Han studsade.
Du ser så bestört ut?, återtog hon. Gillar du ej
mitt förslag? ... Den jag ämnar föreslå är ung och vacker.
Hans uppsyn klarnade.
Hyem är hon?)
General Örnstedts dotter. ..
Den sköna Elisabeth ?
Just hon!
O, min faster! huru kan jag vara tillräckligt erkän-
sam för er godhet!... .
Derigenom att du låter mig leda dig till målet. Det
är aflägse, men ej oupphinneligt. Likväl måste såken
handhafvas med största försigtighet.
Tala, min nådiga faster! Säg, hvad skall jag göra ?
Hålla saken hemlig och låta mig ensam inleda deny.
Ett lätt uppdrag, om det icke består i annat!... tänkte
han under det ett sardoniskt löje, som han icke kunde
motstå, sväfvade öfver hans läppar.
Hon märkte det...
Och vidare, min kusin, skall jag yttra mig, då det
behöfvesn.
Han gick. Den barnlösa modern höjde stolt sitt huf-
vud...
Min hämnd är börjad! (Forts.)
Två VILSEFÖRDA BARN, ÅTERFUNNA EFTER SJU DAGARS SVÄLT.
Vid Saint Remy i Frankrike hände i slutet af December, att
tvenne barn, det ena om 40, det andra om 13 år, gingo den 47
vilse uti de stora:-stenbrotten utanför staden. De hade ofta hört
omtalas de underjordiska gångarna derstädes, och. deras inbillning
hade blifvit så intagen af berättelserna om dessa gångars storiek
och djup, att de kommo öfverens om ått göra en vandring dit.
De försågo sig med ett bart ljus, som påtändes när de gingo in
i de mörka grottorna, och började sinfarliga vandring. De hade
redan gålt ett långt stycke, då ett vinddrag släckte ljuset. De
voro nu i fullkomligt mörker och vandrade på måfå än i den ena,
än i den andra riktningen i de långa gångarne, stötte hufvudet
och sönderrefvo händerna mot de hvyassa stenarna, tills de slut-
ligen föllo ned af trötthet. Det var först sedan de saknats i nå-
gra dagar, som någon fick det infallet att undersöka de underjor-
diska gångarne. De återfunnos då på 7:de dagen och sågo förfär-
liga ut. Den ena var redan mållös och den sista lifsgnistan nära
slocknad; blodet var nästan kallt och pulsen slog icke. Den an-
dre, som ännu hade något krafter i behåll, ropade då han först
fick se en menniska vid ingången till grottan, der de väntade att
finna sin graf: Jag ger dig 20 sous om du kan hjelpa mig här-
ifrån. Deras ögon voro alldeles insjunkna och utan glans, hyen
gul och nästan hvitfärgad. Man hoppas likväl genom en om-
sorgsfull skötsel kunna återställa deras helsa.