blad utbasura ungerska kriget såsom slutadt,
medgifva här sjelfva de österrikiska officerarne
att det först nu börjats på allvar.
SCHWEIZ.
I anledning af kantonen Tessins hemställan
till förbundsrådet, att detta icke måtte tillåta
de för neapolitansk räkning värfvade schwei-
zare att tåga öfver Tessins område, har för-
bundsrådet förklarat att det icke eger makt
att hindra fritt genomtåg, men att det skall
uppmana de kantoner, i hvilka värfninger skett,
att låta rekryterna passera öfver Splugen, i
stället för S:t Gotthard.
Afven har förbundsrådet, till förekommande
af tyska flyktingars sammangaddning på schwei-
ziska gränsen, påbjudit att alla sådana skola
aflägsnas tre lieues derifrån, om de deltagit i
någon revolution eller icke erbjuda nog garanti
för ett fullkomligt fredligt förhållande. Dess-
utom skola de hotas med förlust af asylrät-
ten, derest de icke vilja rätta sig efter ofvan-
stående förfogande.
ITALIEN.
Romerska ministeren sysselsätter sig med
vigtiga reformer; Muzzarelli vill helt och hål-
let omstöpa lagskipningsväsendet.
Den 25 Januari hade en spansk brigg och
en korvett, med en general ombord på den
sednare, ankommit till Gaöta; flera fartyg un-
der samma flagg voro synliga, som det sades
med tusen man landtrupper ombord.
Venedig har valt sin mest populäre man,
Manin, till deputerad i italienska konstitue-
rande församlingen.
General Latour, som kornmenderar två tusen
sehweizare i Bologna, hade från Gaöta fått
order att lemna Kyrkostaten och stöta till
neapolitanska armten, men underrättades, när
detta blef bekant, af Bolognas styrelse och folk-
klubb, att man icke skulle tillåta honom och
hans trupper lemna staden. Efter åtskilliga
underhandlingar förklarade generalen, att han
ansåg omständigheterna hafva upphäft hans
lydnadspligt mot påfven, och gaf sitt heders-
ord att han skulle qvarstanna.
Konungen af Sardinien har den 1 Februari
öppnat lagstiftande församlingens session. I
trontalet uttryckte haa sin förhoppning om
en snar lösning af den österrikiska frågan, ge-
nom Frankrikes och Englands erbjudna bemed-
ling, samt förklarade, att, om denna tillit blefve
sviken, skulle det icke hindra krigets börjande
ånyo.
I Florenz hafva några gatu-uppträden egt
rum under två dagar. De anses hafva varit
tillställda af det österrikiskt sinnade reaktio-
nära partiet och stillades snart.
Ministeren i Piemont har utfärdat en öppen
protest mot Österrikes våldförande af den am-
nesti, som undertecknades i Somma Campagna
den 5 Aug. De hufvudsakliga klagopunkterna
äro att österrikarne helt och hållet glömt sin
åtagna förbindelse att tillgifva alla deltagare
uti insurrektionen i Milano; att de olagligen
bemäktigat sig emigranternes egendom; och
att de verkställt dödsdomar.
I Pontelagosciero hafva några österrikiska
soldater inträngt till en 40 år gammal, men
ännu vacker qvinna, som låg uillsammans med
sina döttrar, den ena 18, den andra 12 år
gammal. Den äldre dottern hoppade ut genom
ett fönster och kom undan utan skada; men
hennes moder blef på det ohyggligaste behand-
lad af soldaterna, hvilka icke lemnade huset
förrän de äfven plundrat det.
I anledning af konungens i Neapel svar till
engelska sändebudet, att han icke kunde un-
derhandla i sicilianska frågan utan att Spanien
deltoge i bemedlingen, har nämnde sändebud,
lord Temple, aflåtit tvenne noter, i den första
af hvilka han förklarar, att endast de grym-
heter som blifvit begångna i Messina förmått
de engelska och franska amiralerne att inter-
venera i tvisten mellan konungen af Neapel
och sicilianerne. Amiralernes framtida verk-
samhet skall bero af de framställningars be-
skaffenhet, hvilka de blifva bemyndigade att
göra hos sicilianska parlamentet. Om dessa
vilkor blifva skäliga och sicilianarne vägra
antaga dem, förbehålla sig de begge bemed-
lande makterna att afgöra hvad väg de skola
taga för att ernå den fred, de alltid haft till
syftemål. Anbefalld a! sin regering att endast
handla tillsammans med Frankrikes represen-
tant, har han icke de instruktioner som be-
höfvas för att lemna Spaniens sändebud del i
förhandlingarne. Spaniens eventuella rättig-
heter till Siciliens krona äro af en så tvif-
velaktig och hypothetisk natur, att de icke
kunna för närvarande tagas mycket i betrak-
tande. Och den nuvarande brytningen i det
diplomatiska förhållandet mellan Spanien och
England gör det ännu svårare att medgifva
spanska sändebudet i Neapel en röst vid un-
derhandlingarne om sicilianska frågan.
I den andra noten, af den 16 Dec., frågar
lord Temple neapolitanska utrikesministern Ca-
nati, om konungen af Neapel antager Englands
och Frankrikes bona: officia för ordnandet af
de sicilianska angelägenheterna. Under förut-
sättning af ett sådant antagande uppgifver han
de vilkor, som, i de begge bemedlande mak-
ternas tanke, skulle vara tjenligast att åter-
ställa endrägten mellan de krigförande par-
terna; nemligen skiljda politiska inrättningar,
särskildt parlament, särskild förvaltning, hvil-
ket allt konungen af Neapel redan beviljat Si-
cilianerna. Men härtill kommer: en siciliansk
här, åt hvilken upprätthållandet af ordningen