red sitt barr i-armarne. Stubbs banade sig väg
I henne, gaf henne litet bränvin och förde henne I
Il trappan, det enda ställe der man ännu var i sä- j
erhet- och dit fördenskull alla fruntimmer hade tagit
in tillflykt. Mr Stubbs gick åter upp på däcket
ch sökte trösta sin vän mr Gore med underrättel-
en att hans familj vore i säkerhet. Straxt derefte
örjade fartyget sjunka. Farväl, Maria, utropade
nr Gore; allt hopp är ute; Vi skola dö tillsammans,. ;
)en olyckliga modren, å sin sida, sökte förmå de
ndra qvinnorna att finna sig i sitt öde. Christus
r död för oss, sade hon, låtom oss då dö för
ionom; han skall mottaga oss i den eviga salighe-
ens rike.n
Emedlertid var ångbåtens däck redan jemt medl
attenytan, och alla fruntimmer måste stiga upp för
rappan. för att ännu förlänga sitt lif några minuter.
slutilgen kom yttersta stunden för alla lefvande va-
elser ombord. Mr Stubbs, som under hela denna
ruktansvärda scen bibehöll sinnesnärvaro, såg en
fantlig våg nalkas. Räddom oss! ropade han och
kastade sig i hafvet.
Fruntimren besvarade detta rop med genomträn-
sande skri; men dessa qväfdes snart af vattnet, då
Sovereign dykade ned deri. Nu börjades striden
emellan lif och död för dem som flöto på vattnet;
somliga försökte att hålla sig uppe på ullbalar; an-
dra kafvade sig upp på trästycken; en del försökte
simma till land, men de fleste af dem tröttnade snart
och uppslukades. j
Mr Stubbs, den enda-af passagerarne som und-
kom, berättar att kort efter fartygets sjunkande såg
han liket af mrs Gore jemte hennes barn, som ännu
gaf tecken till lif. För Guds skull, rädda min son;
ropade mr Gore, som simmade nära derintill. Glöm-
mande sin egen lifsfara fattade han barnet i håret
och förde det till den olycklige fadren, som höll sig
uppe på en rå. Derefter simmade han till en ung
qvinna, som anropade honom om hjelp i de mest
bevekande ordalag. Den ullbal, på hvilken hon låg,
hade börjat insupa vatten ; mr Stubbs sade till henne
att begagna ett stycke af ena masten, som han till-
förde henne; huru länge hennes dödskamp räckte
vet man icke. Mr Stubbs kastade derefter den sista
blicken på mr Gore, som skulle hafva räddat sitt
lif, om han icke- haft barnet vid halsen. Under
simningen åt land passerade en karl med blå skjorta
och långt svart hår tätt förbi Stubbs och hade så
när slagit ihjäl honom med det långa rundhult,
hvarpå han höll sig uppe. Dernäst möttes han af
en ofantlig våg, förlorade sansningen och yvct icke
huru han kommit i land på ett ställe, fyra sjömil
från det, der fartyget hade försvunnit.
Kapten Cap, som flera gånger hade blifvit spolad
öfverbord, hade alltid återvändt för att sist af alla
lemna sin post; när fartyget sjönk ropade han åt
passagerarne att de icke skulle förtro sig åt ullba-
larne, som kunde blifva genomdränkta och sjunka.
Sjelf hakade han sig fast vid några spillror jemte
en vid namn Berkeley; de simmade mot brännin-
garnce, förlorade sansningen, men blefvo uppkastade
på stranden och väl behandlade af åtskilliga infö-
dingar, som der hade samlat sig.
Tidigt på eftermiddagen ankom en lotsbåt; men
för sent.
Af de 34 personerna blefvo endast 9 räddade, och
af liken återfunnos endast dem af mrs Gore, hennes
son och en matros. Det var de öfverlefvandes sorg-
liga pligt att begrafva dessa, och de fullgjorde den
följande dag.
— I många bodar uti Berlin säljas hattar,
spetsar och mössor endast i de preussiska färgerna,
och isynnerhet en viss sort patriotiska kragar.
Dessa äro af hvit batist och hafva intet annat bro-
deri än: titlarne: Prinsen af Preussen, prinsessan
af Preussen,. En sådan krage kostar 40 sk. bko;
dylika med äfven konungens och drotfningens titlar
kosta dubbelt så mycket. Alla sömmerskor och
modehandlerskor i Berlin nyttja dessa kragar, och
äfven aristokratien bär dem, men endast i neglig.
— Yttersta venstra sidan i Förenta Staterna
kallas Ladu-brännare (Barn-burners). Detta be-
synnerliga namn har uppkommit af historien om en
gammal Holländare, som befriade sig från råttor
derizenom att han brände upp sina lador. Likaså
vill bemälte politiska parti upphäfva alla banker
och institutioner, för att undanrödja deras missbruk.
Rättelse: I gårdagsbladet 4:a sidan ö:e sp.
28 1. nedifrån, står: Bremen, läs: Brenner.
— —— 0 ——