åt 2:dra kammaren af holländska generalstaterna, för
slag till reform 1 författningen. — Tyska national
församlingen förklarar att hvarje -fiendtlig handling
mot staden Triest anses såsom krigsförklaring.
21. Koleran i Peterskurg.
22. Arbetare i nationalverkstäderna i Paris nekö
att begifva sig till departementerna. — Arbetarupp-
ror i Marseille, undertryckes lätt. — Uppror i Buc-
karest mot furst Bibesco.
23. Upproret i Paris tilltar; talrika barrikade
byggas och försvaras mot nationalgardet och trup-
perna. — Weiskirchen i Ungern tages af upproriska
och deras anhängare från Belgrad.
--24. Nationalförsamlingen i Paris fötklarar sig
permanent, staden i belägringstillstånd och öfver-
lemnar exekutiva makten åt general Cavaignac. Le-
damöterna af exekutivkommissionen afsäga sig, till-
följe häraf, sitt embete. — Landtdagen i Anhalt-
Cöthen öppnad.
25. Auerswalds minister — Barrikadstrid i Paris.
— Fästningen Palma Nuova kapitulerar åt österri-
karne. — Furst Bibesco afsäger sig regeringen.
26. Belgiska kamrarnes extra session börjar. —
Franska nationalförsamlingen gillar Cavaignacs åt-
gärder. Hvarje nationalgardist, som icke Iyder kal-
lelsen till vapen, afväpnas; alla klubbar, som anses
farliga, tillslutas och åtgärder vidtagas mot uppretan-
de tidningar. Erkebiskopen af Paris såras dödligt
vid ett försök att stifta frid i S:t Antoine. Trup-
perna intaga förstaden kl. 2 e. m. och de upprori-
ska undanrödja sjelfva barrikaderna. — Provisorisk
regering i Walachiet. — Kammarens sessioner öpp-
has i Florens. — Baycrska och Preussiska sändebu-
den i Turin yrka på afseende å tyska riksförsamlin-
gens beslut rörande fiendtligheter mot Triest, och
sardinska ministern svarar att amiralen erhållit or-
dres att strängt hålla sig till ändamålet med bloc-
kaden, det att hindra smyghandeln med krigsmateriel.
27. Beslutet i tyska riksförsamlingen att en pro-
visorisk centralmakt skall ställas i spetsen för alla
tyska. nationers angelägenheter, dess prerogativer be-
stämmas. — Grabow vald till president i preussiska
hationalförsamlingen. — Franska nationalförsam-
lingen beslutar att de häktade, som deltagit
upproret d. 23, skola transporteras till någon ko-
lIoni. Anförare och anstiftare öfverlemnas ät krigs-
rält. — Grefve Montecucculi erhåller ledningen
af de politiska angelägenheterna i de italienska pro-
vinser, som. österrikiska: trupper åter besätta.
28. Cavaignac nedlägger sin makt i nationalför-
samlingens händer och mottager tillika med presi-
denten Senard nationens tacksamhet, tolkad af för-
samlingen; ministeren begär tillika afsked. Försam-
ingen utnämner Cavaignac till provisorisk president
och den nye presidenten utnämner sina ministrar:
Senard, Recourt, Lamoriciere, Tourret, Bethmont,
Bastide, Leblanc, Goudchauvt, och Carnot. — Sardin-
ska kammaren antager lagförslaget om förbindelsen
med Lombardiet. :
29. Erkehertig Johan väljes i tyska riksförsam-
lingens 27:de session till riksföreståndare och utro-
pas såsom sådan. Förbundsförsamlingen förklarar
sig af regeringarne befullmäktigad att erkänna valet.
Deputation afsändes till erkehertigen. — Marie v
jes till president i Senards ställe uti franska mnatio-
nalförsamlingen.
530. Danskarne draga sig tillbaka till Jutland.
(Forts. följer.)