Nå, nå ... men dagligen nyttjad, således nött ... v få väl se...x Han lade den i vågskålen. Som sagdt var ... dagligen nött ... väger inte me än fem och en half ... derpå får ni elfvå daler silfver mynt till låns. Qvinnan suckade, en tår glimmade i hennes reda slocknade och förgråtna ögon. Som gubben aldrig sett henne förr, och det var ho nom angeläget att känna så många familjförhållanden staden som möjligt, frågade han med ytterst mild röst: Jag ser att det kostar på er att afhända er denna rät! vackra dyrbarhet ... har ni intet annat af mindre värd som ni kunde låna på? O, min Gud, nej! det är det sista... pStackars menniska! Hvad heter ni? Jag heter Bilow. 9 Gubben studsade. Det är er mans namn ... Ert eget är således Stjernros Ja. Ni känner mig? Jag har hört edra sorgliga öden. Stackars fru! Ja såg genast a t ni ej tillhörde det stånd, hvars drägt ni bä Reduktionen är skulden till er olycka. Så är detx, suckade hön. : s 0ch så går det, när en menniska, är han-ock konun får handia burd han vill, och, för att kunna det. förder var dem, som äro födde att råda, och upphöjer packe Öfserheten miste man lyda, den är af Gudi; men af Gu äro icke våra nybakade grefvar ... de äro födde att a beta cch icke att råda, icke att, klädda i siden och san met, silta i konungens råd, menar jag... Nå, nå, :.. he litet hafva de också alt säga. Är staten i nöd, så mås adeln något offra, det är sannt, men när den offrar si och sina undersåters lif, så är den ock med rätta lande ägare ... så tycker jag. Men det är väl Guds aga oc nipst, som den nu tåligt måste lida. Lyckligt det lan hv.rs konung ärar lagarne, och älskar och skyddar s adel, sina omedeibara undersåtare. Vi behöfva ju blo kasta våra blickar på det ärofulla Frankrike, hvarsk nung icke undergräft denna mäktiga grundval för sin thr ... huru oändligt lyckligt är icke det riket!