pastaende heit enkelt Iinregistreras bland de mänga
försök att skrämma de stilla i landena, hvilka tid
lefter annan uppdyka. Eller hvad våda skulle väl
ligga derutinnan, att upplyste och välsinnade män
träda tillsammans, diskutera öfver formen för repre-
sentationen, uppsätta ett förslag som i deras tankar
I motsvarar allmänna behofyet, underkasta detta för-
slag nationens pröfning, göra i detsamma de ändrin-
gar, hvilka anmärkningarne från en sund kritik gifva
vid handen, och slutligen söka att bereda framgång
åt förslaget antingen på motionsvägen till ständerne,
eller på petitionsvägen till konungen? Efter vanlig
slutkonst, ingen. Men vill man hafva ett, så till
sägande praktiskt svar på frågan, då blicke man på
England, der reformföreningar i alla riktningar un-
der åratal framkallat en fredlig lösning af äfven de
kinkigaste samhällsfrågor.,
Den 16 December sammanträdde bestyrelsen
för Reformvännernas Sällskap i Westmanland.r
Länstidningen för den 21 Dec. sistl. år lem-h
nar följande berättelse derom:
Bestyrelsen för härvarande reformsällskap hadels
sitt sammanträde den 46 dennes, hvarvid ett ickela
obetydligt antal landsboer voro tillstädes, och var
intresset för reformen lika varmt som vid samman-
komsterna sistl. vår. Efter uppläsningen af reform-
vännernas i Stockholm utfärdade uppmaning till re-l
formsällskaperna i landsorten att yttra sigföfver den li
väckta frågan om petitionerandet för urtima riks-s
möte, beslöts enhälligt förordandet för en sådan pe-
tilion, såsom utgörande enda medlet till en snar och lc
önskvärd lösning af denna vigtiga fråga, och ansågla
icke ens någon af bondeståndets ledamöter att kost-d
naden för en urtima. riksdag, helst denne troddess
kunna inom en kortare tiderymd afslutas, böra af-la
skräcka från fpetitionerändet. De få ochfRhaltlösalb
resultater, som sista riksmötet lemnat, kunde visser-!b
ligen icke underkännas, men trodde man dock attld
både adel och prester skola i sinom tid gifva efterlr
för nationens rättvisa fordran, för att icke genomilr
sin envisa motsträfvighet framkalla de våldsamma
skakningar och uppträden, hvarför de fleste öfrigelz
europeiska stater under nu snart tillryggalagda år 1
varit blottställda. Med anledning häraf, utsattes den!
40 nästkommande Januari såsom dag för den all-
männa sammankomsten med samtlige reformvänner
i staden och landsorten, och skulle dessförinnan be-S
styrelsen ånyo sammanträda d. 30 dennes, för att!l
då ytterligare öfverenskomma om några hufyudpunk-s
ter, som skola framläggas till öfyerläggningsämnel,
vid den allmänna sammankomsten. Dessutom ansåg
man oundgängligt för sakens framgång att ifrån
hvarje reformsällskap utses en eller flere deputerade,
för att jemte reformvännerne i-Stockholm utarbetal
ett reformförslag, som kunde framläggas för rikets):
ständer, och hade den fördelen framför det nu hvi-1
lande, att det vore bygdt på den enda förnuftiga
grunden, nemligen personlighetens, och såsom sådantf
motsvaradt ej blott af några få maktinnehafvares
och förmögnes anspråk, utan ock den stora mäng-
dens billiga fordringar; och vore det endast på så-
dant sätt man trodde det vara möjligt att uppgöra?
något detaljeradt förslag med full enhet och konse-1
qvens. Hvadsom i öfrigt förtjenar uppmärksamhet, g
är, att ej. någon enda af bestyrelsens medlemmar1
syntes fallen för några koncessioner, utan tycktes S
fordringarna tvärtom stegrade, i det man nu enhäl-
ligt hyllade den åsigt att valen till representanter I
borde blifva omedelbara och representanterne samlas
på en kammare; och skulle detta vara enligt med
r
k
uU
n
- öa- VS EA - CR RE NRA —-— - cm
-— ss 09
AA
den större delen af allmänhetens önskningar. Föga
eller intet lär sålunda kunna vinnas till förmån för
de konservativa genom tidsutdrägt och omöjliga för-
slag, sådana som det nu hvilande.
