före har den cna staten kommit i ett sådant bero-
ende af de andra medtäflande staternas Thun und
Ireiben, att om den förra icke följer med någor
junda jemna steg förbättringens bana, som de sed-
nare beträdt och hvarpå de rastlöst fortskrida, allt
under klokt och försigtigt aktgifvande på samhällets
krafter och verkliga intressen, så blir hon öfverväl-
ligad i konflikten med sina rivaler och vedervågar
sitt både politiska och ekonomiska sjelfbestånd, för-
intas och återfaller i barbari.n
Dessa författarens här yttrade åsigter äro lika
träffande som sannpt frisinnade, och vinna dubbelt i
betydelse med blicken fästad på vårt eget land och
våra inhemska kommunikationsförhållanden.
Författaren genomgår i denna nu utkomna arbe-
tets 4:sta del kommunikationsväsendet i Storbritan-
nien och Irland, Frankrike samt Belgien, med en
historisk framställning om dess uppkomst och ut-
bildning inom hvarje af dessa länder särskildt. Lik-
som England sedan sekler gått i tåten för all indu-
striell utveckling, har författaren börjat sitt arbete
med detta lands kommunikationsväsende, måhända
för att sålunda få en måttstock, hvarefter dessa an-
stalter i andra länder böra mätas och uppskattas.
Förvånande i sanning äro de resultater af engelsk
industri, som författaren här lägger i dagen. Ehuru
detta land började temligen sent kanaliseras, enär-
den första parlamentsakt, som tillstadde byggnad af
en kanal, nemligen Sankey Brook Canal, meddeltes
1755, uppskattas de kanaler, som för närvarande
genomkorsa England ensamt, till en sammanlagd
sträcka af öfver 2,200 miles, oberäknadt de -segel-
bara floderna, hvilka häraf till större delen samman-
bindas. Oansedt denna sträcka vattenvägar, samt
öfver 23,000 miles de yppersta chausster, jemte
400,000 miles andra landsvägar, har derförutan den
enorma trafik, som industrien framkallat i detta--
land, erfordrat icke mindre än 3461 miles jernvägar,..
anlagda under de tvenne sista decennierna och mede
tagande kostnader af flera hundra millioner pund:
sterling. Tanken häpnar vid dessa resultater och
man vågar knappast fråga sig hvad detta fenomen
möjligen för den närmaste framtid kan hafva att
innebära, — om en med så kolossala steg framgå-
ende industri skall fortfarande leda till sann lycka
och förkofran, eller om det icke möjligen är att be-
fåra, att den för samhället skall medföra apoplekti-
ska kriser, till förlamande af de alltför högt anlitade
samhällskrafterna — frågor, som endast framtiden.
kan besvara.
Högst intressanta äro äfven de detaljerade uppgif---
ter, som förf., i sammanhang med landets kommu-
nikationsväsende, meddelar rörande det inre tillstån-
det i Irland — uppgifter, som i mer än ett hän-
seende sprida ljus öfver lagstiftningsfrågor, hvilka
äfven ligga oss och vårt eget land ganska nära. Det
är ett alltför väl kändt förhållande, att oaktadt jord-
månens bördighet och fastän brittiska styrelsen ut-
kastat oerhörda summor för att komma detta bekla-
gansvärda folk till bjelp, är och förblifver dock Ir-
land ännu fortfarande det rätta proletariatets hem-
land. Författaren framlägger fakta, som klarligen
ådagalägga orsakerna härtill, cnär af den jordbru-
kande befolkningen, som utgör öfver två tredjedelar
af hela folkmängden, största antalet endast är inne-
hafvare af parceller af några få acres rymd, eller
mindre hemmansarrenden, hvarmed ett rationelt
åkerbruk aldrig kan bedrifvas. Härtill kommer ett
i sednare tider alstradt arrendesystem medelst vmiddle--
men, ett slags mellanhandlare mellan ägaren och .
den egentliga brukaren, hvarigenom hemmansdelens
alla onera kastas på denne sednare, utan säkerhet
för honom att genom ett längre arrende få njuta
frukten af sina nedlagda kostnader. Desse middle-
men förpakta nemligen egendomen af ägaren för en
längre tid, stycka den oftast i små parceller och ar-
rendera ut desse på auktion för 4 år, der den ene
oftast bjuder öfver den andre, till dess arrendet upp-
gått till ett öfverdrifyet pris, omöjligt att erlägge
och som oftast slutar med utmätning af allt hvad
den arma familjen äger samt dess slutliga vräkning
från lägenheten. — Systemet är afskräckande, och
hvad författaren i detta hänseende nämner om Bel-
gien, detta idoghetens, industriens och rikedomens
gamla hemland, är lika anmärkningsvärdt. — Men
det har icke varit vår mening att göra cn resum
öfver bokens innehåll; hvad vi derur hafva anfört
har endast skett för att visa läsaren hvad han der
har att finna. I öfrigt hänvisa vi honom till arbe-
tet i sin helhet.
Planen derför är lika fullständig till sin anlägg-
ning som i detaljer utarbetad, vittnande på samma
gång öm författarens kända, öfvcrlägsna stilistiska
förmåga, . som om den osparda möda hån haft att
samla och ordna alla dessa fakta och uppgifter, till
ett så sakrikt helt. — Arbetets sednare del viljd vi
hoppas vara snart att förvänta, hvilket för svenska
allmänheten blir af så mycket större intresse, som
författaren deruti äfven kommer att afhandla kom-
munikationsväsendet inom vårt eget land. Amnets
utomordentliga vigt, innefattande så till sägandes ba-
sen för hela vår industriella utveckling, erbjuder för-
fattaren här ett rikt fält att behandla, och vi tveka
icke att yttra den öfvertygelsen, att det svårligen
kunnat falla i skickligare händer. För det allmänna
anse vi det slutligen vara af oberäknelig vinst, atv
detta arbete blifvit offentliggjordt vid en tidpunkt.
då man äfven hos oss möjligen torde hafva kommit:
till den öfvertygelsen, att vid ordnandet af dessa
angelägenheter, något visst system bör och måste
följas, vid valet hvaraf man således, till ledning för:
sitt omdöme, har behof af alla de upplysningar,
ee in- och utifrån, som möjligen stå att er-
hålla.
R——