VV 7 a VV EDR ADA
5 .
närmande om det tyska och franska, kan säga
stå i spetsen för hela Europas agronomiska lif,
är följden häraf. Bland det betydliga antal ut-
märkta författare, som England har och länge
haft att uppvisa i denna gren af mensklig od-
ling, intar för närvarande James Johnston ett
högt rum. Han är egentligen professor i kemi
och mineralogi i Durham, men har en tid vi-
stats i Skottland, för skötseln af ett vigtigt a-
gronomiskt och bukoliskt uppdrag.
Det arbete af Johnston, hvarpå vinu i syn-
nerhet önska fästa uppmärksamheten, Landt-
brukets naturvetenskapliga grunder, hari Eng-
land väckt det uppseende, att tvenne betyd-
liga upplagor deraf inom kort utkommit, och
den tredje skall, efter hvad förspörjes, redan
vara under utarbetning. Att tillegna Sverige
ett sådant verk, med de jemkningar som för
vårt land kunde vara nödiga, måste utan tvifvel
uppskattas som ett företag af stor vigt, då, o-
aktadt visserligen en och annan god agrono-
misk handbok och hjelpreda (såsom till exem-
pel Lundeqvists) finnes hos oss att tillgå,
dock något omfattande instruktivt arbete öfver
åkerbruket, såsom vetenskapsbok till erforder-
lig vidd och tillräckligt djup ännu ej kan sägas
i Sverige existera. För att erhålla ett sådant,
hade allmänhetens ögon länge varit riktade på
kgl. landtbruksakademien; och då denna på sed-
nare tider vunnit ett nytt lif efter anträdet af
dess nuvarande för kunskaper, nit och skicklighet
allmärt aktade sekreterare, hr Nathhorst, så är
det särdeles på denne man publiken fästat sitt
hopp och väntan att erhålla den för landet så
efterlängtade agronomiska undervisning, hwvil-
ken här så väl behöfves.- Början till proble-
mets önskade lösning se vi också nu vara till-
vägabragt på det sätt, att hr Nathhorst företa-
git sig Johnstons arbete till öfversättning. Lik-
väl förtjenar det snarare heta bearbetning, ehuru
år N. anspråkslöst gifvit sitt verk det vförra
namnet. Första delen har redan för en tid
sedan skådat dagen.
Innan vi gå till ett närmare skärskådande
af hr N:s åtgörande i denna sak, torde det in-
tressera allmänheten, att erhålla en kort ka-
rakteristik af sjelfva originalskriften; hvarföre
vi tillåta oss med några ord vidröra den.
Johnstons arbete består af fyra delar. Om
dess duglighet har framl. friherre Berzelius re-
dan 1844, då första upplagan utkom komplett
i England, afgifvit ett ganska fördelaktigt ut-
låtande, som står att läsa i öfvers:s förord. Det
afgafs till följe af en i Landtbruksakademien i
Februari 1845 väckt fråga om bokens utgif-
vande i svensk öfversättning. Berzelii ord äro
i sammandrag:
Originalet har visserligen 4 tomer, men små, till-
sammans utgörande endast 67 ark. Föredraget deri
är ganska lyckligt. Det egentliga vetenskapliga, fy-
siskt-kemiska, är så utblandadt med enkelt fram-
ställd åkerbruks-tillämpning, att den nitiske jord-
brukaren, vid dess läsning, sporras fill så mycket
större uppmärksamhet på det rent vetenskapliga, för
att kunna begagna en kunskap, som han inser vara
så vigtig. Jag föreslår derföre, i öfverensstämmelse
med Akademiens Sekreterare, att det må blifva ett
öfverläggninpgsämne hos Akademien, huru denna bok
må kunna hes oss i öfversältning utgifvas.
Kemicens studium, såsom en det af-den allmänna
medborgerliga uppfostran, är i vårt fådernesiand för-
summad till er grad som väcker förvåning. Af de
bildade klasserna, som njutit publik undervisning,
och ej behöft särskildt beflita sig om kemiska kun-
skaper för Bergshandtering, Läkarekonst eller Apo-
theksväsendet, finnes knappast någon som kan läsa
och förstå en bok, der kemicns användande kom-
mer i fråga. Bvarken eleven eller hans lärare sy-
nas hafva tänkt på attdet vore någon nytta i att in-
hämta grunderna af den i allmänna lifvet allmän-
nast användbara af vetenskaperna, och det ser ej ut
som skulle detta förhållande komma att snart ändras.
Hvad friherre Berzelius här yttrat, gäller
ännu mera om den 1847 i England utkomna
andra, betydligen tillökta och förbättrade upp-
lagan. OÖfversättniegen är gjord efter denna.
Men hr Nathhorst tillkännager i sitt förord, att
han, under en af sina resor till England, af hr
Johnston bekommit löfte, att till sig få öfver-
sända de förbättringar och tillägg, hvilka hr J.
successivt bereder för en kommande (tredje)
upplaga, och hvilka således, i den mån de er-
hållas, komma att inflyta i den svenska öfver-
sättningen.
Originalets första del (den hittills i svensk
öfversättning utkomna) omfattar växternas or-
ganiska beståndsdelar, ock afhandlar, i korthet
sagdt: 1) Sammansättningar af vegetabiliska
ämnen, tillika med egenskaperna hos de enkla
och sammansatta kroppar, hvilka antingen bil-
da en del af de lefvande växternas väsendtliga
substans, eller anses bidraga till deras växt och
näring; samt 2) Växternas allmänna byggnad
och deras särskilda delars förrättningar: sättet,
hvarpå de växa och tillegna sig födan: käl-
lorna, hvarifrån denna föda härleder sig: de
kemiska föreningsformer, hvarunder den ingår
i deras cirkulation,samt de kemiska förändrin-
gar den undergår då den förvandlas till det
och det partiet af växten.
Hr Johnston har öfverallt byggt sina läror
på erfarenhetens grundval, och kan ej räknas
till antalet af de kemister, som uppställa mer
slänsande än tillförlitliga theorier, färdiga att
lösa landtbrukets svåraste problemer genom ett
södselrecept eller ett nytt foderpreperat. Hans
method är alltigenom empirisk.
Sedan han slutat första delen med en kort
fhandling om växternas organiska konstitu-
nter,, öfvergår han i den andra (ännu icke
på svenska öfversatta) till de oorganiska, och
visar, huruledes många af dem äro lika vä-
sendtliga för växtlifvet, som de organiska, samt
utt deras påförande på åkern lika väl kan kal-
as gödning, som då man härtill använder växt-
ler djurämnen, de der, enligt språkbruket,
nera specifikt bära namn häraf.
Efter att sålunda i de tvenne första delarne
vafva grundlagt läran, kommer Johnston i den
3:dje och 4:de egentligen till det praktiska an-
vändandet af samma lära. Tredje delen af-
mandlar theorien för dikning och källors upp-
komst, samt för plöjning, alftäckning och jord-
FA FT