blifvit för de förenade rikenas skepp upphäfda.
Fraktförtjensten härvid bör vara så mycket för-
månligare, som, efter hvad hr Liljewalch an-
märker vid beskrifningen om bomullsskepp-
ningen från Shanghai, varupriserna äro myc-
ket mera skiljaktiga i Chinas olika bamnar, än på
samma distanser inom andra riken, hvilket
förhållande leder till den slutsatsen, att junk-
frakterna måste vara tämligen högan.
Ofver hr Liljewalehs åtgärder att skaffa häld
på kustfartsrättvigheten, träffas på ett annat ställe
i hans skrift följande närmare underrättelser:
Något tvifvel hade uppstått i China om trakta-
ternas tydning i afseende på rättigheten för utländ-
ska skepp att der idka kustfart. Man ville påstå
att en sådan fart vore stridande mot national-lagarne
i allmänhet och borde således ej vara tillåten. Så
dömde de, hvilka ganska riktigt insågo att kustfar-
ten i China skulle isynnerhet gagna de nationers
skepp, :som ehuru hittills utestängda från den chine-
siska handeln emedan de icke hade något opium el-
ler long-eloth att införa, ej heller förmådde återtaga
stora qvantiteter the, likväl kunde i fraktväg täfla
med hvilka andra nationer som helst. Jag tydde
deremot traktaterne sålunda: att hvad ej i dem är
förbjudet måste anses tillåtet; och i detta fall så
mycket heldre som China icke eger några naviga-
tionslagar.
Frågan var af så stor vigt för de förenade rike-
nas sjöfart i Chinesiska farvatten, att jag gerna ville!
se den afgjord före min afresa från China, och ön-
skade naturligtvis helst att kunna tillvägabringa ett
prejudikat under egen flagga, väl vetande att i China
gäller prejudikat såsom lag.
Jag hade under flere månaders uppehåll i staden
Shanghai begagnat hvarje tillfälle att söka öfvertyga
de större chinesiska köpmän, som derifrån sända va-
ror för egen räkning tiil andra hamnar, om förde-
larne att begagna främmande fartyg i stället för jun-
ker, och de började omsider inse och medgifva dem,
men vidhöllo dock den invändning: att ingen gerna
ville vara den förste att bryta gamla bruk.
Emellertid ankom Svenska briggen Prins Oscar till
Shanghai med last af engelska manufakturvaror från
Hongkong, och jag hade den tillfredsställelsen att
höra allmänt yttras bifall åt och äfven någon för-
våning öfver dess hastiga resa mot monsoonen och
under så stormigt väder, att de för snällsegling namn-
kunnige, väl utredde opii-clippers blefvo uppehållna.
Då nämnde brigg ej kunde erhålla retourlast, eme-
dan för ögonblicket flere fraktsökande fartyg lågo i
hamnen och supercargören hr Lennmark föreslog
mig att på något sätt sysselsätta den, befraktade jag
på egen risk briggen Prins Oscar (c:a 400 läster)
under 6 å 8 månaders tid mot 443: 435 sh. ster-
ling pr månad, jemte fria portcharges att gå hvart
som helst, ett befraktningssätt som oftast begagnas i
de Indochinesiska farvattnen, emedan flere hamnar
merendels måste anlöpas för att sälja lasten. Huf-
vudändamålet med denna befraktning var, att om
möjligt stadga prejudikatet i afseende på kustfarten.
