TEATER.
Calvin i Geneve, skådespel i 5 akter och 8
tablåer, fri öfversältning från franska pjesen:
Les libertins de Geneve, af Marc Fournier; up-
fördt å Mindre teatern.
Johan Calvin (f. 4509 43564, näst Luther
sextonde århundradets märkvärdigaste reforma-
tor, måste för religionsförföljelsers skull öfver-
gilva sitt fådernesland Frankrike, men tröstade
sig temligen deröfver: det må så vara, sade
han; förtjenar sanningen ej att bo i Frankrike,
så förtjenar jag det ej heller. Han kom 23556
till fristaten Geneve, der den reformerta läran
då nyligen fått insteg, och en predikan han höll
för genferboarne, vann sådant bifall, att efter
predikans slut folket i stor mängd strömmade
till hans boning för att betyga honom sin till-
fredsställelse. Han kunde vid denna anblick ej
afhålla sig från tårar, och måste lofva att föl-
jande dagen predika ännu en gång. Slutet blef
att man alls icke släppte honom ifrån sig, och
gaf honom en beställning såsom predikant. En
tvist om några yttre kyrkobruk vållade vid ett
tillfälle bans förvisning, men när sedermera
Calvinska partiet fick öfverhanden, återkallades
ban till Gentne (1544) och började på nytt att
predika, att undervisa, att skrifva och att ifra
emot de rådande- csederna. Han stiftade sränga
kyrkolagar, i kraft af hvilka hvarje osedlighet,
som anmältes hos den dertill förordnade sede-
domstolen, bestraffades med en i förhållande
till förseelsens beskaffenhet mer eller mindre
offentlig kyrkoplikt. Man kan tänka, hvilket
motstånd detta tyranni fann, särdeles hos ung-
domen; emedlertid, då de gamle hemtade myc-
ken uppby ggelse deraf, och Calvin ej var den
som plägade lemna elt en gång påbegynt verk
halfgjordt, så fann man sig deruti, och den nya
kyrkotukten egde bestånd, åtminstone så länge
dess stiftare lefde, hvilken likväl tid efter an-
nan i anledning deraf bade hårda strider att
bestå.
Så långt historien.
Marc Fourniers skådespel börjar med ett ut-
brott af missnöje från de ungas, sida emot
Calvin, som låtit döma en patricier, Pierre
Ameanux, till afbön vid stadens skampile för
ett vanvördligt yttrande om den mäktige och
fruktansvärde reformatorn, som låter bestraffa
hvarje brott med döden och hvarje förseelse
med schavottering. Man ropar och skriker
emot Calvins öfvermod; men det fattas en
man, hvars ord har mera kraft än libertiner-
nas skrän. Michael Servet, Calvins utmärk-
taste och farligaste motståndare, som på hans
föranledande i Vienne blifvit anklagad för villo-
meningar, hade lyckats rymma ur sitt fängelse.
Ack, om vi hade honom här! önska libertiner-
na i Genbve.