en och annan af dessa skola vi tillägga mnågra ord. Det i nummerordningen första chinesiska verket torde dock, ehuru utan både europeiska förklaringar och chinesiska träsnitt, komma att beskådas med en viss nyfikenhet; nemligen N:o 318, den ryktbara Röda Boken eller Chinas Statskalender, i 6 delar, innehållande en förteckning öfver det chinesiska rikets samtlige embetsmän,. Hvar del är ungefär af samma vidd som Sveriges och Norges Statskalender, och om man än kunde tro den innehålla mer, derföre att chinesiska bokstafsfigurerna beteckna hela ord, så är i stället trycket så mycket glesare och boken så mycket mindre sammanpressad ; så att innehållet tycks vara hvarken mer eller mindre. Denna likhet har föranledt kuriösa statistiska betraktelser, som vi hört framställas af flera expositionsbesökande. China, så berömdt af en viss art europeisk statsvisdom, såsom ett embetsmannarike par excellence, visar sig nemligen långt underlågset vår Skandinaviska halfö i rikedom på embetsmän, om man får sluta från de resp. statskalendrarnes omfång. Räkningen är snart gjord, när man vet att Chinas folkmängd uppskattas, i medeltal efter olika uppgifter, till 336 millioner menniskor; hvaraf följer, att embetsmannaskaran för omkring 56 millioner finnes antecknad i hvar och en af den Röda Bokens 6 volymer. Men när embetsmannalistan för Skandinaviska halföns 4 millioner äfven fyller en dylik volym, så är det klart, att för 4 millioner invånare i de två Skandinaviska rikena finnas lika många embetsmän, som för 56 millioner invånare 1 China, och att för hvar embetsman i China, har Skandinaviska halfön fjorton. Naturligtvis kan en dylik beräkning icke vara annat än approximatif; men det Skandinaviska öfverskottet är så stort, att det skulle taga sig he derligt ut, äfven om det kunde nedprutas till hälften. . Den som tilläfventyrs har lust att skaffa sig ett flyktigt begrepp om Chinas språk och skrift, finner en handledning i denna väg genom N:o 339, Chinesisk Ordbok, och 340, Chinesiska Talöfningar, begge af m:r Thom, engelsk konsul; och ännu mer kanhända af N:o 551, mellanradig öfversättning på chinesiska, af engelska texten till Aesopi fabler, jemte bifogad prononciation och en vidiyftig inledning öfver de 6 olika chinesiska slags skriftecknen, som dels begagnades fordom och ännu vid vissa högtidliga tillfällen, dels nyttjas allmänt till prentning, till kursif skrift, till snabbskrift och till tryck. Såsom kuriositet förekommer, under N:o 344, en bok med aftryck af sådana uråldriga tryckformar på sten, som begagnades vid chinesiska boktryckerikonstens uppkomst; — alltså ett slags chinesiskt-typografiska inkunabler, som våra bibliognoster -skulle uttrycka sig — men ifrån år 960, eller tiden straxt före Sungdynastiens tillträde. Bokstäfverna äro fördjupade i stenen, hvarföre de i tryck framkomma hvita på svart botten; gravyr och tryck se nästan bättre ut så, än de moderna trycktexterna med svart tryck på hvit botten. Man har äfven tillfälle att göra bekantskap med Tjung-Ting-quang-sien-ki, eller Chinas Geografi, i 8 delar (N:o 319) och Chinas Atlas, i 4 delar,. Den sistnämnda, såsom blott innehållande kartor, är lätt öfverskådad; men om Chinesernas framsteg i Topografi och Geografi tycks den icke lemna särdeles förmånliga vitsord. Den som vill tillbringa hela expositionstiden emellan kl. 10 f. m. och kl. 4 e. m., med romanläsning, hinner beqvämt att genomögna N:o 338, som, med undantag af titeln, är helt och hållet på engelska, och innehåller WangKeau-Ewan-Pih-Neer-Chang-Hån, eller: Mamsell Keau-Lwaån-Wangs långvariga hämd, chinesisk roman, öfversatt af engelska konsuln Thomp. N:s 330—333 samt 334—337 äro två olika upplagor af Non-chun-chuen-sun, eller Landthushållningen, fullständigt afhandlad; med en mängd träsnitt; 24 delar i 4 band; författad 1686, af den berömde statsministern Sin-kwangku, under kejsar Kang-His 60-åriga ärorika regering,. Detta arbete, fastän helt och hållet på chinesiska, är likväl ett ibland dem som delvis kunna förstås af plancherna. Någon af våra rationella landthushållare skulle sannolikt öfverraskas vid anblicken deri af urbilderna till flera bland de berömda engelska jordbruksredskaperna och odlingsförbättringarne. Ehuru I primitift utförda, och utan tecken till engelsk finish, visa sig här exstirpatorer, pinnvältar, fläktbjul till sädesrensning, plogar, räfsor och spadar, m. m., af mångfaldiga slag. Likaså ser man fältvattningsanstalter, sil-ängar, floddiken, aflednings-diken för bergkällor, ledningsrör för vatten af bambu, 0. s. v. Vidare flera slags qvarnar och stampverk så väl för menniskokraft som för mulåsneoch oxdrift, samt för vattendrift. Slutligen en mängd vattenuppfordringsverk för alla dessa krafter; såsom Töshjul, stormpumpar, paternosterverk, vatlenj vaggor och vanliga brunshinkar. En del al hjulverken äro försedda med utvexlingar från Thorisontell till vertikal rörelse, eller tvärtom; och bland vattenhjulen träffas icke blott öfverTIfallshjul, bröstfallshjul, underfailshjul, vadhjul, och sqvalthjul, utan äfven ett slags turbiner eller strömsnurror; kort sagdt: vi hafva icke -Imycket i åkerbrukstekniken och landtmanna-I mekaniken att lära ut åt Chineserna, som de rlej vetat förut,i ett par hundra år aldraminst; men kanhända åtskilligt att inhemta af dem. Bland machinerierna för menniskokraftens användande förekomma äfven trampkors, så öfverensstämmande med hr assessor Juringii palent, som ett machineri af bambu kan likn: ett af ek eller björk. De här afbildade tramp. korsen finnas använda till vattenuppfordring medelst en stormpump, för valtning af el högre beläget fält; och två chinesiska bönder