ETERN
REVY AF TIDNINGARNE.
Ibland de hundratals olika sätt hvarpå de konser-
vativa å ena sidan, och de så kallade verkligt fria
å den andra bland våra värda kolleger inom pressen
plåga sin hjerna, för att städse utfinna något ämne
till skrik emot Aftonbladet, märker man nu sednast,
sedan historierna om Aftonbladets försäljning förlo-
rat sitt behag, en ny chorus från fiera håll öfver
det förmenta fördömliga sätt, hvarpå Aftonbladet
skall hafva bedömt den sista katastrofen med tidnin-
gen Dagligt Allehanda. Östgötha Correspondenten
visar sig här, lika som förut i försäljningshistorien,
vara en af de beställsammaste att skarfva ihop nå-
got efter bästa förmåga emot Aftonbladet, hvars för-
läggare äfven här personligen framdrages. Den nobla
och samvetsgranna Östg. Corresp. finner det vara
oädelt att hånle på den afväpnades och frånvaran-
des rygg, aldrahelst då hr Lindman af hr Hjerta
alltid bemöttes med ett vänskapligt smil, så länge
;hr Lindman hade vapen i hand Från några an-
dra håll, t. ex. Eskilstuna Allehanda, som i sitt
skaplynne har mycket tycke af Östgötha Correspon-
denten, höres samma lamentabile emot Aftonbladet
af samma anledning. Det är mycken fråga om, hu-
ruvida icke utgifyaren af det upphörda Allehanda
bör kanoniseras, åtminstore måste han betraktas så-
som martyr, enligt dessa tidningars åsigter, och —
vi hade så när glömt det, — ÖOstg. Corresp. tilläg-
ger, att om hr Hjerta också en gång skulle falla,
och större kaxe än han har gjort det, skall ingen
röst numera kunna höja sig till ett deltagande ord.
— Vi skulle icke hafva fallit besvärliga med upp-
tagande af detta ämne, så föga uppbyggligt för lä-
saren, om de tidningar om hvilka här varit nämndt,
hade aftryckt Aftonbladets klandrade artikel bred-
vid sina omdömen. Publiken hade då sjelf kun-
nat jemföra det ena det andra. Men detta, man
märke det väl, hafva Östg. Corresp. och Eskilstuna
Allchanda framför allt aktat sig för. Aftonbladets
artikel hade sjelf utgjort bästa vederläggningen
af deras skrik; och det egentliga syftemålet hade då
varit förfeladt, neml. att, så vidt det på dem berod-
de, kunna nedsmutsa Aftonbladets och dess förläg-
gares karakter inför den delen af publiken, som icke
läst Aftonbladets artikel, eller till äfventyrs glömt
bort dess innehåll, eller kunde föreställa sig att nå-
got annat öfver ifrågavarande ämne stått att läsa i
Aftonbladet, som hittills undgått deras uppmärk-
samhet. -
Man kan af det ofvanstående utdraget ur Östg.
Corresp. icke draga annan slutsats, än att detsam-
ma går ut på att beteckna Aftonbladets ifrågava-
rande yttrande såsom cen låghet. Antingen vet hr
Ridderstad icke hvad han säger, hvilket vi till hans
ursäkt gerna skulle vilja antaga, eller ock finnes icke
minsta rum för annan tydning, än den här nu gjorda.
Men den, som framträder med en så grav beskyll-
ning, måste antingen kunna bevisa densamma, eller
ock är han sjelf en stor stackare, om icke något
innu värre. Vi skulle således uppfordra Östg. Kor-
resp. att försöka en sådan bevisning, så framt det
icke här tydligen företedde sig att den i sin nuva-
rande ilskna sinnesstämning mot Aftonbiadet farit
åstad med sina beskyllningar och sitt stora delta-
gande, utan att hafva egt det minsta reda på de
antecedentia, som föregått katastrofen med Allehanda.
Om sakförhållanden för hr Ridderstad ega så myc-
ket värde, att han behagar inhemta närmare detal-
jer af dem, som allra närmast omgifvit Allehanda-
redaktionen, så skall han erfara, att icke blott allt
hvad Aftonbladet yttrade innebar bokstaflig sanning,
utan ock att detta yttrande under så beskaffade om-
ständigheter, då en tidningsförläggare förklarar sig
bankrutt en månad efter prenumerationsmedlens upp-
tagande, utan att något deraf återbäres — att, säga
vi, vårt yttrande under sådana omständigheter var
förenadt med all den granlagenhet som bjudes af den
bekanta regeln: res est sacra miser. Det ärsannt,
man kan säga att Aftonbladet helt och hållet kun-
nat förbigå orsakerna till Dagligt Allehandas bank-
rutt; men då denna händelse naturligtvis utgjorde
föremål för allmän sensation och förvåning, så före-
fanns häri äfven ett fullgiltigt skäl att lemna några
upplysningar härom. Serskildt är det ganska väl
kändt, att många beställsamma tungor voro färdiga
att tolka Dagligt Allehandas fall såsom ett bevis, att
de demokratiska grundsatserna icke gillas eller om-
fattas af opinionen här i landet. Detta hade sedan
i en lång tid kunnat blifva ämne för otroligt talrika
och ståtliga broderier.
Det kunde då icke vara olämpligt, att, till före-
kommande af allt onödigt besvär härmed, påpeka
hvad som utgjorde verkliga förhållandet, eller aut
visserligen icke de demokratiska principernas omfat-
tande i Dagligt Allebanda, utan sättet hvarpå detta
skett, samt förläggarens egen oförmåga och oerfa-
renhet af publicistbestyret, varit den egentligt Ver-
kande orsaken; om man också derjemte visserligen
måste söka en bidragande deruti, att de gamla med-
arbetarne i Dagligt Allehanda skiljde sig derifrån
och uppsatte en annan tidning, samt drogo en del