Det tals om alt Dufaure och Tocqueville
skulle ir s i ministeren i st. f. Leon Fau-
cher och Fal!oux. Vederbörandes afsigt skulle
vara atl vinna något i opinionen genom aflägs
nande af ivenne, såsom det synes, de mest verk-
samma och derjemte mest förhatade af mini-
strarne, t om i deras ställe förordnades tven-
at ansedda män, som de ofvannämnde.
ervativa partiet har beslutat bilda
nitte, bestående af 30 medlemmar.
Mol är vald till president, Thiers och Berryer
till vice-prosidenter. I kommitteen äro 35 Bo-
napartister; de öfriga äro legitimister och or-
leanister. Legitimistbladet Union är nöjd med
denna koalition mellan ordningens vänner;
den mera renhåriga Gazelte de France bekla-
gar, alt iegitimisterna genom en dylik koalition
alltför mycket kompromettera den rätte arfvin-
gens (Hearis V:s) heliga rättigheter.
En pariserkorrespondent i Times berättar följande
om genera! Changarniers plats i församlingen. Den
konservati neralen intog från första början, som
det synte igtvis, sin plats midt i berget. Han
bibehöll den äfven, ehuru han icke har större kär-
lek tiil si: öda grannar, än de till honom. En
vän frågade honom en dag, huru han kunde hafva
en så opa: le plats. Saken är, svarade Changar-
ah
nier, att ar ganska trefligt der. Jag hör icke
rält, hvad nr föregår i kammaren och fattar säl-
lan en c: punkt af hvad vära vänner förkunna
ifrån ta tolen, isynnerhet icke då man larmar
omkring ms; men jag fördrifyer tiden med att för-
rätta en del af mitt byråarbete, och midt ifrån ber-
get sänder jag mina order än hit, än dit. Ofta för-
står jag i varom man diskuterar, men när
något utsvordontligt händer, ser jag på mina goda
vänner . ing mig: då de gifva sitt bifall, då är jag
tyst, mer: 23 de äro tysta och se slagna ut, så vet
jag att nagot bra blifvit yttradt, och jag gifver då
med krat id bifall tilkänna. När jag skall rösta
och berg: män taga en blå sedel, så tager jag all-
tid en hvis och tvärtom, så att jag alltid är säker
på att ha a rätt, ehuru jag ej specielt vet hvad
fråga är oc. — Dessa ord yttrades i sjelfva national-
församling de omkringstående, som hörde den
naiva b: uclsen, skrattade ganska godt deråt, och
icke minsi bergets gossar,, såsom Changarnier kal-
lar dem.
Man can ker i allmänhet, att sedan natio
nalförsa ns upplösning blifvit beslutad,
behandlas ofta de vigtigaste lagutkast med tem-
ligen sicr hastighet. Så genomgick t. ex. val-
lagen en ter utseende temligen kort behand-
ling dev Yebr. Dock kan detta till en de!
förklaras irof. alt dess hufvudprineiper redan
blifvit bestsinda genom sjelfva konstitutionen,
så att de återstående frågorna, som hade nå-
gon vig!. nästan blott angingo embetsmännens
valbarhe: och kantonernas indelning i mindre
distrikter, för att lätta inskrifningen.
Den 4 fhandlades, såsom vi förr antydt,
lagutkastei om domstolarnes organisation, ut-
arbetadi a! f. d. justitieministern Marie. Han
har väsendtiicen meodererat det utkast, som
uppsatt. artin från Strassburg, såsom
ordförantds för en af den provisoriska regerin-
gen nedsatt! kommitte. Under det att Martins
förslag - derpå ut, att arrondissements-
domstolarn. skulle upphäfvas och appellations-
rätterna 5 s, yrkar åfarie alt domsto-
iarnes ant förblifva orubbadt; Marie
pptagit Martins förslag om
i mål, som tillhöra den kor-
har icke
införand
rektione
Delonz: ett ut-
skott, fracsiagt ett lagförslag om tillträde till
allmänna tienster. Det går förnämligast ut på
alt lätta iransporten från den ena förvaltnings-
grenen t:: den lra, samt öppna konkurrens
i alseende på tjensters besättning. Der yrkas
bland an: att ingen måtte få befordras till
högre grad i administrationen, såvida han icke
tvenne år tcastgjort i en lägre.
Det utsk som erhållit uppdrag att af-
gifva be angående vederbörandes be-
gäran om tiilstånd att anställa åtal emot folk-
representsvien Proudhon, för hans utfall i tryck
emot repu vikens president Bonaparte, har be-
slutat tills! yrka bifall till denna begäran. Mar-
tin ifrån Strassburg är utsedd till utskottets
referent.
Patrie vederlägger en hop cirkulerande ryk-
ten om ministerförändringar.
Garnier Pages befinner sig för närvarande
på ett hospital nära Paris. Han lider af sin-
nessjukdow. hvilken lärer bestå i den inbill-
ningen, att han förföljes af den röda republi-
kens doikar.
Liberte vill veta, att ministerrådet den 11
Febr. sysselsatt sig med den frågan, huruvida
årsdagen af Februari-revolutionen skulle firas
med allmänna fester. Ministerrådet skall hafva
förklarat sig emot en sådan fest, på grund
deraf, att årstidea sannolikt icke skulle blifva
gynnsam derför. Deremot skulle en högtid-
lighet äga rum den 4 Maj, den dag då repu-
bliken egeutligen först blef proklamerad.
TYSKLAND.
Morning Chronicles berliner-korrespondent,
som brukar vara väl underrättad, meddelar föl.
jande plan såsom uppgjord af preussiska rege
ringen: Belägringstillståndet i Berlin skall fort-
fara tills kamrarne kommit tillsammans. Fö
dem skola då lagförslag framläggas rörande
tryckfriheten och allmänna folkförsamlingar
Antagas dessa, blir belägringstillståndet upphäfdt
men gör någondera kammaren motstånd, så upp-
lösas begge; en ny oktrojerad författning med-
delas, enligt hvilken båda kamrarne tillkomma
genom direkta val och valrätten blir beroende
af en låg census. Orsaken till detta beslut
skall vara, att regeringen antager, det demo-
kraterna inyo skela göra allt för att framkalla
DHD