Samma dag som Westmanlands sällskaps
bestyrelse, sammanträdde äfven bestyrelsen för
Nerikes reformsällskap. ,Örebro Tidning) för
den 20 December berättar härom följande:
Bestyrelsen för Nerikes Reformsällskap hade sist.
lördag (den 46 Dec.) en sammankomst, närmast för-
anledd af den bekanta adressen från reformsällskapet
i Stockholm. - Ingen af bestyrelsens ledamöter ansåg
någon potition om -Stärdernas sammankanande un
en urtima riksdag vara för närvarande lämplig
eller hafva att påräkna reformvännernas allmännare
bifall; men alla voro enhälligt af den tanka att, för
afgifvande af Nerikes reformsällskaps svar å adressen
samt frågan om. urtima riksdag, hela sällskapet först
borde vid allmän sammankomst höras och sig utlåta.
Vid denna sammankomst — hvartill kallelse finnes
införd i annonsafdelningen — skulle bestyrelsen fö-
relägga sällskapet förslag till en adress till samtliga
reformsällskaper i landet, afseende dels att svaret på
Stockholmssällskapets adress måtte blifva enhälligt;
dels ett sammanträde med deputerade från alla re-
formföreningarne till förberedande öfyerläggning om
en gemensam organisation för vinnande af enhet i
beslut och handling, samt i allmänhet om åtgärder,
hvilka, för representationsfrågans lyckliga och möj-
ligast skyndsamma lösning, kunde böra vidtagas.
Vi böre härvid nämna, att i samma tidning
för den 16 December läses en artikel, hvilken
vi torde med skäl anse uttrycka den opinion,
som föranledt bestyrelsens beslut. I denna
artikel bestrides ändamålsenligheten af en ur-
tima riksdags petitionerande; det antages, att
det hvilande förslaget bör och måste förka-
stas; men reformvännerna anses böra, under
afvaktan på den lagtima riksdagen, organisera
sig m. m. Vi införe här denna del af arti-
keln såsom den, hvilken innehåller det huf-
vudsakligaste af motiverna. Se här innehållet
deraf:
Om reformsällskaperna åter afvakta den stundan-
de lagtima riksdagen samt under mellantiden orga-
nisera sig så, att de kunna handla sammanstämman-
de, så kan man med visshet påräkna att def nu
hviiande förslaget utan all agitation hunnit blifva
kändt samt alltså blifver förkastadt, hyarjemte man
till dess kan hafva framkallat ett annat, ett antag-
ligt förslag, hvars antagande i stånden man kan hafva
hopp om att genomdrifva. Måhända böra ock re-
formföreningarne, efter att, på sätt som skett, hafva
uttalat sina åsigter orh de hufvudgrunder hvarpå en
ny representatif författning bör upprättas, icke di-
rekt opponera sig emot det af reg. afgifne, i nästan
motsatt anda affattade förslag, utan låta detsamma
falla på sitt cget svärd. Måhända bör man, så myc-
ket som möjligt, undvika en blott negatif verksam-
het, utan sträfva till positiva resultåäter, och alltså
i främsta rummet söka framkalla ett antagligt för-
slag samt, detta vunnet, med alla lagliga medel söka
genomdrifva dess antagande.
Men vi erkänne uppriktigt att vi icke anse det
så alldeles säkert att icke det hvilande representa-
tionsförslaget kunde, vid en urtima riksdag, blifva
antaget såsom grundlag. Det hvilande förslaget bör,
om reg. eljest har allvar dermed, kunna för sig på-
räkna bördsaristokratiens, embetsmannaväldets och
penningemaktens gemensamma inflytande, nästan helt
och hållet beherrskande tvenne stånd, samt derjemte
att i de två öfriga stånden understödjas dels af den
minoritet reformvänner som vilja reform blott till
namnet, dels af sådane reformvänner som väl ärligt
önska en frisinnad och betryggande grundlag samt
anse den föreslagna förkastlig, men hoppas att, ge-
nom dess antagande, bereda större lätthet för fram-
sida tidsenliga färkitean CC oa or SSV
-— I