före har den cna staten kommit i ett sådant beroende af de andra medtäflande staternas Thun und Ireiben, att om den förra icke följer med någor junda jemna steg förbättringens bana, som de sednare beträdt och hvarpå de rastlöst fortskrida, allt under klokt och försigtigt aktgifvande på samhällets krafter och verkliga intressen, så blir hon öfvervälligad i konflikten med sina rivaler och vedervågar sitt både politiska och ekonomiska sjelfbestånd, förintas och återfaller i barbari.n Dessa författarens här yttrade åsigter äro lika träffande som sannpt frisinnade, och vinna dubbelt i betydelse med blicken fästad på vårt eget land och våra inhemska kommunikationsförhållanden. Författaren genomgår i denna nu utkomna arbetets 4:sta del kommunikationsväsendet i Storbritannien och Irland, Frankrike samt Belgien, med en historisk framställning om dess uppkomst och utbildning inom hvarje af dessa länder särskildt. Liksom England sedan sekler gått i tåten för all industriell utveckling, har författaren börjat sitt arbete med detta lands kommunikationsväsende, måhända för att sålunda få en måttstock, hvarefter dessa anstalter i andra länder böra mätas och uppskattas. Förvånande i sanning äro de resultater af engelsk industri, som författaren här lägger i dagen. Ehuru detta land började temligen sent kanaliseras, enärden första parlamentsakt, som tillstadde byggnad af en kanal, nemligen Sankey Brook Canal, meddeltes 1755, uppskattas de kanaler, som för närvarande genomkorsa England ensamt, till en sammanlagd sträcka af öfver 2,200 miles, oberäknadt de -segelbara floderna, hvilka häraf till större delen sammanbindas. Oansedt denna sträcka vattenvägar, samt öfver 23,000 miles de yppersta chausster, jemte 400,000 miles andra landsvägar, har derförutan den enorma trafik, som industrien framkallat i detta-land, erfordrat icke mindre än 3461 miles jernvägar,.. anlagda under de tvenne sista decennierna och mede tagande kostnader af flera hundra millioner pund: sterling. Tanken häpnar vid dessa resultater och man vågar knappast fråga sig hvad detta fenomen möjligen för den närmaste framtid kan hafva att innebära, — om en med så kolossala steg framgående industri skall fortfarande leda till sann lycka och förkofran, eller om det icke möjligen är att befåra, att den för samhället skall medföra apoplektiska kriser, till förlamande af de alltför högt anlitade samhällskrafterna — frågor, som endast framtiden. kan besvara. Högst intressanta äro äfven de detaljerade uppgif--ter, som förf., i sammanhang med landets kommunikationsväsende, meddelar rörande det inre tillståndet i Irland — uppgifter, som i mer än ett hänseende sprida ljus öfver lagstiftningsfrågor, hvilka äfven ligga oss och vårt eget land ganska nära. Det är ett alltför väl kändt förhållande, att oaktadt jordmånens bördighet och fastän brittiska styrelsen utkastat oerhörda summor för att komma detta beklagansvärda folk till bjelp, är och förblifver dock Irland ännu fortfarande det rätta proletariatets hemland. Författaren framlägger fakta, som klarligen ådagalägga orsakerna härtill, cnär af den jordbrukande befolkningen, som utgör öfver två tredjedelar af hela folkmängden, största antalet endast är innehafvare af parceller af några få acres rymd, eller mindre hemmansarrenden, hvarmed ett rationelt åkerbruk aldrig kan bedrifvas. Härtill kommer ett i sednare tider alstradt arrendesystem medelst vmiddle-men, ett slags mellanhandlare mellan ägaren och . den egentliga brukaren, hvarigenom hemmansdelens alla onera kastas på denne sednare, utan säkerhet för honom att genom ett längre arrende få njuta frukten af sina nedlagda kostnader. Desse middlemen förpakta nemligen egendomen af ägaren för en längre tid, stycka den oftast i små parceller och arrendera ut desse på auktion för 4 år, der den ene oftast bjuder öfver den andre, till dess arrendet uppgått till ett öfverdrifyet pris, omöjligt att erlägge och som oftast slutar med utmätning af allt hvad den arma familjen äger samt dess slutliga vräkning från lägenheten. — Systemet är afskräckande, och hvad författaren i detta hänseende nämner om Belgien, detta idoghetens, industriens och rikedomens gamla hemland, är lika anmärkningsvärdt. — Men det har icke varit vår mening att göra cn resum öfver bokens innehåll; hvad vi derur hafva anfört har endast skett för att visa läsaren hvad han der har att finna. I öfrigt hänvisa vi honom till arbetet i sin helhet. Planen derför är lika fullständig till sin anläggning som i detaljer utarbetad, vittnande på samma gång öm författarens kända, öfvcrlägsna stilistiska förmåga, . som om den osparda möda hån haft att samla och ordna alla dessa fakta och uppgifter, till ett så sakrikt helt. — Arbetets sednare del viljd vi hoppas vara snart att förvänta, hvilket för svenska allmänheten blir af så mycket större intresse, som författaren deruti äfven kommer att afhandla kommunikationsväsendet inom vårt eget land. Amnets utomordentliga vigt, innefattande så till sägandes basen för hela vår industriella utveckling, erbjuder författaren här ett rikt fält att behandla, och vi tveka icke att yttra den öfvertygelsen, att det svårligen kunnat falla i skickligare händer. För det allmänna anse vi det slutligen vara af oberäknelig vinst, atv detta arbete blifvit offentliggjordt vid en tidpunkt. då man äfven hos oss möjligen torde hafva kommit: till den öfvertygelsen, att vid ordnandet af dessa angelägenheter, något visst system bör och måste följas, vid valet hvaraf man således, till ledning för: sitt omdöme, har behof af alla de upplysningar, ee inoch utifrån, som möjligen stå att erhålla. R——