Jag vände mig derföre ånyo till chineserne, före-
ställde dem vådan och uppehållet af skeppning un-
der vintern i junker, på hvilka ingen assurans kun-
de erhållas, samt äfventyret af sjöröfveri, som då
förspordes från flere ställen på kusten, och det Ilyc-
kades mig omsider med kraftigt biträde af en högt
aktad vän, hr J. C. Beale, chef för det stora och
respektabla huset Dent Beale Comp. i Shanghai,
att förmå ett par af de mest upplyste chineser att
bryta fördomen, och erhöll sålunda af dem last för
briggen, dels till Ningpo, dels till Canton. Saken
afgjordes på en förmiddag och fartyget blef inom nå-
gra dagar lastadt med engelska bomullsväfnader till
Ningpo och chinesisk bomull till Canton. För chi-
neserne var den öfvereskomna frakten särdeles för-
månlig, men — ändamålet vanns. Jemte några chi-
nesiska supercargörer gick äfven jag ombord på brig-
gen Prins Oscar, som d. 7 Dec. 1846 lyftade ankar
i Wusong, och vi inträffade den 9 middagstiden i
Ningpo, der chineserne genast fingo lossa sina varor,
utan att behöfva betala någon af de afgifter och
sportler, hvilka drabba alla i junker införde varor.
Synnerligen glade deröfver, återvände de till Sbang-
hai, i hopp att lossningen af återstående lasten skulle
dem förutan ske på samma sätt i Canton. De miss-
togo sig ej. Efter behörig anmälan hos auktorite-
terna i Canton blef lasten lossad der utan anmärk-
ning. Briggen Prins Oscar var det första wut-
ländska fartyg som för chinesisk räkning fört
last från en hamn i China till andra ämnar
inom samma rike, och kan således ans2?S hafva bör-
jat den cabotage, som efter all sannolikhet bör lemna
rum för framtida sysselsättning åt ett betydligt lä-
stetal.
Ett dylikt drag af diplomatisk omtanka för
de nordiska rikenas framtida intressen före-
kommer i afseende på ett sonat sydasiatiskt!
land, och må äfven här 2a-10ras:
Under mitt vistarav i Singapore, sommaren
41845, — berättar 10rf. — omtalades att engelska
rogeringen amnade vidtaga någon åtgärd för att
bringa handeln i konungariket Siam ungefär på
samma fot, som den genom fredsslutet i Nankin
blifvit ordnad i China, och man trodde sig veta att
en demonstration i detta syfte skulle understödjas af
—— AN AA An AT
den franska eskadern, som då kryssade i de Indo-l
Chinesiska farvattnen. Jag trodde mig icke -böra
försumma att vid ett sådant tillfälle på nära håll
observera verkan af de förändrade förhållanden, som
skulle uppstå genom frigifvandet af handeln i ettl:
Jand, hvars hufvudexport-artikel — socker — är vår
förnämsta importvara, och hvars öfriga produkter
skulle bereda frakter eller tillfällen till handel med
China; men jag vågade ej sjelf resa dit af fruktan
att derigenom borttaga för mycken tid från forsk-
ningar i andra länder.
Af de tvenne unga män, hvilka jag engagerat, dels
för att begagna deras biträde, dels i afsigt att få dem
placerade i Indien och China på sådana ställen der in-
gen svensk tolk var att tillgå, sände jag derföre den
ene hr George Lindberg, som eger färdighet i flere
Europeiska språk, från Singapore till Bangkok uti
ett af -konungens af Siam egna skepp, och detta så
mycket heldre, som svenska skeppet Prins Carl från
Stockholm, då i Singapore liggande, hade öfver af
sin medförda last en del sådana svenska produkter,
hvilka alldeles icke der, långt mindre i China dit
skeppet skulle gå, kunde säljas, men för hvilka man
hoppades genom hr Lindbergs medverkan finna en
någorlunda förmånlig marknad i Siam. Hr Lind-
berg uppehöll sig 10 månader i Siam, och det är
från hans rapporter, som artikeln om Siam är
sammansatt. Han medförde bland annat några vackra
kanoner såsom present från de förenade rikena till
konungen af Siam, som ganska nådigt förklarade
att deras fartyg skulle åtnjuta samma förmåner som
andra de mest gynnade utländska nationers.
Efter de officiella urkunderna — berättelsen
till kommerse-kollegium, traktaten och tull-1
tariffen — meddelar förf. underrättelser, an-
visningar och spekulationsberäkningar för han-
deln och sjöfarten i de Indo-Chinesiska trak-
terna. Sålunda finner man, under särskilda
rubriker, till en del ganska omständliga upp-