Article Image
— I ,Östgötha Correspondenten berättas, att ordres lära hafva kommit till båda lifgrenadierregementerne, att deras sjukattiralj skall skyndsamlingen sättas i kompiett skick. — I Lund har den Nordiska Studentfesten äfven blifvit firad den 13 dennes. Nya Skånska Correspondenten berättar derom ibland annat följande: Festen firades på det så kallade Hötel de Petersbourg,, och fastän detta namn stöter litet på ryskt, kunna vi försäkra, att de varmaste sympatier för nordisk frihet och sjelfständighet, för Skandinaviska ideens framgång uttalades af den här församlade ungdomen. Vid sexan saknades ej en Sehrimner (en miniatur): helstekt stod han på bordet, bekransad, med gyldene äpple i mun; men den gamle Sehrimners egenskap att blifva hel igen, huru mycket man än spisade af den, egde han ej; ty just derföre att han var så särdeles en miniature, försvann han redan den qvällen för alltid. Efter sexan druckos skålar för nordens länder och dess universiteter. Skålen för Danmark proponerades af hr J. A. Lagerqvist, som i det tal, han dervid höll, erinrade om, huru Banmark fått en folkelig, kung och konstitution, huru dess söner brunno af lust att försvara sitt fosterland mot hvad slags förtryck det vara månde. Hvad särskildt Danmarks studenter angick, hade de förlidet år med ord och handling visat sig värdige fäderneslandets tacksamhet, liknande de ynglingar, som, då olyckligt split skiljde brödrafolken åt, så hjeltemodigt försvarade Köpenhamn mot dess angripare. Talet slöts med välönskningar för studenterne i Köpenhamn, och för hela Danmark i dess strid för Skandinaviens ära. Ett trefaldigt hurrarop af hela samlingen beledsagade skålen. Derefter föreslogs skålen för Norge af arkitekten Strömberg, som visade hvad norrmännen bibehållit af stora förfäders aktningsvärda seder och i hvad mån de tillegnat sig den nyare tidens anda. Docenten magister Blomstrand proponerade skålen för Upsala och ådagalade på ett skickligt sätt, huru split ofta kanleda till enighet: li itet gnabb ibland, skadar aldrig grand. Sedan svenskar, norrmän oeh danskar länge kifvats, ha de nu ändtligen tagit förnuftet tillfånga och funnit, att hvad Gud (genom lika språk, seder och genom fysiska förhållanden) förenat, det bör menniskan. ej åtskilja. Afven Upsala och Lund har man påstått haft oblidt öga till hvarandra, men huru det än varit förr, så har skandinavismen nu förenat dem; studenten från Upsala och studenten från Lund äro nu båda skandinaviska studenter. — I Öresundsposten, som utgifves i Helsingborg, läses: Vår goda stad är i denna tid besökt af en alldeles ovanlig mängd tyska handelsresande, äfvensom af tyska positivspelare med och utan apekattor. Begge dessa kårer göra förmodligen sjungande affärer.. Såsom cen rätt märkvärdig ödets skickelse förtjenar anföras i afseende på den förstnämnda klassen af dessa det stora fäderneslandets här gästande söner, att enär den bevillning, de i Sverige hafva att betala för utöfvande af sitt geschäft, (30 rdr bko för tre månader) sorterar under 2:dra artikeln, lära de äfven blifvit ansedda skyldiga och tillhällna att betala de ytterligare 6 procent krigsskatt, hvilka på all sådan bevillning skola utgå. se

26 januari 1849, sida 2

Thumbnail