åt 2:dra kammaren af holländska generalstaterna, för slag till reform 1 författningen. — Tyska national församlingen förklarar att hvarje -fiendtlig handling mot staden Triest anses såsom krigsförklaring. 21. Koleran i Peterskurg. 22. Arbetare i nationalverkstäderna i Paris nekö att begifva sig till departementerna. — Arbetaruppror i Marseille, undertryckes lätt. — Uppror i Buckarest mot furst Bibesco. 23. Upproret i Paris tilltar; talrika barrikade byggas och försvaras mot nationalgardet och trupperna. — Weiskirchen i Ungern tages af upproriska och deras anhängare från Belgrad. --24. Nationalförsamlingen i Paris fötklarar sig permanent, staden i belägringstillstånd och öfverlemnar exekutiva makten åt general Cavaignac. Ledamöterna af exekutivkommissionen afsäga sig, tillfölje häraf, sitt embete. — Landtdagen i AnhaltCöthen öppnad. 25. Auerswalds minister — Barrikadstrid i Paris. — Fästningen Palma Nuova kapitulerar åt österrikarne. — Furst Bibesco afsäger sig regeringen. 26. Belgiska kamrarnes extra session börjar. — Franska nationalförsamlingen gillar Cavaignacs åtgärder. Hvarje nationalgardist, som icke Iyder kallelsen till vapen, afväpnas; alla klubbar, som anses farliga, tillslutas och åtgärder vidtagas mot uppretande tidningar. Erkebiskopen af Paris såras dödligt vid ett försök att stifta frid i S:t Antoine. Trupperna intaga förstaden kl. 2 e. m. och de upproriska undanrödja sjelfva barrikaderna. — Provisorisk regering i Walachiet. — Kammarens sessioner öpphas i Florens. — Baycrska och Preussiska sändebuden i Turin yrka på afseende å tyska riksförsamlingens beslut rörande fiendtligheter mot Triest, och sardinska ministern svarar att amiralen erhållit ordres att strängt hålla sig till ändamålet med blockaden, det att hindra smyghandeln med krigsmateriel. 27. Beslutet i tyska riksförsamlingen att en provisorisk centralmakt skall ställas i spetsen för alla tyska. nationers angelägenheter, dess prerogativer bestämmas. — Grabow vald till president i preussiska hationalförsamlingen. — Franska nationalförsamlingen beslutar att de häktade, som deltagit upproret d. 23, skola transporteras till någon kolIoni. Anförare och anstiftare öfverlemnas ät krigsrält. — Grefve Montecucculi erhåller ledningen af de politiska angelägenheterna i de italienska provinser, som. österrikiska: trupper åter besätta. 28. Cavaignac nedlägger sin makt i nationalförsamlingens händer och mottager tillika med presidenten Senard nationens tacksamhet, tolkad af församlingen; ministeren begär tillika afsked. Församingen utnämner Cavaignac till provisorisk president och den nye presidenten utnämner sina ministrar: Senard, Recourt, Lamoriciere, Tourret, Bethmont, Bastide, Leblanc, Goudchauvt, och Carnot. — Sardinska kammaren antager lagförslaget om förbindelsen med Lombardiet. : 29. Erkehertig Johan väljes i tyska riksförsamlingens 27:de session till riksföreståndare och utropas såsom sådan. Förbundsförsamlingen förklarar sig af regeringarne befullmäktigad att erkänna valet. Deputation afsändes till erkehertigen. — Marie v jes till president i Senards ställe uti franska mnationalförsamlingen. 530. Danskarne draga sig tillbaka till Jutland. (Forts. följer.)