nen vidgsista insurrektionen, Smith OBrien och 4 af hans medbrottslige. 22. Provisoriska regeringen i Slesvig-Holstein förklarar den s. k. pKongl. Immediatkommissionen i Sonderburg för olaglig och utgifver befallning om häktande af dess medlemmar; landtförsamlingen utfärdar en proklamation, hvari den godkänner denna åtgärd. — Samma regering samtycker till återställandet af handelsförbindelsen emellan hertigdömena och Danmark. — Riksföreståndarens till tyska regeringarne aflåtna skrifvelse, hvari de uppmanas att, till upprätthållande af lugn och ordning, strängt bandhafva de bestående lagarne. — Banen Jellachich inrycker utan svärdsslag i Stuhlweissenburg. — De förenade fraktionerne af tyska nationalförsamlingens venstra sida vända sig till det tyska folket med en förklaring i afseende på röstningen i danska frågan samt Frankfurterupploppet. — Hertiginnan af Montpensier blir i Sevilla förlöst med en dotter. 23. De tyska postembetsmännens sammanträde i Erfurt. 24. Riksföreståndaren utnämner en ny minister, bestående af v. Schmerling, inoch utrikesminister; v. Pceucker, krigs-; v. Mohl, justitie-; Vv. Beckerath, finans-; Duckwitz, handelsminister. — Erkehertig Stephan, palatin af Ungern, återvänder till Wien, sedan han förgäfves sökt underhandla med Jellachich. — Struveska friskarorne angripas vid Krotzingen af rikstrupperns samt sprängas. — Den redan under den 28 Augusti af den preussiska nationalförsamlingen antagna lag till skydd för den personliga friheten erhåller kongl. sanktion. 25. Upplopp i Köln, borgaregardet vägrar tjenstgöra, militären nödgas mellankomma. — Tyska studentparlamentet öppnas i Fisenach. — Erkehertig Stephan nedlägger sitt embete som palatin af Ungern; kejsaren utnämner fältmarskalklöjtnanten grefve Lamberg till öfverbefälhafvare i Ungern. 26. I preussiska nationalförsamlingen uppläser ministerpresidenten v. Pfuel, efter föregången interpellation, en under den 23 samma månad till generalbefälet aflåten skrifvelse, hvarigenom församlingens beslut af den 9 Augusti och 7 September äro utförda. — Köln förklaras i belägringstillstånd; bor garegardet upplöses. — Doktor Hecker ifrån Mannheim inskeppar sig i Bremen för att afgå till NewYork. — Turkiska trupper under Fuad-Effendis anförande besätta Bucharest; i förening med ryska generalen Duhamel och bojaren Kantakuzend öfvertager den förstnämnde den exekutiva makten. 27. Riksföreståndaren offentliggör förordningen angående kungörandet af rikslagarne. — I Sigmaringen uppkomma oroligheter; rikstruppers intåg; fursten lemnar landet, och i en proklamation underrättar han detsamma, att han ifrån detta ögonblick ställt landets myndigheter under rikskommissariens befäl. — Ungerska riksdagen förklarar grefve Lambergs utnämnande till öfverbefälhafvare i Ungern för ogiltigt. — Ryssarne rycka, under general Lieders befäl, öfver valachiska gränsen; i en proklamation underrättar generalen om sitt uppdrag, att, i förening med turkiska trupper, förhindra den revolutionära propagandans införande i furstendömet. 28. Den allmänna tyska lärareförsamlingens öppnande i Eisenach. — Oroligheter i Pesth, i anseende till grefve Lambergs ankomst; denne general mördas äf den rasande folkhopen; riksdagen utnämner en provisorisk regering med oinskränkta fullmakter. 30. Riksföreståndaren kungör lagen rörande åtal mot församlingsmedlemmar. — Kriminalrätten i London dömer 4 kartist-anförare till deportation för lifstiden. Oktober. 4. Ieen till generalbefålet aflåten skrifvelse, uppmanar österrikiska krigsministern detsamma, att varna de kejserliga oficerarne för antikonstitutionella yttranden. 92. Belägringstillståndet i Köln upphäfves. — Riksföreståndaren låter till de tyska regeringarne afgå en skrifvelse, hvari uppställandet af riksarmkårer, samt rikskommissariers afsändande till serskilda punkter af Tyskland, framställes såsom åtgärder, tjenliga att understödja embetsmännen i handhafvandet af lagarne. 3. Preussiska nationalförsamlingen förklarar, att den, med hänsyn till lagen af den 28 Juni rörande införandet af en provisorisk centralmakt för Tyskland, hyste den öfvertygelsen, att regeringen skulle, i öfverensstämmelse med sin pligt, på det kraftigaste bidraga till utförande af alla den provisoriska centralmaktens och tyska nationalförsamlingens beslut vid de ånyo befarade trasslingarne af danska frågan. — Kejsaren af Österrike utnämner kaptenlöjtnanten vid ungerska lifgardet Adam von Recsey till ungersk ministerpresident, hvarjemte han aflåter ett reskript, som bestämmer: 4) den ungerska riksdagen upplöses, 2) alla af konungen icke sanktionerade riksdagsbeslut äro ogiltiga, 3) banen Jellachich utnämnes fill öfverbefälhafvare i Ungern, 4) konungariket Ungern ställes tiils vidare under krigslagarne, 5) banen Jellachich utnämnes till: kongl. kommissarie med oinskränkt fullmakt. — De preussiske kadettinrättningarne ombildas till kongl. uppfostrings anstalter, tillgängliga för alla folkklasser. 4. Tyska centralmaktens till schweiziska föror ten afgifne not, hvari klagas öfver tyska flyktingar: Umtricbe, på schweiziska området, samt hotas met repressiva åtgärder. 5. Till svar å tyska centralmaktens not af den z afgifver schweiziska förorten en dylik, hvari de den förstnämnde noten förebragta klagomålen på et bestämdt sätt tillbakavisas, hvarjemte yttras ogillan de af de emot alla diplomatiska bruk stridande or dalagen i den tyska noten. 6. Upplopp i Wien, folket förhindrar grenadie rernes afmarsch till Ungern; häftig gatustrid. Kej saren flyktar till S:t Pölten. Riksdagen förklarar si; permanent. — Smith OBrien förklaras skyldig a irländska juryn. 7. Upploppet i Wien fortfar; folket stormar tyg huset och mördar krigsministern grefve Latour. 8. Österrikiska riksdagen låter för kejsaren fram lägga en adress, hvari man ber honom återvända ti Wien. Ifrån Herzogenburg utfärdar kejsaren en pro klamation, hvari han förklarar att ändamålet me hans resa vore att i monarkien vinna en ståndpunkt hvarifrån den konstitutionella enheten kunde göra till ett för alla gemensamt godt. — Ungerska riks dagen utnämner Kossuth till president i försvarsut skottet med diktatorisk makt. 9. Konungen af Preussen utfärdar ett amnesti dekret för alla i provinsen Posen ända till den Juli detta år begångna förbrytelser. — Banen Jella chich rycker emot Wien. Riksdagen beslutar at den ej kan upplösas. — Preussiska nationalförsam lingen antager en lag rörande jagträttens upphäf vande utan ersättning. 40. Ungerska riksdagen aflåter till den öster rikiska en förklaring derom att dess befallning i ungerska armten att förfölja Jellachich har för a! m oo ooÅ4 ac