Då dagordningen för den 6 dennes, så att den först 1 en sednare sammankomst kan föredragas. Ifrån Rendsburg berättas, att arbetet på fästningens iståndsättande nu åter begynt. Äfven säges, att 21:sta preussiska infanteri-regementet blifvit stäldt till general Bonins disposition och att en badisk bataljon väntas, samt att ångfartyget Christian VIII, som ligger i Kiels hamn, armeras. Slesvigs sjöfolk rymmer öfver till danskarne på Alsen. FRANKRIKE. Utländska postens ankomst så sent i går eftermiddag, att bladet redan var lagdt under pressen, och tryckningen måste afbrytas för att kunna meddela ett kort postskriptum, lemnade oss blott få minuter att genomögna underrättelserna. Såväl bref som tidningar gifva oss nu tillfälle att meddela intressanta detaljer, som visa att oron varit ganska stor i Paris den 29 Januari, hvarpå den 30 följde en session i nationalförsamlingen, som var en af de mest upprörda och stormigaste, hvilka der förefallit på de sista sex månaderna. Vi meddela först här nedan ett bref från red:s korrespondent af den 29 och 30. Det är således en dag åldre än den sednaste posten, men redogör för första anledningen till oväsendet, och skall tillika intressera läsaren derföre att den sednare delen deraf lifligt återger de intryck som blifvit samlade ute bland folkmassorna i anledning af den stora militärdemonstrationen. Det följer här nedan: Paris den 29 Januari 1849. Det allmänna lugnet har några dagar varit stördt. I lördags den 27 dennes förevar i nationalförsamlingen frågan om klubbarnes tillslutande. En mängd sysslolösa personer samlade sig i grupper derutanför, nyfiket afvaktande sakens utgång. Alla voro tysta och stilla, intet tecken till oljud förmärktes någonstädes, men en ovanlig mängd af linien och garde nationale hade dock biifvit tillkallad som vakt. En demonstration af studenterna ägde rum samma dag. De frammarscherade två och tyå till ett antal af närmare 300. Redan på pont de la Concorde möttes de af några representanter till hvilka de fingo öfverlemna sin petition, hvarefter de aflägsnade sig, åtföljde af en stor och nyfiken folkmassa, ttåt käerna. På återtåget lärer bland hopen åtskilliga arrestcringar ägt rum. Snart blefyo truppafdelningar uppställde i Champs elystes, vid La Madelaine, utåt käerna, vid Luxembourg, Pantheon, der kanoner voro framdragna, samt på åtskilliga andra ställen. — Den oroande klubbaffären vändes lyckligtvis till det bästa af nationalförsamlingen, hvilket troligen redan är kändt genom tidningarne, och aftonen förflöt ganska lugnt och stilla. Mobilgardets rtorganisering har deremot i går och i dag varit nära att bringa i förskräckelse hela Paris. Af de 25 bataljoner som finnas, vill man utvälja och endast bibehålla 12; de öfriga kunna, så vidt de blifva antagne, ingå vid linien. En stor del kommer på detta sätt att befinna sig i en svår belägenhet. Tillhörande arbetsklassen, kunde de återvända till det yrke de lemna, om icke samma orsak, för hvilken de öfvergifvit det, qvarstod ännu: arbete står icke att erhålla och midt i vintern äro de i saknad af allt. Befälet består till det mesta af underofficerare vid linien, hvilka hoppat till officerare vid mobilgardet och nu måste alla återgå till sina förra grader i armen; endast 2:ne skola qvarstå på sina platser. Dessa åtgärder hafva på det högsta uppretat hela corpsen. Alla officerarne uppgingo i går till general Changarnier för att uttrycka silt missnöje. De 25 bataljonscheferna blefvo emottagne af generalen i Fctat major gåntral. Han hade synbarligen förberedt sig på detta besök, ty en piket af la gendarmerie departementale occuperade de yttre rummen. Då generalen, som det påstås, besvarat dessa oflicerare på ett mindre lämpligt sätt, uppstod en häftig ordvexling och chefen för 6:te bataljonen Aladenize glömde sig ända derhän att yttra: Gencral, de reaktionära medel ni använder åsyfta att tillintetgöra republiken, de visa tydligt edert förräderi mot konstitutionen, och jag förklarar eder för en förrädare mot republik och fädernesland. Ni begär min värja; jag har erhållit den af republikens frivillige och jag kan endast sönderbryta den framför er. Vi träffas åter,. — Aladenize afryckte sina epåletter samt sönderbröt sin värja, hvarefter han tillika med fyra andra bataljonschefer eskorterades af en piket gendarmerie till fängelset PAbbaye. — Detta förbittrade ännu mer de unga mobilerna. De samlade sig och styrde sjelfve kosan till Elyst Na tional, presidentens palats, der de anhöllo om före Iträde hos presidenten. De möttes åter af genera Changarnier till hvilken de måste framföra sitt ärende För det första begärde de ut sina öfverstar, för de landra önskade de att erhålla en månads sold, at lefva på tills de kunde skaffa sig uppehälle. Intetder: beviljades. På aftonen samlades de i Champs : lyste I på place Marigni, hvarifrån de begåfvo sig till åt Iskilliga delar af staden, somlige i uniformer, andr hade redan antagit blusen. Åtföljde af arbetare, ge nomvandrade de en del gator och här och der hör Ides sången Mourir pour la Patriel samt ropen I,Vive Ila Republique!s Officerarne lyckades att lugn Idem, men endast under den försäkran att vid först angrepp mot republiken skulle de blifva de först latt anföra dem vid barrikaderna. Man inlade linic ,Itrupper i kasernerna hos mobilgardet, men i somlig femottogos de ej, och de läto icke afväpna sig, hvi ket man lärer försökt. Kl. !v, 3 såg man trupper marchera till alla del laf Paris. Från jernvägen i rue S:t Lazare vor poster vid alla gathörn ända till Faubourg S:t Hc llnorge. Generaler och officerare redo oupphörlij fram och tillbaka, men ej det ringaste oväsen störd rlaftonens och nattens lugn. Så mycket större bl -Iförvåningen hos hvar och en, då på morgonen i da kl. !,, 40 appell slogs i alla qvarter. Man -skynde ut för att veta orsaken, och blir föga upplyst, em dan ingen vet hvarföre detta allarm göres. — Bo a gerskapet är trögt att få ut, emedan man ej v -lorsaken, och ingenstädes synes stymmelse till emeut -Il Kl 92 Se här de nyheter som spridt sig, oc