blifvit för de förenade rikenas skepp upphäfda. Fraktförtjensten härvid bör vara så mycket förmånligare, som, efter hvad hr Liljewalch anmärker vid beskrifningen om bomullsskeppningen från Shanghai, varupriserna äro mycket mera skiljaktiga i Chinas olika bamnar, än på samma distanser inom andra riken, hvilket förhållande leder till den slutsatsen, att junkfrakterna måste vara tämligen högan. Ofver hr Liljewalehs åtgärder att skaffa häld på kustfartsrättvigheten, träffas på ett annat ställe i hans skrift följande närmare underrättelser: Något tvifvel hade uppstått i China om traktaternas tydning i afseende på rättigheten för utländska skepp att der idka kustfart. Man ville påstå att en sådan fart vore stridande mot national-lagarne i allmänhet och borde således ej vara tillåten. Så dömde de, hvilka ganska riktigt insågo att kustfarten i China skulle isynnerhet gagna de nationers skepp, :som ehuru hittills utestängda från den chinesiska handeln emedan de icke hade något opium eller long-eloth att införa, ej heller förmådde återtaga stora qvantiteter the, likväl kunde i fraktväg täfla med hvilka andra nationer som helst. Jag tydde deremot traktaterne sålunda: att hvad ej i dem är förbjudet måste anses tillåtet; och i detta fall så mycket heldre som China icke eger några navigationslagar. Frågan var af så stor vigt för de förenade rikenas sjöfart i Chinesiska farvatten, att jag gerna ville! se den afgjord före min afresa från China, och önskade naturligtvis helst att kunna tillvägabringa ett prejudikat under egen flagga, väl vetande att i China gäller prejudikat såsom lag. Jag hade under flere månaders uppehåll i staden Shanghai begagnat hvarje tillfälle att söka öfvertyga de större chinesiska köpmän, som derifrån sända varor för egen räkning tiil andra hamnar, om fördelarne att begagna främmande fartyg i stället för junker, och de började omsider inse och medgifva dem, men vidhöllo dock den invändning: att ingen gerna ville vara den förste att bryta gamla bruk. Emellertid ankom Svenska briggen Prins Oscar till Shanghai med last af engelska manufakturvaror från Hongkong, och jag hade den tillfredsställelsen att höra allmänt yttras bifall åt och äfven någon förvåning öfver dess hastiga resa mot monsoonen och under så stormigt väder, att de för snällsegling namnkunnige, väl utredde opii-clippers blefvo uppehållna. Då nämnde brigg ej kunde erhålla retourlast, emedan för ögonblicket flere fraktsökande fartyg lågo i hamnen och supercargören hr Lennmark föreslog mig att på något sätt sysselsätta den, befraktade jag på egen risk briggen Prins Oscar (c:a 400 läster) under 6 å 8 månaders tid mot 443: 435 sh. sterling pr månad, jemte fria portcharges att gå hvart som helst, ett befraktningssätt som oftast begagnas i de Indochinesiska farvattnen, emedan flere hamnar merendels måste anlöpas för att sälja lasten. Hufvudändamålet med denna befraktning var, att om möjligt stadga prejudikatet i afseende på kustfarten. Jag vände mig derföre ånyo till chineserne, föreställde dem vådan och uppehållet af skeppning under vintern i junker, på hvilka ingen assurans kunde erhållas, samt äfventyret af sjöröfveri, som då förspordes från flere ställen på kusten, och det Ilyckades mig omsider med kraftigt biträde af en högt aktad vän, hr J. C. Beale, chef för det stora och respektabla huset Dent Beale Comp. i Shanghai, att förmå ett par af de mest upplyste chineser att bryta fördomen, och erhöll sålunda af dem last för briggen, dels till Ningpo, dels till Canton. Saken afgjordes på en förmiddag och fartyget blef inom några dagar lastadt med engelska bomullsväfnader till Ningpo och chinesisk bomull till Canton. För chineserne var den öfvereskomna frakten särdeles förmånlig, men — ändamålet vanns. Jemte några chinesiska supercargörer gick äfven jag ombord på briggen Prins Oscar, som d. 7 Dec. 1846 lyftade ankar i Wusong, och vi inträffade den 9 middagstiden i Ningpo, der chineserne genast fingo lossa sina varor, utan att behöfva betala någon af de afgifter och sportler, hvilka drabba alla i junker införde varor. Synnerligen glade deröfver, återvände de till Sbanghai, i hopp att lossningen af återstående lasten skulle dem förutan ske på samma sätt i Canton. De misstogo sig ej. Efter behörig anmälan hos auktoriteterna i Canton blef lasten lossad der utan anmärkning. Briggen Prins Oscar var det första wutländska fartyg som för chinesisk räkning fört last från en hamn i China till andra ämnar inom samma rike, och kan således ans2?S hafva börjat den cabotage, som efter all sannolikhet bör lemna rum för framtida sysselsättning åt ett betydligt lästetal. Ett dylikt drag af diplomatisk omtanka för de nordiska rikenas framtida intressen förekommer i afseende på ett sonat sydasiatiskt! land, och må äfven här 2a-10ras: Under mitt vistarav i Singapore, sommaren 41845, — berättar 10rf. — omtalades att engelska rogeringen amnade vidtaga någon åtgärd för att bringa handeln i konungariket Siam ungefär på samma fot, som den genom fredsslutet i Nankin blifvit ordnad i China, och man trodde sig veta att en demonstration i detta syfte skulle understödjas af —— AN AA An AT den franska eskadern, som då kryssade i de Indo-l Chinesiska farvattnen. Jag trodde mig icke -böra försumma att vid ett sådant tillfälle på nära håll observera verkan af de förändrade förhållanden, som skulle uppstå genom frigifvandet af handeln i ettl: Jand, hvars hufvudexport-artikel — socker — är vår förnämsta importvara, och hvars öfriga produkter skulle bereda frakter eller tillfällen till handel med China; men jag vågade ej sjelf resa dit af fruktan att derigenom borttaga för mycken tid från forskningar i andra länder. Af de tvenne unga män, hvilka jag engagerat, dels för att begagna deras biträde, dels i afsigt att få dem placerade i Indien och China på sådana ställen der ingen svensk tolk var att tillgå, sände jag derföre den ene hr George Lindberg, som eger färdighet i flere Europeiska språk, från Singapore till Bangkok uti ett af -konungens af Siam egna skepp, och detta så mycket heldre, som svenska skeppet Prins Carl från Stockholm, då i Singapore liggande, hade öfver af sin medförda last en del sådana svenska produkter, hvilka alldeles icke der, långt mindre i China dit skeppet skulle gå, kunde säljas, men för hvilka man hoppades genom hr Lindbergs medverkan finna en någorlunda förmånlig marknad i Siam. Hr Lindberg uppehöll sig 10 månader i Siam, och det är från hans rapporter, som artikeln om Siam är sammansatt. Han medförde bland annat några vackra kanoner såsom present från de förenade rikena till konungen af Siam, som ganska nådigt förklarade att deras fartyg skulle åtnjuta samma förmåner som andra de mest gynnade utländska nationers. Efter de officiella urkunderna — berättelsen till kommerse-kollegium, traktaten och tull-1 tariffen — meddelar förf. underrättelser, anvisningar och spekulationsberäkningar för handeln och sjöfarten i de Indo-Chinesiska trakterna. Sålunda finner man, under särskilda rubriker, till en del ganska omständliga upp