Hafra 5 å 5: 12, Ärter, gula, 44 å 42 rår tunnan, Hvet-
mjöl 4: 22 å 4: 26, Rågmjöl 38 å 42 Bf, Ärtmjöl 44 B
åå 4 rdr, Kornmjöl 4: 8, Potatismjöl 5 rdr å 5: 46, Hafre-
ryn 4: 32 å 2, Helgryn 4: 36 å 2: 4, Korngryn 4: 56 å
rdr, Krossgryn 4: 36 å 2 rdr, Knäckebröd 2 å 2: 32,
Spisbröd 4: 24 pundet; Potatis 5 å 6 rdr tunnan, Käl-
rötter 2 å 4 B stycket, Morötter 42 å 46 fB, Palsternac-
kor 24 B, Rödbetor 18 B, Kronärtskockor 32 8 kappen,
Hvitkål 6, 8 å 49 8 hufvudet, Pepparrot 40 å 42 B,
Rödlök 6 å 3 8, Spansk Lök 24 8, Bönor: Bruna 10
åå 428 marken, Turska, saltade, 30 ff, Spenat, salt,
08 Bf kannan, Körsbär, torra, 22 B, Miriam, torr, 28 6,
bill 46 8, Persilja 48 8 marken, Äpplen 46, 32 å 401
B kappen, dito, torra, 32 B marken, Njupon, torra, 18 p
kannan, Ägg 4: 8 å 4: 46 tjoget, Smör, Helsinge-, 9 ål;
40 rdr pundet, färskt Smör 26 å 30 B, Ost 42, 16 å 20
f, Mesost 8 B, Bergslagskorf 42 8 marken. Grädda 4 rår,
Mjölk : oskummad 14 46 B, skummad 8 å 40 f kannan.!
Oxkött, färskt, 3: 24 å 4 rdr, Kalf 4:42 å 5 rdr, Får-
kött 4 å 4: 32, Fläsk, färskt, 4: 42 å 4: 24 pundet, Gri-J4
sar, små, 4: 24, 9 å 3 rdr, Rentungor 28 å 32 8, Ren- 4
stekar-4, 5 å 5: 24, Hare 4 å 4: 24 stycket, Tjäder 4,js
5 å 5: 24, Orre 2: 42 å 3 rår paret, Hjerpe 46, 24 å 4414
.B, Snöripa 46 å 32 P, Gäss 2, 3 å 3: 46, Anka 2 rdr,l,
Höns 36 å 44 Bf, Kyckling 28 å 36 8 stycket, Kalkon 532
å 368 marken. Lax, färsk, 28, 32 å 36 8, Ål, stor, 24 l
ff, små 16 å 48 5, Abborre 8, 49 å 144 B, Gädda, lef-
vande, 40 å 42 B, icke lefvande 6 å 8 f, Lake, lefvan-
de, 12 å 46 B, icke lefvande 8 B, Braxen 8 å 128, Gösle
12 å 46 f marken, Nejonögon 24 B knippan, Strömming, 1
färsk, 24, 56 å 40 Bf valen, Simpor 40 å 42 8 tjoget,l,
Norsk Sill, små, 4 rdr pundet, Hummer 46, 24 å 44 8 t
stycket. Hö: Timothej 46 å 47 8, Härdvalls 492 å 44 f,
Sidvalls 9,10 å 44 B, Hafrehalm 8 å 40 8 pundet, Råg-!
halm 4 å 8 rår lasset. Ved: Björk 47: 24 å 18 rdr, Talll!
44: 94 å15 rdr, Gran 12, 13 å 44 rdr famnen. Allt rgs.l
RIGA ultimo Dec. (Från htr Westberg Comp.)
I jemförelse med den agitation som år 1847 för-
orsakades, först genom den mägtiga spannemålskon-
junkturen och sedan genom den stora penningekri-
sen i England, framställa sig vår orts handelsförhål-
landen under 4848, såsom särdeles lugna och enfor-
miga. — Förtroendet till vestra Europas financiela
ställning - bade ännu ej bunnit att ånyo befästa sig,
förr än franska Februarirevolutionen uppjagade nya
moln på den merkantila borisonten. Vär sjöfart öpp-
nades således under mycket nerstämde förhoppningar
i affairsväg. Vi sågo begäret efter våra produkter j
reduceradt till ett minimum, under det att kolerans?
framsteg i det inre landet hade ett menligt infly-
tande på afsättningen af importvaror. — Aspekterne,
så i det ena som andra afseendet, förbättrade sigl!
likväl snarare än man väntat och rörelsen började 4
att stiga, i samma mån som förtroendet till fredens I
bibehållande emellan sjömagterne. De oroliga tids-S
förhållanderne påkallade visserligen en sans och för-
sigtighet i platsens kommerciella - verksamhet, men
som alltid vore att önska och hvartill de trafikeran-!
de ha all orsak att lyckönska sig. Den egentligal!
spekulationen, den blotta affärslystnaden, voro pas-):
sivare än någonsin och varuomsättningen framkal-
lades nästan uteslutande genom effektiva behof. Pro-
.duktprisen stannade derföre på moderata noteringar
och fluktuerade föga. Med undantag af spannemål,
hvaraf utlandet ej hade något namnvärdt behof, steg
det oaktadt exporten af alla våra produkter, till en
hög medovisiffra.
