RÄTTEGÅNGSocH POLISSAKER, En lång väg till spinnhuset. En qvinsperson vid namn Carolina Amanda Carlsson har, sedan ett par år gifvit vederbörande myndigheter mycket besvär. Denna qvinna blef ställd under ransakning för det hon den 8 Maj 4846 från Kornhamnstorget här i staden bortfört ett fyra års gammalt barn, och detsamma genom dränkning lifvet afhändt. Af under rättegången förekommen anledning hördes kongl. sundhetskollegium öfver Carlssons sinnestillstånd, och utlät sig, att största anledning vore för handen, det hon, vid brottets begående, saknat förmåga att bedöma sitt handlingssätt och följderna deraf. Kämnersrätten meddelade härpå utslag den 20 Januari 4847, hvilket blifvit den 4 derpåföljde Februari af kongl. Svea hofrätt fastställdt, af innehåll att Carolina Carlsson, för hvad emot henne i målet sålunda förekommit, icke kunde till ansvar fällas; men med åberopande af kongl. brefvet den 9 Mars 1826 öfverlemnades till vederbörande att om henne taga sådan vård, att hon icke vidare måtte blifva för allmänna säkerheten vådlig. Konungens befaHningshafvande i Stockholms län, som ägt att vidare förordna om Carolina Carlsson, enär hon inom nämnde län sednast varit mantalsskrifven, yttrade sig, uti beslut den 14 Oktober 1847, att som upplyst vore, att Carolina Carlsson ägde sina sinnens fulla bruk i förening med god helsa i öfrigt, hennes intagande å dårhus hvarken erfordrades celler kunde ifrågakomma, hvaremot hon, såsom för allmänna säkerheten serdeles vådlig, skulle, jemlikt 6 1 mom. och 8 S af kongl. förordningen den 29 Maj 1846, i två år till allmänt arbete hållas; häröfver klagade Carolina Carlsson hos Konungen, som genom utslag den 10 Nov. 4847 förklarade, det författningarne om försvarslöse och till allmänt arbete förfallna personer icke, i afseende på Carolina Carlsson vore tillämplige; i följd deraf samt med undanrödjande af det öfverklagade beslutet, återförvisades ärendet till Konungens befallningshafvande, som ägde att dermed lagligen förfara. Af sådan anledning anmälde Kon:s befallningshafvande hos scrafimer-ordensgillet Carolina Carlsson till intagning ä någon hospitalsinrättning. Scrafimerordensgillet infordrade vederbörande läkares betyg öfver Carolina Carlssons förhållande i häktet. Deraf inhemtades att hon alltid funnits fullkomligt redig och ägande sina sinnens fulla bruk, men derjemte utmärkt af en så ovanlig hårdhet i lynnet, att hon ansåges för samhället ganska vådlig, hvilket sednare äfven styrktes genom de intyg om hennes vandel, som blifvit meddelade af kronofogde och tillsyningsmän i den ort, der hon varit i tjenst före ofvanomförmälde brotts begående. Derefter svarade gillet den 43 Januari sistl. år, att det ansåg hospitalen hvarken vara ämnade eller lämplige för så beskaffade personer som Carlsson och då uti kongl. brefyct den 9 Mars 4896, icke ovilkorligen stadgades att de deruti omförmälde personer böra intagas å hospital, utan att om dem skall tagas sådan vård, att de icke må blifva vädliga, för allmänna säkerheten, hemställdej gillet i underd, till Kongl. Maj:t, att, i lik