nen vidgsista insurrektionen, Smith OBrien och 4
af hans medbrottslige.
22. Provisoriska regeringen i Slesvig-Holstein för-
klarar den s. k. pKongl. Immediatkommissionen i
Sonderburg för olaglig och utgifver befallning om
häktande af dess medlemmar; landtförsamlingen ut-
färdar en proklamation, hvari den godkänner denna
åtgärd. — Samma regering samtycker till återstäl-
landet af handelsförbindelsen emellan hertigdömena
och Danmark. — Riksföreståndarens till tyska rege-
ringarne aflåtna skrifvelse, hvari de uppmanas att,
till upprätthållande af lugn och ordning, strängt
bandhafva de bestående lagarne. — Banen Jellachich
inrycker utan svärdsslag i Stuhlweissenburg. — De
förenade fraktionerne af tyska nationalförsamlingens
venstra sida vända sig till det tyska folket med en
förklaring i afseende på röstningen i danska frågan
samt Frankfurterupploppet. — Hertiginnan af Mont-
pensier blir i Sevilla förlöst med en dotter.
23. De tyska postembetsmännens sammanträde i
Erfurt.
24. Riksföreståndaren utnämner en ny minister,
bestående af v. Schmerling, in- och utrikesminister;
v. Pceucker, krigs-; v. Mohl, justitie-; Vv. Beckerath,
finans-; Duckwitz, handelsminister. — Erkehertig
Stephan, palatin af Ungern, återvänder till Wien,
sedan han förgäfves sökt underhandla med Jellachich.
— Struveska friskarorne angripas vid Krotzingen af
rikstrupperns samt sprängas. — Den redan under den
28 Augusti af den preussiska nationalförsamlingen
antagna lag till skydd för den personliga friheten
erhåller kongl. sanktion.
25. Upplopp i Köln, borgaregardet vägrar tjenst-
göra, militären nödgas mellankomma. — Tyska stu-
dentparlamentet öppnas i Fisenach. — Erkehertig
Stephan nedlägger sitt embete som palatin af Un-
gern; kejsaren utnämner fältmarskalklöjtnanten grefve
Lamberg till öfverbefälhafvare i Ungern.
26. I preussiska nationalförsamlingen uppläser
ministerpresidenten v. Pfuel, efter föregången inter-
pellation, en under den 23 samma månad till gene-
ralbefälet aflåten skrifvelse, hvarigenom församlin-
gens beslut af den 9 Augusti och 7 September äro
utförda. — Köln förklaras i belägringstillstånd; bor
garegardet upplöses. — Doktor Hecker ifrån Mann-
heim inskeppar sig i Bremen för att afgå till New-
York. — Turkiska trupper under Fuad-Effendis an-
förande besätta Bucharest; i förening med ryska ge-
neralen Duhamel och bojaren Kantakuzend öfver-
tager den förstnämnde den exekutiva makten.
27. Riksföreståndaren offentliggör förordningen
angående kungörandet af rikslagarne. — I Sigma-
ringen uppkomma oroligheter; rikstruppers intåg;
fursten lemnar landet, och i en proklamation un-
derrättar han detsamma, att han ifrån detta ögon-
blick ställt landets myndigheter under rikskommis-
sariens befäl. — Ungerska riksdagen förklarar gref-
ve Lambergs utnämnande till öfverbefälhafvare i
Ungern för ogiltigt. — Ryssarne rycka, under gene-
ral Lieders befäl, öfver valachiska gränsen; i en pro-
klamation underrättar generalen om sitt uppdrag,
att, i förening med turkiska trupper, förhindra den
revolutionära propagandans införande i furstendömet.
28. Den allmänna tyska lärareförsamlingens öpp-
nande i Eisenach. — Oroligheter i Pesth, i anseen-
de till grefve Lambergs ankomst; denne general
mördas äf den rasande folkhopen; riksdagen utnämner
en provisorisk regering med oinskränkta fullmakter.