Råg utskeppades 47,273 Tchetwert, mest till Hol-
land. Då sjöfarten öppnndes stod priset ännu på 8411
Rub., men nertrycktes efterhand i brist på köplust.
4 Juli hade man för en moment kunnat ankomma
till 60.å 62 B., men snart ingingo underrättelser 1
om en betydlig stegring i Holland och Belgien, i följe !
af oroande utsigter för nya skörden, som uppdrefvol!
priset på 78 å 80 R. Vid denna tid anlades också
kontrakter för leveranser i Maj 1849 till 78 R. med
40 procent handpengar. Det utvisade sig likväl atthi
årsväxten renderat ganska nöjaktigt allestädes ve-l
sterut: reaktionen började och i Oktober sågo vili
noteringen åter på 65 R. Här liksom på - holländ-)
ska marknaden, har det sedermera förblifvit stillali
och vi ha ej utsigt på någon särdeles efterfrågan för :
utlandet till nästa vår. — I våra provinser har skör-
den varit utmärkt gifvande och om prisen det oak-
tadt ej ställt sig lägre. så ligger orsaken uti mindre
gynnsamma förhållanden med sista årsvexten i ri-l,
kets inre gouvernement. :
Korn exporterades 85,002 Tsch. likaledes mest tilll.
Holland. Priset noterades första vårdag 70 R., men
modificerades efter samma impuls som råg. Afvåral.
trakters rika insamling, utskeppades på senare hö-
sten efter 51 å 55 R. inköp. Hollandf annoncerar
sig också som köpare för nästa vår.
Hafre. Hela exporten, 92,895 Tsch., gick till Eng-
land. I Maj betaltes 50 4.55 R.;i Juli blef det
lösare, men i September heviljades åter 60 R. Också
af detta sädesslag ha vi haft en välsignad årsvext.
Rågmjöl. Priset varierade emellan 5 och 6 R.
pr. 9 Puds Kul. Man förbereder ansenliga leveran-
ser för kronans magasiner till nästa vår och sommar,
Sädeslinfrö. Insamlingen och tillförseln -favori-
serades genom cen torr och vacker väderlek under
höstmånaderne. Priset för medelgod vara anlades på
6 R., men det dröjde ej länge förr än man kunde
ankomma pik till 5, R.. och ordinarie frö till 5
BR. Det förstnämnde soutinerade sig, hvad hög qva-
- lit vidkom, så länge den var att tillgå; men det
ordinära fröct gick emellan 5 och 47, R. och kunde
vid sjöfartens slut, ehuru då i sämre beskaffenhet,
köpas -till 4!, R. — Export: 430,406 tunnor.
Slaglinfrö utskeppades 220,555 Tschetw. vid ett
medelvärde af 22 R. B. A., men
Hampfrö blott 12,474 Tsch., under noteringar
omkring 48 och 487, R. B. A.
Lin. Genom 4847 års abondanta skörd, sattes vi
-å tillfålles att exportera: 9,103,743 Pud Lin och
53,364 Pud: Blår. Den köplust som väcktes genom
det måttliga priset och varans bonitt hejdades för
en tid. genom de politiska händelserne, men inställde
.sig snart åter. Med momentana undantag bibehöllo
sig följande värden, efter qvalit: Kronsorter R. 24
å 36, Geschnitten R. 21 å 24, Risten R. 17 å 48;
Blår RB. 43 ) 44. — 1848 års insamling uppnår väl
ej fyllest den föregående, men räknas ändock till en
af de utmärktaste, så i qvantum som beskaffenhet.
Också visade sig redan mycken håg för nya kon-
traheringar. K
Hampa. på första underrättelsen om franska re-
yolutionen stegrades prisen; man. anticiperade stora
marinerustningar, men de inträffade ej och innan
struserne anländt, hade noteringarno gått tillbaka på
sin förra niveau. Under skeppningstiden betaltes 91
å 935 R. för ukrainer, 97 å 2100-R. för fin polsk ren.
de andra sorterne i vanlig proportion. Sällan ha
man håft tillgång på så mycket exqvisit vara som
detta år; på hösten blef det likväl knappare dermed
Törrådet utgjordes då till största delen af sämre Par
tier, som för det mesta bortslumpades under vår no
ering. Exporten stiger till 788,938 Pud Hampa oci
44,509 Pud Blår. Iambererne öfvervintra: 105,00
pPud Hampa. — Man försäkrar att den nya tillför
sel vi ha att invänta Aprilä4849, hvad qvaliten be
träffar, ej skall efterstå det föregående året, och at
sluta af den liiighet som redan rådit i kontrakthan
deln — omsättningen taxeras 300,000 Pud — ka:
qvantiten förmodas blifva större.
Hampolja betaltes i April och Maj 1440 R. B
vände sig derpi emellan 140 och 105 R., tills pri
set vid aftagande tillgång I September steg på 42
Ars ran KR 490 RR. — På leverans 4849 sak