ÅTERBLICK PÅ 1848 ÅRS 1 GASTE POLITISKA H INDELSER. (Slut fr. Lördagsbl.) Från de skakningar, som hemsökte Europa under detta märkvärdiga år, hafva blott England, den Pyreneiska halfön, Ryssland ochl1 Sverige varit fridlysta. I England försökte Kartisterna att göra en demonstration; den aflopp dock utan lugnets störande. Den beväpnade makten hölls väl i beredskap; men man uppställde den emedlertid ieke på stadens gator, och förekom derigenom onyttiga provokationer och konflikter. Allvarsamimare gestaltade sig sakerna i Irland. Den irländska agitationens ledare hade efter Februari-revolutionen fästat sina förhoppningar på Frankrike. De vände sig till den proee. str ett och begärde beväpnadt ler utan att lyckas vinna gehör. Iarblef trogen sin princip att ickely g i andra länders inre politik. Rö-ld ledare försökte då på egen hand attld ringa en demonstration. Men dertilllt felades det nödvändiga stödet af folkets all-li männa sympati. Enstaka grefskaper upprestell sig, men dukade under för den militära mak-lg f 6 f a i S 1 Å j ten. England blef ännu :en gång segrare. Framtiden skall utvisa, huruvida.det kommer att på ett ädelt sätt begagna denna seger, till befrämjande af det betryckta Irlands bästa. Men om Englands regering icke aktivt deltog uti de vexlande händelserna på -kontinenten, så var deremot dess diplomati desto verksammare. Tyvärr) måste man medgifva, att Englands utländska politik vid flerfaldiga tillfällen varit något tvetydig. Uti den danska frågan, der det skulle förmedla, uppträdde det på obestämdt och vacklande sätt; genom sitt inflytande nödgade engelska kabinettet danska j regeringen att inställa blockeringen af de ty-l, ska hamnarna, utan att sedan genom en kraft-, full bemedling tillvägabringa fredsslut. Uti Italien, hvars furstar det förut understödt vid deras bemödanden till framsteg och reformer, uppträdde det emob Sardinien. Då det sedan ge-l, mensamt med Frankrike öfvertog bemedlingen, så skedde detta, såsom utgången visade, huf-l vudsakligen blott för att hindra franska republikens intervention till Lombardiets fördel. Till och med Sicilien, hvars sträfvande att afkasta det neapolitanska oket det i början upp; s;muntrade och understödde, lemnades i detl, Öafgörande ögonblicket i sticket. i 1 Spanien afbröts lugnet blott en kortare tid; Narvaez höll med polisoch knektvälde lI progressisterna i tygeln. I slutet af året visade sig visserligen Carlist-rörelser, hvilka dock syntes vinna föga symnati hos folket. Ryssland förhöll sig under Vesterns rörelser skenbart neutralt; men i sjelfva verket var dess diplomati öfverallt på sin vakt och utvecklade en väl beräknad verksamhet. Uti sina noter till de främmande hofven visste det, under masken af de fredligaste tänkesätt, på ett skickligt sätt infläta dolda hotelser. Detta var isynnerhet fallet med noten till de tyska kabinetten, hvaruti en hel serie af fall?var uppförd, under hvilka Ryssland skulle åktivt ingripa i de tyska händelsernas utveckling. Uti den danska saken uppträdde Ryssland med samma välberäknade halfhet. Dess planer vid nedre Donau fullföljas nu ifrigare än någonsin. Under förevändningen: att skydda Turkarnes integritet, hafva ryska trupper ryckt in i Donaufurstendömena. Ryska trupper stå äfven vid den ungerska gränsen. Med få ord: ryska politiken har på alla håll bevakat sina intressen, och kolossen står i närvarande ögonblick med handen på hanen, afvaktande hvad kommande händelser kunna bära i sitt sköte. Så står Europa vid årets slut ovissare än någonsin om huru alla dessa förvecklingar skola sluta. Vigtiga tilldragelser synas förestå i Italien och Tyskland, Frankrike och England. Italiens frihet och oberoende äro mer än någonsin hotade. En falsk politik har hindrat general Cavaignae att lemna Italienarne Frankrikes hjelp, som likväl blifvit dem lofvad. Det franska folket har ogillat denna politik. Denna omständighet har ej obetydligt bidragit dertill, att ej Cavaignac blef president; likväl har det dynastiska partiets intriger, syftande att undergräfva republiken, hufvudsakliga andelen i detta resultat. Louis Bonaparte har blifvit republikens president, och de partier, som medverkat till detta val, skola afkasta masken, när de anse tiden dertill vara inne. Om det franska folket då skall fördraga detta förrädiska spel, är en annan fråga, som framtiden får besvara. I alla händelser förestå Frankrike nya hbvälfningar, så vidt ej dess president besitter förmågan att inkalla i sin konselj män, som förstå att kraftigt beskydda den demokratiska principen och värna republiken mot alla både öppna och maskerade fiender, samt för öfrigt föra en nationell politik. Året 1848 har burit i sitt sköte många stora och herrliga segrar för mensklighetens sak; men äfven har det framkallat en mängd dårade förhoppningar. Ännu återstår oändligt mycket att göra för frihetens sak, ehuru detta enda minnesvärda år utan öfverdrift kan sägas hafva ryckt den politiska lifsutveckligen hos folken ett halft sekel framåt. Det är redan oändligt mycket vunnet, att de under absolutismens inflytelse petrificerade hofven i Wien och Berlin nödgats uppoffra denna kärblefna öfverlefva från förflutna tider, för att, om ock med motsträfvighet, erkänna den konstitutionella principen, i stället för godtyckets maktfullkomlighet. Denma början innefattar redan ett stort steg framåt, som dock icke skall blifva det enda eller sista. Vi hafva med afsigt icke upptagit hvad som under årets lopp tilldragit sig i vårt kära fädernesland, uti ofvanstående politiska revy, dels emedan det förefallit oss som dessa händelser skulle, bredvid de stora europeiska skakningarne, presentera sig nog mycket en miniature; dels emedan de säkert hos allmänheten äro i alltför friskt minne för att behöfva upprepas. Läsaren har säkert sjelf, vid genom1äcsningån of vår Äfverhlick sinrt cina somförala