Nå, nå ... men dagligen nyttjad, således nött ... v
få väl se...x
Han lade den i vågskålen.
Som sagdt var ... dagligen nött ... väger inte me
än fem och en half ... derpå får ni elfvå daler silfver
mynt till låns.
Qvinnan suckade, en tår glimmade i hennes reda
slocknade och förgråtna ögon.
Som gubben aldrig sett henne förr, och det var ho
nom angeläget att känna så många familjförhållanden
staden som möjligt, frågade han med ytterst mild röst:
Jag ser att det kostar på er att afhända er denna rät!
vackra dyrbarhet ... har ni intet annat af mindre värd
som ni kunde låna på?
O, min Gud, nej! det är det sista...
pStackars menniska! Hvad heter ni?
Jag heter Bilow. 9
Gubben studsade.
Det är er mans namn ... Ert eget är således Stjernros
Ja. Ni känner mig?
Jag har hört edra sorgliga öden. Stackars fru! Ja
såg genast a t ni ej tillhörde det stånd, hvars drägt ni bä
Reduktionen är skulden till er olycka.
Så är detx, suckade hön. : s
0ch så går det, när en menniska, är han-ock konun
får handia burd han vill, och, för att kunna det. förder
var dem, som äro födde att råda, och upphöjer packe
Öfserheten miste man lyda, den är af Gudi; men af Gu
äro icke våra nybakade grefvar ... de äro födde att a
beta cch icke att råda, icke att, klädda i siden och san
met, silta i konungens råd, menar jag... Nå, nå, :.. he
litet hafva de också alt säga. Är staten i nöd, så mås
adeln något offra, det är sannt, men när den offrar si
och sina undersåters lif, så är den ock med rätta lande
ägare ... så tycker jag. Men det är väl Guds aga oc
nipst, som den nu tåligt måste lida. Lyckligt det lan
hv.rs konung ärar lagarne, och älskar och skyddar s
adel, sina omedeibara undersåtare. Vi behöfva ju blo
kasta våra blickar på det ärofulla Frankrike, hvarsk
nung icke undergräft denna mäktiga grundval för sin thr
... huru oändligt lyckligt är icke det riket!