pastaende heit enkelt Iinregistreras bland de mänga försök att skrämma de stilla i landena, hvilka tid lefter annan uppdyka. Eller hvad våda skulle väl ligga derutinnan, att upplyste och välsinnade män träda tillsammans, diskutera öfver formen för representationen, uppsätta ett förslag som i deras tankar I motsvarar allmänna behofyet, underkasta detta förslag nationens pröfning, göra i detsamma de ändringar, hvilka anmärkningarne från en sund kritik gifva vid handen, och slutligen söka att bereda framgång åt förslaget antingen på motionsvägen till ständerne, eller på petitionsvägen till konungen? Efter vanlig slutkonst, ingen. Men vill man hafva ett, så till sägande praktiskt svar på frågan, då blicke man på England, der reformföreningar i alla riktningar under åratal framkallat en fredlig lösning af äfven de kinkigaste samhällsfrågor., Den 16 December sammanträdde bestyrelsen för Reformvännernas Sällskap i Westmanland.r Länstidningen för den 21 Dec. sistl. år lem-h nar följande berättelse derom: Bestyrelsen för härvarande reformsällskap hadels sitt sammanträde den 46 dennes, hvarvid ett ickela obetydligt antal landsboer voro tillstädes, och var intresset för reformen lika varmt som vid sammankomsterna sistl. vår. Efter uppläsningen af reformvännernas i Stockholm utfärdade uppmaning till re-l formsällskaperna i landsorten att yttra sigföfver den li väckta frågan om petitionerandet för urtima riks-s möte, beslöts enhälligt förordandet för en sådan petilion, såsom utgörande enda medlet till en snar och lc önskvärd lösning af denna vigtiga fråga, och ansågla icke ens någon af bondeståndets ledamöter att kost-d naden för en urtima. riksdag, helst denne troddess kunna inom en kortare tiderymd afslutas, böra af-la skräcka från fpetitionerändet. De få ochfRhaltlösalb resultater, som sista riksmötet lemnat, kunde visser-!b ligen icke underkännas, men trodde man dock attld både adel och prester skola i sinom tid gifva efterlr för nationens rättvisa fordran, för att icke genomilr sin envisa motsträfvighet framkalla de våldsamma skakningar och uppträden, hvarför de fleste öfrigelz europeiska stater under nu snart tillryggalagda år 1 varit blottställda. Med anledning häraf, utsattes den! 40 nästkommande Januari såsom dag för den allmänna sammankomsten med samtlige reformvänner i staden och landsorten, och skulle dessförinnan be-S styrelsen ånyo sammanträda d. 30 dennes, för att!l då ytterligare öfverenskomma om några hufyudpunk-s ter, som skola framläggas till öfyerläggningsämnel, vid den allmänna sammankomsten. Dessutom ansåg man oundgängligt för sakens framgång att ifrån hvarje reformsällskap utses en eller flere deputerade, för att jemte reformvännerne i-Stockholm utarbetal ett reformförslag, som kunde framläggas för rikets): ständer, och hade den fördelen framför det nu hvi-1 lande, att det vore bygdt på den enda förnuftiga grunden, nemligen personlighetens, och såsom sådantf motsvaradt ej blott af några få maktinnehafvares och förmögnes anspråk, utan ock den stora mängdens billiga fordringar; och vore det endast på sådant sätt man trodde det vara möjligt att uppgöra? något detaljeradt förslag med full enhet och konse-1 qvens. Hvadsom i öfrigt förtjenar uppmärksamhet, g är, att ej. någon enda af bestyrelsens medlemmar1 syntes fallen för några koncessioner, utan tycktes S fordringarna tvärtom stegrade, i det man nu enhälligt hyllade den åsigt att valen till representanter I borde blifva omedelbara och representanterne samlas på en kammare; och skulle detta vara enligt med r k uU n öaVS EA CR RE NRA —-— cm -— ss 09 AA den större delen af allmänhetens önskningar. Föga eller intet lär sålunda kunna vinnas