30. Riksföreståndaren kungör lagen rörande åtal
mot församlingsmedlemmar. — Kriminalrätten i Lon-
don dömer 4 kartist-anförare till deportation för lifs-
tiden.
Oktober.
4. Ieen till generalbefålet aflåten skrifvelse, upp-
manar österrikiska krigsministern detsamma, att
varna de kejserliga oficerarne för antikonstitutionella
yttranden.
92. Belägringstillståndet i Köln upphäfves. — Riks-
föreståndaren låter till de tyska regeringarne afgå en
skrifvelse, hvari uppställandet af riksarmkårer, samt
rikskommissariers afsändande till serskilda punkter
af Tyskland, framställes såsom åtgärder, tjenliga att un-
derstödja embetsmännen i handhafvandet af lagarne.
3. Preussiska nationalförsamlingen förklarar, att
den, med hänsyn till lagen af den 28 Juni rörande
införandet af en provisorisk centralmakt för Tysk-
land, hyste den öfvertygelsen, att regeringen skulle,
i öfverensstämmelse med sin pligt, på det kraftiga-
ste bidraga till utförande af alla den provisoriska
centralmaktens och tyska nationalförsamlingens be-
slut vid de ånyo befarade trasslingarne af danska
frågan. — Kejsaren af Österrike utnämner kapten-
löjtnanten vid ungerska lifgardet Adam von Recsey
till ungersk ministerpresident, hvarjemte han aflåter
ett reskript, som bestämmer: 4) den ungerska riks-
dagen upplöses, 2) alla af konungen icke sanktione-
rade riksdagsbeslut äro ogiltiga, 3) banen Jellachich
utnämnes fill öfverbefälhafvare i Ungern, 4) konun-
gariket Ungern ställes tiils vidare under krigslagar-
ne, 5) banen Jellachich utnämnes till: kongl. kom-
missarie med oinskränkt fullmakt. — De preussiske
kadettinrättningarne ombildas till kongl. uppfostrings
anstalter, tillgängliga för alla folkklasser.
4. Tyska centralmaktens till schweiziska föror
ten afgifne not, hvari klagas öfver tyska flyktingar:
Umtricbe, på schweiziska området, samt hotas met
repressiva åtgärder.
5. Till svar å tyska centralmaktens not af den z
afgifver schweiziska förorten en dylik, hvari de
den förstnämnde noten förebragta klagomålen på et
bestämdt sätt tillbakavisas, hvarjemte yttras ogillan
de af de emot alla diplomatiska bruk stridande or
dalagen i den tyska noten.
6. Upplopp i Wien, folket förhindrar grenadie
rernes afmarsch till Ungern; häftig gatustrid. Kej
saren flyktar till S:t Pölten. Riksdagen förklarar si;
permanent. — Smith OBrien förklaras skyldig a
irländska juryn.
7. Upploppet i Wien fortfar; folket stormar tyg
huset och mördar krigsministern grefve Latour.
8. Österrikiska riksdagen låter för kejsaren fram
lägga en adress, hvari man ber honom återvända ti
Wien. Ifrån Herzogenburg utfärdar kejsaren en pro
klamation, hvari han förklarar att ändamålet me
hans resa vore att i monarkien vinna en ståndpunkt
hvarifrån den konstitutionella enheten kunde göra
till ett för alla gemensamt godt. — Ungerska riks
dagen utnämner Kossuth till president i försvarsut
skottet med diktatorisk makt.
9. Konungen af Preussen utfärdar ett amnesti
dekret för alla i provinsen Posen ända till den
Juli detta år begångna förbrytelser. — Banen Jella
chich rycker emot Wien. Riksdagen beslutar at
den ej kan upplösas. — Preussiska nationalförsam
lingen antager en lag rörande jagträttens upphäf
vande utan ersättning.
40. Ungerska riksdagen aflåter till den öster
rikiska en förklaring derom att dess befallning i
ungerska armten att förfölja Jellachich har för a!
m oo ooÅ4 ac