d ATUKCIN VILL H 32. Eganderätten är helig. N Expropriation kan endast ega rum till förmån för 1 det allmänna bästa, och -blott på grund af en lag, samt emot rättvis skadeersättning. 5 Idel egendom skallj genom rikslagstiftningenS skyddas. ( 6 53. Hvarje fastighetsegare kan föryttra sin fa-C stighet hel eller delvis både under sin lifstid ochl? genom disposition om verkställighet efter döden. Deremot öfverlåtes det åt de serskilda staterne attc genom öfvergångslagstiftning förmedla grundsatsen! om all fastighets delbarhet. 1 Inskränkningar i afseende på fastighetsförvärf för! inrättningar och i allmänhet icke personliga egare f kunna tillåtas på lagstiftningsväg, motiverade. afj! det allmännas väl. I S 34. Hvarje underdånighets och underlydnads-! förbindelse (i afseende på egendomar) är upphäfd. ! 6 35. Utan ersättning upphäfvas härmedelst: 1 4) Patrimonial-domsrätt och egendomsherrars po-! lismakt, tillika med all derur härledd befogenhet;! exemtioner och afgifter. 1 ls.2) Alia afgifter och preståtioner,jsom uppkommit af godsegendomsoch patronsförhållandet till un-l: derlydahde. ; Med dessa rättigheter bortfalla också de mot-! svarande åligganden och prestationer, hvilka på grund : af de förra Ålågo de prioriterade. 6. 36. Alla afgifter och prestationer, hvilka häfta : vid jord och grund, kunna lösas; isynnerhet gäller: detta om tiondeafgifter. De enskilda staterna skolal bestämma öfver huruvida sådant skall ske redan blott! på den betalandes begäran, eller om också den som uppbär betalningen dervid skall gifva sitt bifall. Hädanefter får ingen fastighet belastas med en af-! gift som icke får lösas. 6. 357. I jordegendoms väsende ligger berättigandet till jagt på egen mark. Jagträttigheten på fremmande egor, jagttjenster, jagtdagsverken och andra prestationer för jagtändamål äro utan ersättning upphäfna. Lösen kommer endast i fråga (och är då tillåten) när en jagträtt är bevisligen förvärfvad genom ett! betungande fördrag, som är afslutadt med egaren af: marken, De enskilda staternes lagstiftningar ega att bestämma det öfriga i afseende på sättet för sådan fättighets utlösande. N Äfvenledes tillhör det landsregeringarne att ordna! jagträttens utöfvande med afseende på offentlig säkerhet och allmänt väl. Jagträttighet på fremmande mark får icke hädanefter införas såsom grundrättighet. 6 38. Fideikommisser inom familjerne äro upphäfna. Sättet och vilkoren för upphäfvandet bestämmas af de serskilda staternes lagstiftningar. De serskilda landslagstiftningarna förbehållas rättigheten att bestämma om fideikommisserne inom de regerande furstliga husen. .S 39. All feodalförbindelse är upphäfven. De närmare bestämningarna om sätten för utförandet ega landslagstiftningarna att uppgöra. Egendoms konfiskation skall, såsom straff, upphöra. Artikeln IX. 41. All domsrätt utgår från staten. Inga patrimonialdomstolar skola hädanefter komma att bestå. ! 42. Domaremakten utöfvas sjelfständigt af domstolarne sjelfve. Kabinettsoch ministerialrättsskipning får ej ega rum. Ingen får dragas inför någon annan än sin lagliga domare. Undantagsdomstolar skola ingenstädes och aldrig ega rum. 6 43. Det får icke finnas något privilegieradt forum för hvarken personer eller egendom. Militärdomsrätt är inskränkt till dömande öfver militäriska brott och förseelser äfvensom disciplinarförbrytelser, jemlikt bestämmelserna för krigsståndet. 44. Ingen domare får, utom genom laga dom, skiljas vid sitt embete, eller lida intrång i rang och inkomster. Suspension får icke ega.rum utan lagligt utslag. Ingen domare får förflyttas till annan plats, eller försättas på pension, så framt han icke sjelf vill det, eller han genom lagen och vid bestämde fall och med bestämde former blifvit lagligen dömd. 45. Domstolsförhandlingarne ske offentligt och muntligt. Undantag i sedlighetens interesse bestämmas serskildt genom lagen. 46. I brottmål gäller den accusatoriska rättegångsordningen. Jury skall alltid vid svårare brottmål och-vidalla politiska brott fälla dom. 47. Civila mål sknla, vid behof af synnerlig yrkeserfarenhet, afdömas ellerå genom samverkan afdömas af sakkunniga domare som fritt väljas af sina yrkesbröder. 48. Rättsskipning och förvaltning skola åtskiljas och vara oberoende af hvarandra. Lagen skall bestämma om en serskild domstol som skall afdöma kompetenskonflikter emellan domstolscch förvaltningsmyndigheter i de serskilda staterne. S 49. Förvaltningsrättskipningen upphör; öfver alla rättsfrågor afgöra domstolarna. Polisen har ingen straffrätt. g 50. Laggilde domar från Tyska domstolar äro lika rättskraftiga och verkställbara inom alla Tyska länder. En rikslag skall innehålla närmare; bestämmelser, Lag för införandet af det Tyska folkets grundrättigheter. Tyska folkets grundrättigheter skola i hela omfånget af det Tyska riket härmedelst vara införda under följande bestämmelser: 4. Med denna rikslag inträda följande bestämmelser i full kraft: 4) i S8 4 och 2. 2) 3:dje8, likväl i afseende på vistelse, bostad och yrkes bedrifvande, under förbehåll af den utlofvade rikslagens blifvande stadganden; 3) innehållet af S8 4, 5 och 6 4) 7:de :s innehåll, dock med förbehåll af de uti tredje och åttonde artiklarna gjorda inskränkningar. 5) 8:de 8:s med hänvisning till tredje artikeln i denna lag, synnerligast med afseende på sista punkten angående armåen och flottan; 6) 40:de med förbehåll af de i tredje och sjunde artiklarne gjorda bestämmelserne; 7) SS 44 och 42; 8)413 :s med det tillägg att, der juryer ännu icke finnas, bestående domstolar afdöma tryckfrihetsmål intill dess juryer hinna inrättas; 9) SS 14, 15, 46, äfvensom andra och tredje momenten i S 47, samt 48:de S; 10) SS 22, 24, 25 och 28; 14) SS 29, 30 och 314; 42) hela innehållet af 32, samt andra momentet i 3, hela 34, 35, med undantag af första momentet (1 art. 8 ), andra momentet i S 36 och hela 537 med förbehåll i afseende på de lagar som skola utme. ML VR