till förmån för de konservativa genom tidsutdrägt och omöjliga förslag, sådana som det nu hvilande. Samma dag som Westmanlands sällskaps bestyrelse, sammanträdde äfven bestyrelsen för Nerikes reformsällskap. ,Örebro Tidning) för den 20 December berättar härom följande: Bestyrelsen för Nerikes Reformsällskap hade sist. lördag (den 46 Dec.) en sammankomst, närmast föranledd af den bekanta adressen från reformsällskapet i Stockholm. Ingen af bestyrelsens ledamöter ansåg någon potition om -Stärdernas sammankanande un en urtima riksdag vara för närvarande lämplig eller hafva att påräkna reformvännernas allmännare bifall; men alla voro enhälligt af den tanka att, för afgifvande af Nerikes reformsällskaps svar å adressen samt frågan om. urtima riksdag, hela sällskapet först borde vid allmän sammankomst höras och sig utlåta. Vid denna sammankomst — hvartill kallelse finnes införd i annonsafdelningen — skulle bestyrelsen förelägga sällskapet förslag till en adress till samtliga reformsällskaper i landet, afseende dels att svaret på Stockholmssällskapets adress måtte blifva enhälligt; dels ett sammanträde med deputerade från alla reformföreningarne till förberedande öfyerläggning om en gemensam organisation för vinnande af enhet i beslut och handling, samt i allmänhet om åtgärder, hvilka, för representationsfrågans lyckliga och möjligast skyndsamma lösning, kunde böra vidtagas. Vi böre härvid nämna, att i samma tidning för den 16 December läses en artikel, hvilken vi torde med skäl anse uttrycka den opinion, som föranledt bestyrelsens beslut. I denna artikel bestrides ändamålsenligheten af en urtima riksdags petitionerande; det antages, att det hvilande förslaget bör och måste förkastas; men reformvännerna anses böra, under afvaktan på den lagtima riksdagen, organisera sig m. m. Vi införe här denna del af artikeln såsom den, hvilken innehåller det hufvudsakligaste af motiverna. Se här innehållet deraf: Om reformsällskaperna åter afvakta den stundande lagtima riksdagen samt under mellantiden organisera sig så, att de kunna handla sammanstämmande, så kan man med visshet påräkna att def nu hviiande förslaget utan all agitation hunnit blifva kändt samt alltså blifver förkastadt, hyarjemte man till dess kan hafva framkallat ett annat, ett antagligt förslag, hvars antagande i stånden man kan hafva hopp om att genomdrifva. Måhända böra ock reformföreningarne, efter att, på sätt som skett, hafva uttalat sina åsigter orh de hufvudgrunder hvarpå en ny representatif författning bör upprättas, icke direkt opponera sig emot det af reg. afgifne, i nästan motsatt anda affattade förslag, utan låta detsamma falla på sitt cget svärd. Måhända bör man, så mycket som möjligt, undvika en blott negatif verksamhet, utan sträfva till positiva resultåäter, och alltså i främsta rummet söka framkalla ett antagligt förslag samt, detta vunnet, med alla lagliga medel söka genomdrifva dess antagande. Men vi erkänne uppriktigt att vi icke anse det så alldeles säkert att icke det hvilande representationsförslaget kunde, vid en urtima riksdag, blifva antaget såsom grundlag. Det hvilande förslaget bör, om reg. eljest har allvar dermed, kunna för sig påräkna bördsaristokratiens, embetsmannaväldets och penningemaktens gemensamma inflytande, nästan helt och hållet beherrskande tvenne stånd, samt derjemte att i de två öfriga stånden understödjas dels af den minoritet reformvänner som vilja reform blott till namnet, dels af sådane reformvänner som väl ärligt önska en frisinnad och betryggande grundlag samt anse den föreslagna förkastlig, men hoppas att, genom dess antagande, bereda större lätthet för framsida tidsenliga färkitean CC oa or SSV -— I