haft äran anföra, dock med den i min tanke icke
ovigtiga förändring, att under årets lopp icke det
ringaste tecken till mjeltsjuka eller förtviflan hos
någon enda fånge försports; utan att derföre fängel-
set och straffet i den fångnes ögon mistat något af
den afskräckande egenskap, hvilken som en vigtig
beståndsdel alltid måste ingå istraffbegreppet. Tvert-
om har det varit högst sällsynt, att fånge i mål, som icke
varit af underställningsnatur, anlitat öfverdomstlarne.