Frågan vore nu huruvida, under de omständighe-
ter på hvilka han nyss hänvisat, det vore rådligt att
taga bort de tvångsmedel som den sednaste parla-
mentsakten lemnat i styrelsens hand, och äfventyra
ett upprepande af samma slags händelser som det
förra årets. Han medgaf att detta till stor del må-
ste vara en opionssak, emedan han ej kunde säga att
fara för uppror i detta ögonblick vore öfverhängande
eller flagrant,. Men ministrarnas omdöme stödde
sig på de omsorgsfullaste underrättelser af samma slag
som dem, hvilka han framställt för huset(!!) och
ehuru dessa underrättelser ej här kunde framläggas
emedan de voro af en confidentiel karakter (rop från
en irländsk ledamot: spionrapporter!) så hade mi-
nistrarna kommit till den oemotståndliga slutsatsen
att de måste anbefalla huset aktens fortsättande.
Herr John OConnel motsatte sig ministerns förslag.
Sedan sex månader kunde ingen i Irland hålla nå-
gra möte mn, vare sig af hvad slag som helst, utan att
först gå med hatten i hand till lordlöjtnanten och
fråga honom om lof samt underkasta sig hans pröf-
ning, om föremålet för rådplägningen vore nyttigt
eller ej. Ian måste bestrida ministerns begäran,
emedan friland icke på det sista halfåret hade visat
något tecken till olydnad. Huru stod väl ministrar-
nas sak, då de behöfde producera ett bref från en
amerikansk tidning till stöd för sina uppgifter? Man
hade vidare användt såsom skäl, att habeascorpus-
akten redan förut ofta varit suspenderad. Ja utan
tvilvel; och tal. ville gå längre; det finnes knappt
något slag af våld eller stränghet, som ej. blifvit an-
vändt mot Irland under de sednaste 9 åren; men
aldrig tillförne, äfven under hettan af ett verkligt
krig, hade man så försökt kränka de konstitutionella
rättigheterna som nu. Ministern hade sjelf medgifvit
att någon fara nuej vore för handen, men ville ändå
hafva en godtycklig makt för att slippa besväret att
möjligen behöfvya komma tillbaka till parlamentet.
Eu sådan makt vore onekligen vig att hafva för re-
geringen och lordlöjtnanten, för att slippa redogöra
inför pariamentet, men konstitutionen antog vissa
sådana små besvärligheter såsom helsosamma band
på en minister. Tal. sysselsatte sig vidare med att
ådagalägga huru ministern hade missbrukat det of-
vannämnda brefvet från den amerikanska tidningen,
som icke en gång hade blifvit uppläst till slutet,
hvilket skulle hafya ledt till en annan uppfattning.
I sjelfva verket syntes regeringens syftning icke vara
att upphielpa Irland, utan att aldeles krossa den all-
männa andan derstädes. Icke ett steg hade regerin-
gen tagit, icke föreslagit en enda åtgärd; för att
återupprätta denna fallna nation. — Tal. uppräknade
ock åtskilliga facta till bevis derpå, att lordlöjtnan-
ten icke alltid hade handlat med den mildhet, som
ministern här lofordat. En total förvrängning låg
uti den målning man gjort af klubbarnes allmänna
spridning. På landet funnos alls inga sådana; och
i städerna voro de inskränkta till den lägsta befolk-
ningen, utan sammanhang eller ledning. Frågan
vore nu, om hela Irlands befolkning skall ställas
utom lagen derföre att några få personer inlåtit sig
i upproriska stämplingar och icke visat ånger när
de blifvit ertappade.
Man åberopade äfven, att tänkesätten emot Eng-
land icke förbättrat sig. Han hade likväl ännu al-
drig hört, att det budet: älska edra fiender, kunde
tydas så vidsträckt, att ett helt undertryckt folk
vore skyldigt att älska och beundra en beherrskare,
som det icke hade att tacka för en enda välgerning.
Låt regeringen först visa, att den på något sätt gjort
sig värdig af Irlands tillgifvenhet. Man hade lofvat
att utsträcka valrätten, men detta hade aldrig skett;
lika litet hade man hållit sina löften att utsträcka
till Irland flera andra rättigheter, som engelska
folket åtnjuter. Deremot hade man flitigt utspridt
falska underrättelser om nya upprorsförsök. Såsom
exempel anförde han, att då några sysslolösa pojkar
träffats på en plats, kallad: öknen, hade en rapport
ingått, att 2 å 3000 män der varit samlade. Solda-
ter utskickades då och fångade en mäktig styrka af
413 män och pojkar tillsammans. Denna förskräck-
liga rebellhop skickades in till Clonmel, inför den
förnärmade rättvisans skrank; men efter hållen un-
dersökning fingo de alla gå sin väg. Tal. återkal-
lade nu i minnet undersökningarne angående den
sista insurrektionen, dervid åklagaremakten hade
gjort de största ansträngningar för att samla alla
möjliga omständigheter, som kunde framställa denna
i den mörkaste dager och ställa de stora mötena i
sammanhang dermed. Likväl hade det visat sig,
att mötena och deras föremål varit fullkomligt lag-
liga, hvarföre den politiska associationen också fåt
fortsätta sina sammankomster hvarje vecka, under
sjelfva den tid undersökningen räckte; och likväl
ville man nu bryta ned konstitutionen. Irländska
folket håller på att gå under, samt är splittradt i
i mångfaldiga partier och faktioner. Engelska rege-
ringen ser väl detta, och vet att den har intet at
frukta. . Deraf kommer dess dristighet att säga: De!
är icke värdt att J söken få en förtryckande parla:
mentsakt upphäfd, emedan det är vår vilja, och a
intet annat skäl skola vi taga bort edra friheter
Den tid skall likväl komma, då engelsmännen skole
bittert ångra detta uppförande. Irland är nu så fy
siskt nedtryckt, att endast förtviflan, ytterlig förtvif
lan utgör den rådande känslan derstädes; och de
är icke möjligt att alla rättigheter skola kunna til
den grad förtrampas och våldföras, som man nu för
söker, utan att en Nemesis slutligen skall infinne
sig. Ministern hade förgätit, att medlemmarne a
repealföreningen i tal efter tal och i alla sina hand
lingar hade afrådt och fördömt användandet af der
fysiska styrkan och uppmanat till undvikande af all:
våldsamma åtgärder; och likväl var det denna för
ening som ministrarne nu ville förmå underhuse
att proskribera, endast emedan lord Clarendon an
såg unionsaktens upphäfvande omöjligt.
Hr OConnel klandrade också Lord Clarendoi
mycket, för det han icke i tid mött den upprorisk:
anden. Men olyckligtvis låg regeringens hemlighe
just uti att åstadkomma splittring bland folket. Ha
jemförde ock detta tillfälle med ett annat, då Ha
beas-corpus-akten blifvit upphäfd, neml. år 4805. Di
var landet i ett brinnande krig med Napoleon; och dei
egentliga omständigheten som då anfördes till skä
för tvångsåtgärden hade varit, att de missnöjde
Irland underhöllo kommunikation med fienden. Ick
dass mindre hade den ryktbare Fox den tiden i de
yttersta opponerat sig emot förslaget och sagt, at
ministrarna under hela kedjan af sin fiendskap mo
friheten och Englands konstitution, aldrig yttrat nå
got så vådligt eller oroande, samt att det aldrig ä
skäl att bekläda någon med en godtycklig makt
hans karakter må vara huru ren som helst; emedar
4 ÄR NE NA NE