d ATUKCIN VILL H
32. Eganderätten är helig. N
Expropriation kan endast ega rum till förmån för 1
det allmänna bästa, och -blott på grund af en lag,
samt emot rättvis skadeersättning. 5
Idel egendom skallj genom rikslagstiftningenS
skyddas. - (
6 53. Hvarje fastighetsegare kan föryttra sin fa-C
stighet hel eller delvis både under sin lifstid ochl?
genom disposition om verkställighet efter döden.
Deremot öfverlåtes det åt de serskilda staterne attc
genom öfvergångslagstiftning förmedla grundsatsen!
om all fastighets delbarhet. 1
Inskränkningar i afseende på fastighetsförvärf för!
inrättningar och i allmänhet icke personliga egare f
kunna tillåtas på lagstiftningsväg, motiverade. afj!
det allmännas väl. I
S 34. Hvarje underdånighets och underlydnads-!
förbindelse (i afseende på egendomar) är upphäfd. !
6 35. Utan ersättning upphäfvas härmedelst: 1
4) Patrimonial-domsrätt och egendomsherrars po-!
lismakt, tillika med all derur härledd befogenhet;!
exemtioner och afgifter. 1
ls.2) Alia afgifter och preståtioner,jsom uppkommit
af gods- egendoms- och patronsförhållandet till un-l:
derlydahde. ;
Med dessa rättigheter bortfalla också de mot-!
svarande åligganden och prestationer, hvilka på grund :
af de förra Ålågo de prioriterade.
6. 36. Alla afgifter och prestationer, hvilka häfta :
vid jord och grund, kunna lösas; isynnerhet gäller:
detta om tiondeafgifter. De enskilda staterna skolal
bestämma öfver huruvida sådant skall ske redan blott!
på den betalandes begäran, eller om också den som
uppbär betalningen dervid skall gifva sitt bifall.
Hädanefter får ingen fastighet belastas med en af-!
gift som icke får lösas.
6. 357. I jordegendoms väsende ligger berättigan-
det till jagt på egen mark.
Jagträttigheten på fremmande egor, jagttjenster,
jagtdagsverken och andra prestationer för jagtända-
mål äro utan ersättning upphäfna.
Lösen kommer endast i fråga (och är då tillåten)
när en jagträtt är bevisligen förvärfvad genom ett!
betungande fördrag, som är afslutadt med egaren af:
marken, De enskilda staternes lagstiftningar ega att
bestämma det öfriga i afseende på sättet för sådan
fättighets utlösande. N
Äfvenledes tillhör det landsregeringarne att ordna!
jagträttens utöfvande med afseende på offentlig sä-
kerhet och allmänt väl.
Jagträttighet på fremmande mark får icke hädan-
efter införas såsom grundrättighet.
6 38. Fideikommisser inom familjerne äro upp-
häfna. Sättet och vilkoren för upphäfvandet bestäm-
mas af de serskilda staternes lagstiftningar.
De serskilda landslagstiftningarna förbehållas rät-
tigheten att bestämma om fideikommisserne inom
de regerande furstliga husen.
.S 39. All feodalförbindelse är upphäfven. De
närmare bestämningarna om sätten för utförandet
ega landslagstiftningarna att uppgöra.
Egendoms konfiskation skall, såsom straff, upphöra.
Artikeln IX.
41. All domsrätt utgår från staten. Inga pa-
trimonialdomstolar skola hädanefter komma att bestå. !
42. Domaremakten utöfvas sjelfständigt af dom-
stolarne sjelfve. Kabinetts- och ministerialrättsskip-
ning får ej ega rum. Ingen får dragas inför någon
annan än sin lagliga domare. Undantagsdomstolar
skola ingenstädes och aldrig ega rum.
6 43. Det får icke finnas något privilegieradt fo-
rum för hvarken personer eller egendom.
Militärdomsrätt är inskränkt till dömande öfver
militäriska brott och förseelser äfvensom disciplinar-
förbrytelser, jemlikt bestämmelserna för krigsståndet.
44. Ingen domare får, utom genom laga dom,
skiljas vid sitt embete, eller lida intrång i rang och
inkomster.
Suspension får icke ega.rum utan lagligt utslag.
Ingen domare får förflyttas till annan plats, eller
försättas på pension, så framt han icke sjelf vill det,
eller han genom lagen och vid bestämde fall och
med bestämde former blifvit lagligen dömd.
45. Domstolsförhandlingarne ske offentligt och
muntligt.
Undantag i sedlighetens interesse bestämmas ser-
skildt genom lagen.
46. I brottmål gäller den accusatoriska rätte-
gångsordningen.
Jury skall alltid vid svårare brottmål och-vidalla
politiska brott fälla dom.
47. Civila mål sknla, vid behof af synnerlig
yrkeserfarenhet, afdömas ellerå genom samverkan af-
dömas af sakkunniga domare som fritt väljas af sina
yrkesbröder.
- 48. Rättsskipning och förvaltning skola åtskil-
jas och vara oberoende af hvarandra.
Lagen skall bestämma om en serskild domstol som
skall afdöma kompetenskonflikter emellan domstols-
cch förvaltningsmyndigheter i de serskilda staterne.
S 49. Förvaltningsrättskipningen upphör; öfver
alla rättsfrågor afgöra domstolarna.
Polisen har ingen straffrätt.
g 50. Laggilde domar från Tyska domstolar äro
lika rättskraftiga och verkställbara inom alla Tyska
länder.
En rikslag skall innehålla närmare; bestämmelser,
Lag för införandet af det Tyska folkets grund-
rättigheter.
Tyska folkets grundrättigheter skola i hela omfån-
get af det Tyska riket härmedelst vara införda un-
der följande bestämmelser:
4. Med denna rikslag inträda följande bestäm-
melser i full kraft: 4) i S8 4 och 2. 2) 3:dje8, lik-
väl i afseende på vistelse, bostad och yrkes bedrif-
vande, under förbehåll af den utlofvade rikslagens
blifvande stadganden; 3) innehållet af S8 4, 5 och 6
4) 7:de :s innehåll, dock med förbehåll af de uti
tredje och åttonde artiklarna gjorda inskränkningar.
5) 8:de 8:s med hänvisning till tredje artikeln i den-
na lag, synnerligast med afseende på sista punkten
angående armåen och flottan; 6) 40:de med för-
behåll af de i tredje och sjunde artiklarne gjorda
bestämmelserne; 7) SS 44 och 42; 8)- 413 :s med
det tillägg att, der juryer ännu icke finnas, bestå-
ende domstolar afdöma tryckfrihetsmål intill dess ju-
ryer hinna inrättas; 9) SS 14, 15, 46, äfvensom an-
dra och tredje momenten i S 47, samt 48:de S; 10)
SS 22, 24, 25 och 28; 14) SS 29, 30 och 314; 42)
hela innehållet af 32, samt andra momentet i
3, hela 34, 35, med undantag af första momentet
(1 art. 8 ), andra momentet i S 36 och hela 537
med förbehåll i afseende på de lagar som skola ut-
me. ML VR