VV 7 a VV EDR ADA 5 . närmande om det tyska och franska, kan säga stå i spetsen för hela Europas agronomiska lif, är följden häraf. Bland det betydliga antal utmärkta författare, som England har och länge haft att uppvisa i denna gren af mensklig odling, intar för närvarande James Johnston ett högt rum. Han är egentligen professor i kemi och mineralogi i Durham, men har en tid vistats i Skottland, för skötseln af ett vigtigt agronomiskt och bukoliskt uppdrag. Det arbete af Johnston, hvarpå vinu i synnerhet önska fästa uppmärksamheten, Landtbrukets naturvetenskapliga grunder, hari England väckt det uppseende, att tvenne betydliga upplagor deraf inom kort utkommit, och den tredje skall, efter hvad förspörjes, redan vara under utarbetning. Att tillegna Sverige ett sådant verk, med de jemkningar som för vårt land kunde vara nödiga, måste utan tvifvel uppskattas som ett företag af stor vigt, då, oaktadt visserligen en och annan god agronomisk handbok och hjelpreda (såsom till exempel Lundeqvists) finnes hos oss att tillgå, dock något omfattande instruktivt arbete öfver åkerbruket, såsom vetenskapsbok till erforderlig vidd och tillräckligt djup ännu ej kan sägas i Sverige existera. För att erhålla ett sådant, hade allmänhetens ögon länge varit riktade på kgl. landtbruksakademien; och då denna på sednare tider vunnit ett nytt lif efter anträdet af dess nuvarande för kunskaper, nit och skicklighet allmärt aktade sekreterare, hr Nathhorst, så är det särdeles på denne man publiken fästat sitt hopp och väntan att erhålla den för landet så efterlängtade agronomiska undervisning, hwvilken här så väl behöfves.Början till problemets önskade lösning se vi också nu vara tillvägabragt på det sätt, att hr Nathhorst företagit sig Johnstons arbete till öfversättning. Likväl förtjenar det snarare heta bearbetning, ehuru år N. anspråkslöst gifvit sitt verk det vförra namnet. Första delen har redan för en tid sedan skådat dagen. Innan vi gå till ett närmare skärskådande af hr N:s åtgörande i denna sak, torde det intressera allmänheten, att erhålla en kort karakteristik af sjelfva originalskriften; hvarföre vi tillåta oss med några ord vidröra den. Johnstons arbete består af fyra delar. Om dess duglighet har framl. friherre Berzelius redan 1844, då första upplagan utkom komplett i England, afgifvit ett ganska fördelaktigt utlåtande, som står att läsa i öfvers:s förord. Det afgafs till följe af en i Landtbruksakademien i Februari 1845 väckt fråga om bokens utgifvande i svensk öfversättning. Berzelii ord äro i sammandrag: Originalet har visserligen 4 tomer, men små, tillsammans utgörande endast 67 ark. Föredraget deri är ganska lyckligt. Det egentliga vetenskapliga, fysiskt-kemiska, är så utblandadt med enkelt framställd åkerbruks-tillämpning, att den nitiske jordbrukaren, vid dess läsning, sporras fill så mycket större uppmärksamhet på det rent vetenskapliga, för att kunna begagna en kunskap, som han inser vara så vigtig. Jag föreslår derföre, i öfverensstämmelse med Akademiens Sekreterare, att det må blifva ett öfverläggninpgsämne hos Akademien, huru denna bok må kunna hes oss i öfversältning utgifvas. Kemicens studium, såsom en det af-den allmänna medborgerliga uppfostran, är i vårt fådernesiand försummad till er grad som väcker förvåning. Af de bildade klasserna, som njutit publik undervisning, och ej behöft särskildt beflita sig om kemiska kunskaper för Bergshandtering, Läkarekonst eller Apotheksväsendet, finnes knappast någon som kan läsa och förstå en bok, der kemicns användande kommer i fråga. Bvarken eleven eller hans lärare synas hafva tänkt på attdet vore någon nytta i att inhämta grunderna af den i allmänna lifvet allmännast användbara af vetenskaperna, och det ser ej ut som skulle detta förhållande komma att snart ändras. Hvad friherre Berzelius här yttrat, gäller ännu mera om den 1847 i England utkomna andra, betydligen tillökta och förbättrade upplagan. OÖfversättniegen är gjord efter denna. Men hr Nathhorst tillkännager i sitt förord, att han, under en af sina resor till England, af hr Johnston bekommit löfte, att till sig få öfversända de förbättringar och tillägg, hvilka hr J. successivt bereder för en kommande (tredje) upplaga, och hvilka således, i den mån de erhållas, komma att inflyta i den svenska öfversättningen. Originalets första del (den hittills i svensk öfversättning utkomna) omfattar växternas organiska beståndsdelar, ock afhandlar, i korthet sagdt: 1) Sammansättningar af vegetabiliska ämnen, tillika med egenskaperna hos de enkla och sammansatta kroppar, hvilka antingen bilda en del af de lefvande växternas väsendtliga substans, eller anses bidraga till deras växt och näring; samt 2) Växternas allmänna byggnad och deras särskilda delars förrättningar: sättet, hvarpå de växa och tillegna sig födan: källorna, hvarifrån denna föda härleder sig: de kemiska föreningsformer, hvarunder den ingår i deras cirkulation,samt de kemiska förändringar den undergår då den förvandlas till det och det partiet af växten. Hr Johnston har öfverallt byggt sina läror på erfarenhetens grundval, och kan ej räknas till antalet af de kemister, som uppställa mer slänsande än tillförlitliga theorier, färdiga att lösa landtbrukets svåraste problemer genom ett södselrecept eller ett nytt foderpreperat. Hans method är alltigenom empirisk. Sedan han slutat första delen med en kort fhandling om växternas organiska konstitunter,, öfvergår han i den andra (ännu icke på svenska öfversatta) till de oorganiska, och visar, huruledes många af dem äro lika väsendtliga för växtlifvet, som de organiska, samt utt deras påförande på åkern lika väl kan kalas gödning, som då man härtill använder växtler djurämnen, de der, enligt språkbruket, nera specifikt bära namn häraf. Efter att sålunda i de tvenne första delarne vafva grundlagt läran, kommer Johnston i den 3:dje och 4:de egentligen till det praktiska användandet af samma lära. Tredje delen afmandlar theorien för dikning och källors uppkomst, samt för plöjning, alftäckning och jordFA FT