans bekanta, som var
inqvarterad i en af de största städerna på Sar-
dinien, dagligen fick sig tillsändt, från ett värds-
hus, middag af 7. rätter och aftonmåltid af 4,
jemte bröd och vin i öfverflöd, för ett öfver-
enskommet pris al 18 rdr rgs i månaden.
Ganska goda hästar kunna köpas för omkring
30 rdr rgs, och deras underbåll kostar litet
eller intet.
Mr Tyndale besökte äfven ortens varma bad,
hvaraf många finnas på ön. Men badsällska-
pet lefde här, säger han, nästan som Adam
och Eva skulle ha gjort, i fall de bland para-
disets beqvämligheter äfven haft varmt eller
ljumt vatten att tillgå. Baden äro belägna
midt i vilda skogen, ehuruicen skog af gigan-
tisk hvit ek, äkta kastanj, lager, olif och orange-
träd, sammanflätade på mångfaldigt sätt med
vilda vinrankor, och med myrten och andra
doftande buskvexter till underskog, Den bad-
sökande måste sjelf medföra proviant för en
vecka eller mera, och begynner sin badsejour
med att sjell bygga sig en löfhydda, så godt
han kan, af qvistar och grenar, dem han hug-
ger i skogen. Derefter måste han äfven sam-
mansätta ett slags badbassin af stockar, dem
han lägger kring 4 stolpar, nedslagna i sanden
på ett sådant sätt, att vattnet från den varma
källan kan ledas dit. Öfver dammen samman-
böjas grenarna af de närstående träden, för att
hilda ett clacc läöftak till cklrdd omat cnihattane