har något öfver en million innevånare, Slesvig-
Holstein något mindre; men det sednare är
ett kompakt land med den goda fästningen
Rendsburg i midten, hvaremot den danska be-
folkningen är fördelad på halfön Jutland och
en mängd små öar. Det är omöjligt för danska
befolkningen att någonsin, såsom en samman-l.
hängande massa, utföra någon krigisk operation.
Danskarne hafva icke makt alt intaga fästnin-
gen Rendsburg. Men för ögonblicket inne-
hafva de öfverväldet till sjös, emedan tyskarne
icke ega några fartyg. Härvid är dock att
märka att den danska flottan är mera än till
hälften byggd för tyska penningar (skatt från
hertigdömena och Sundska tullen) samt till
nära hälften bemannad med slesvig-holsteinska
matroser. Så snart ett par ångfregatter under
tysk flagga visa sig i de danska farvattnen,
är det slut med danskarnes öfvermakt till
sjös (1). Sådane örlogsfartyg kunna fås för
penningar; de skola anskaffas och uppfylla sitt
ändamål.
Hvilket är då det parti, som högljudt och
ursinnigt yrkar på krig i Danmark? Några
teologiekandidater, — hvilka hoppas på goda
pastorater i norra Slesvig, emedan några kyr-
kor der, enligt gammal kyrkoindelning, höra
under den danska biskopen på Jutland, —
torde grunda sina förhoppningar på krigets
fortsättande. Desslikes ett par hundra under-
ordnade tjenstemän i Danmark, hvilka fordom
plägade föredragas Slesvig-Holsteinarne vid
besättandet af sysslor i slesvig-holsteinska post-
och tullverket. Men dessa personer utgöra
ingen inflytelserik chör. De förnämligare gods-
egarne i Danmark önska förvisso icke fortsät-
tandet af kriget, hvilket är särdeles onaturligt
för dem, emedan de till större delen äro se-
dan århundraden beslägtade med de adliga fa-
miljerna i hertigdömena. Egarne af de dan-
ska gref- och friherreskaperna äro disjecta
membra, utgöra ingen korporation, hvarför ock
deras ifrigaste önskan alltid varit att blifva
upptagna bland de slesvig-holsteinska prelater-
na och ridderskapet. Hvaraf består då detta
krigsparti i Danmark, som både offentligt och
enskildt gör sig vigtigt och sträfvar att genom
allehanda ränker inveckla norra Europa i krig?
Jag skall säga det rent ut: det är penninge-
aristokratien i Köpenhamn. Dess egendom be-
står nästan helt och hållet i kungliga danska
obligationer. Af de danska stats-obligationernas
hela summa finnes kanske icke fem procent i
Slesvig-Holsteinarnes händer. Efter den förra
statsbankrutlen, medelst den s. k. riksbanken,
har ingen menniska det ringaste förtroende till
de danska papperen ; mer än 50 procent af
dem äro i Köpenhamnares händer. De fordna
hof- och armåleverantörerne, judarne, bryg-
garne, bagarne m. fl. d. hafva köpt sina pap-
per medan de danska riksbankssedlarne voro
fallna till 10, ja till 5 procent af nominalvär-
det. Den andra hälften af statsskuldpapperen
finnes troligen hos engelska hus. Se der an-
ledningen hvarför de köpenhamnska och lon-
donska tidningarne sammanstämma i ropet:
hertigdömena måste tvingas att återgå under
danskt välde; hertigdömena skulle göra Dan
mark samma gagn, som Java gör Hoiländarne,
eller som kon gör sin egare, hvilken mjölkar
henne. Utan att Danmark fortfar att draga
samma fördel af hertigdömena som hittills,
blir riket bankrutt och innehafvarne i Köpen-
hamn af de danska obligationerna följaktligen
urståndsatta att fortsätta sitt glada lif. Kö-
penhamn, beläget på den lilla ön Seeland,
har ett präktigt Casino, ett Tivoli, italiensk
teater, en djurgård mycket större än Windsors
park o. s. v. Alla dessa herrligheter betalas
med rentorna på statsskulden, och de beta-
lande äro eller borde vara Slesvig-Holsteinar-
ne. Vi böra låta behandla oss såsom javane-
serne låta handtera sig af holländarne. Men
sanningen är att Slesvig-Holstein lyder lika
litet som ön Island under ön Seeland. För-
bindelsen mellan Slesvig-Holstein och Dan-
mark liknade den mellan Hanover och Dan-
mark. I England kom drottning Victoria på
tronen, i Hannover succederade den manliga
linien, enligt lag. Detsamma måste lagligen
ske i Slesvig-Holstein, om, efter konung Fre-
driks och hans utan arfvinge varande efter--
trädares död, kronan Danmark öfvergår till
qvinnolinien. Danskarne hafva velat förekom-
ma denna lagliga söndring genom konung Chri-
stian VIII:s öppna bref, och, när detta ej lyc-
kades, genom krigiskt anfall. Detta har lika
litet lyckats som det öppna brefvet. Slesvig-
holsteinarne kämpa för legitimitetens princip,
för den andra mansliniens af huset Oldenburg
rätt. Derför utropas de i Petersburg och Lon-
don såsom upprorsmakare. MHvaraf kommer
detta? Innehafvarne i Köpenhamn och London
af de danska obligationerna använda tusental
för att vinna på sin sida tidningarne och må-
hända höga embetsmän, så att dessa med fräck
jögnaktighet yrka på Danmarks förmenta rätt.
Hvad som föregifves vara danska monarkiens
interesse är i sjelfva verket innehafvarnes af
de danska cbligationerna. Några af dessa in-
nehafvare finnas äfven i Hamburg; deraf kom-
mer Hamburgarnes obenägenhet för kriget mot
Danmark. På det att köpenhamnarne måtte
få roa sig i Casino och Tivoli, tillställes ett
upplopp utanför kungliga slottet, förmås ko-
nungen att utnämna en krigiskt sinnad mini-
stör, sättes den lugna danska befolkningen i oro
och skall krig föras mot hertigdömena, hvilka icke
yrka någonting mer än hvad som är deras i doku-
menter medgilna rätt, neml. särskildt finansvä-
sende, särskild förvaltning, särskild successions-
ordning, erkännande af mansstammens tyska
arferält... Köpenhamnarne fråga icke efter det