KKR RARE —
man af börd, och domare måste finnas. Hvad skulle salig
Axel Oxenstjerna, månntro, hafva sagt om slik djerfhet?...
Ni måste fråga -postmästaren om ej bref till Hesselgren in-
gått under det Prytz hållit sig dold.
Det är redan gjordt. När jag tog brefvet på posten,
väckte sigillet min, liksom hr grefvens uppmärksamhet. Att
börja med; frågade jag då postmästarn, om han kände Pryt-
zens hand, och om han visste hvilken denne B. H. vore.
Det vet jag visst... svarade han. Det är inspektor Bry-
nolf Hesselgren vid landtmäteriet. Prytz är förlofvad med
hans syster, Maria Hesselgren, hvilken för det närvarande
vistas hos en gammal slägtinge i Christiania. ..
För sjuhundra... och jag, som måste resa!... Hvad är
att göra? ... Jo! jag wvet...
Upptag ej illa, hr grefve, att jag äfven tror mig veta
det!, aflbröt baronen.
,Min bästa baron Duwald! Jag kan ej nog prisa er skick-
lighet i denna affär. Att börja med skall jag tillskrifva
min svåger. Utom barons användbarhet som embetsman,
har jag sett få med ett så ädelt sinnelag. Det är min själ
inte många bland dem som ärfva ett gods hvilka straxt
bortgifva ett annat åt fattiga slägtingar ... Om jag kan be-
begripa den dumma fröken Örnstedt!... Men glöm henne
En man, sådan som baron, kan ej länge sakna hustru. Ni
kan ju välja i de högsta familjer, och dit kan på intet sätt
fröken Örnstedt räknas. Hör, baron Duwald! I qväll skola
vi ha roligt. Om baron ej är bortbjuden, så soupera hos
mig! I morgon kl. 4 tänker jag resa, och för att ersätta
den förlorade tiden får jag resa fort som kungen sjelf.
(Forts, följer.)
— Pen förnäma, hög-toryistiska tidningen Morning Post
har haft den oturen att göra sig löjlig. När Times, Chronicle
och andra engelska tidningar talade om en skrift af Guizot röran-
de demokratien i Frankrike, trodde nemligen M. Post att de
menade cen uppsats angående den demokratiska principens infly-
tande på nutidens samhällsväsen, hvilken Guizot hade låtit in-
föra i Revue Frangaise år 1838, och hvaraf en öfversättning på
engelska utkommit. För att stå framom sina kolleger började
M. Post derför meddela långa utdrag ur uppsatsen af 1838, i
er att här naturligtvis var fråga om Guizots nyss utgifna
Skrviut.