red sitt barr i-armarne. Stubbs banade sig väg I henne, gaf henne litet bränvin och förde henne I Il trappan, det enda ställe der man ännu var i säj erhetoch dit fördenskull alla fruntimmer hade tagit in tillflykt. Mr Stubbs gick åter upp på däcket ch sökte trösta sin vän mr Gore med underrättelen att hans familj vore i säkerhet. Straxt derefte örjade fartyget sjunka. Farväl, Maria, utropade nr Gore; allt hopp är ute; Vi skola dö tillsammans,. ; )en olyckliga modren, å sin sida, sökte förmå de ndra qvinnorna att finna sig i sitt öde. Christus r död för oss, sade hon, låtom oss då dö för ionom; han skall mottaga oss i den eviga saligheens rike.n Emedlertid var ångbåtens däck redan jemt medl attenytan, och alla fruntimmer måste stiga upp för rappan. för att ännu förlänga sitt lif några minuter. slutilgen kom yttersta stunden för alla lefvande vaelser ombord. Mr Stubbs, som under hela denna ruktansvärda scen bibehöll sinnesnärvaro, såg en fantlig våg nalkas. Räddom oss! ropade han och kastade sig i hafvet. Fruntimren besvarade detta rop med genomtränsande skri; men dessa qväfdes snart af vattnet, då Sovereign dykade ned deri. Nu börjades striden emellan lif och död för dem som flöto på vattnet; somliga försökte att hålla sig uppe på ullbalar; andra kafvade sig upp på trästycken; en del försökte simma till land, men de fleste af dem tröttnade snart och uppslukades. j Mr Stubbs, den enda-af passagerarne som undkom, berättar att kort efter fartygets sjunkande såg han liket af mrs Gore jemte hennes barn, som ännu gaf tecken till lif. För Guds skull, rädda min son; ropade mr Gore, som simmade nära derintill. Glömmande sin egen lifsfara fattade han barnet i håret och förde det till den olycklige fadren, som höll sig uppe på en rå. Derefter simmade han till en ung qvinna, som anropade honom om hjelp i de mest bevekande ordalag. Den ullbal, på hvilken hon låg, hade börjat insupa vatten ; mr Stubbs sade till henne att begagna ett stycke af ena masten, som han tillförde henne; huru länge hennes dödskamp räckte vet man icke. Mr Stubbs kastade derefter den sista blicken på mr Gore, som skulle hafva räddat sitt lif, om han ickehaft barnet vid halsen. Under simningen åt land passerade en karl med blå skjorta och långt svart hår tätt förbi Stubbs och hade så när slagit ihjäl honom med det långa rundhult, hvarpå han höll sig uppe. Dernäst möttes han af en ofantlig våg, förlorade sansningen och yvct icke huru han kommit i land på ett ställe, fyra sjömil från det, der fartyget hade försvunnit. Kapten Cap, som flera gånger hade blifvit spolad öfverbord, hade alltid återvändt för att sist af alla lemna sin post; när fartyget sjönk ropade han åt passagerarne att de icke skulle förtro sig åt ullbalarne, som kunde blifva genomdränkta och sjunka. Sjelf hakade han sig fast vid några spillror jemte en vid namn Berkeley; de simmade mot bränningarnce, förlorade sansningen, men blefvo uppkastade på stranden och väl behandlade af åtskilliga infödingar, som der hade samlat sig. Tidigt på eftermiddagen ankom en lotsbåt; men för sent. Af de 34 personerna blefvo endast 9 räddade, och af liken återfunnos endast dem af mrs Gore, hennes son och en matros. Det var de öfverlefvandes sorgliga pligt att begrafva dessa, och de fullgjorde den följande dag. — I många bodar uti Berlin säljas hattar, spetsar och mössor endast i de preussiska färgerna, och isynnerhet en viss sort patriotiska kragar. Dessa äro af hvit batist och hafva intet annat broderi än: titlarne: Prinsen af Preussen, prinsessan af Preussen,. En sådan krage kostar 40 sk. bko; dylika med äfven konungens och drotfningens titlar kosta dubbelt så mycket. Alla sömmerskor och modehandlerskor i Berlin nyttja dessa kragar, och äfven aristokratien bär dem, men endast i neglig. — Yttersta venstra sidan i Förenta Staterna kallas Ladu-brännare (Barn-burners). Detta besynnerliga namn har uppkommit af historien om en gammal Holländare, som befriade sig från råttor derizenom att han brände upp sina lador. Likaså vill bemälte politiska parti upphäfva alla banker och institutioner, för att undanrödja deras missbruk. Rättelse: I gårdagsbladet 4:a sidan ö:e sp. 28 1. nedifrån, står: Bremen, läs: Brenner. — —— 0 ——