Article Image
vilegieinteressen, hvilkas hisprmerp är skenet — Veckotidningen Bore. Af denna veckotidning utkom i går N:o 1 för innevarande år, hvilket synes oss mera innehållsrikt än det förut tryckta profnumret, och äfven af en mera beslämd färg. En artikel med de utländska nyheterna och reflexioner deröfver börjar bladet. Derefter följer en revy öfver julveckans händelser, hvari man träffar följande nätta karakteristik öfver den nyligen aflidre musikdirektören Nordblom: och redbarhet; ädelt hjerta; älskvärd och karakter drog allas bjertan till den för tine. Så länge ännu någon af de många studerande, Nordblom handledt i musiken, vt qvar, skall han vara ihågkommen af vänne n älskade honom varmt; så länge en ren, ljuf, me , med nordens natur och skaplynne i i manhang förbunden tonkonst värderas skall Nordbloms minne lefva bland hans de ett par nyligen skedda titelutnämes i samma artikel följande: toch Inrikestidningen den 23 Dec. unman, att Öfverståthållaren grefve JaHamilton blifvit utnämnd till generalrmeen. Gref H. var förut ej mer än öftnant, och det icke ens tjenstgörande utan år tjenstfri. Man har följaktligen svårt att inse aken, hvarföre han skulle så der med ens hoppa de fleste regementschefer, bland hvilka finnas minga om vapnet högt förtjente krigsmän. Icke man lämpligen som grund för hans uppantaga den förutgångna utnämningen till ilare. Framlidne baron Edelcreutz var i en duglig öfverståthållare, utan att ens n militärisk grad. — Medan den allmajor verst! sedan i H i männa uppmärksamheten som bäst var sysselsatt med denna utnämning, öfverraskades man af en ännu I nerligare. Ministern i S:t Petersburg Gustaf Nordin stod den 29 i samma månad i offici det utnämnd till generalmajor. Det är OSS Or t att inse anledningen hvarför en person, sjort endast inom de subalterna militära, ett, tu, tre upphöjes till general). — Det rade under tiden närmast den 8 Mars 4844 ett rykte, att titlar. utan embete ej mera skulle komma att utdelas. Men häruti, såsom i mycket annaf, hade man helt och hållet misstagit sig. Den egentliga hufvudartikeln för dagen förekommer under rubriken: Året 1848. Redaktionen angifver här sin mening angående den sednaste konseljförändringen härstädes samt ngens representationsförslag. Vi medsom t dela ragment af det hufvudsakliga i denna artike Efter en inledande betraktelse öfver det ulna årets stora politiska rörelser i hela verldsdelen, som redaktionen kanske nog hastigt ansett hittills icke hafva lemnat efter sig stort annat än kaos — ty franska konstitutionen och nationalförsamlingen är väl ändå något mera, äfvensom konstitutionpsreformerna i Holland och Belgien — heter det om våra egna angelägenheter: SAfven HOS OSS kändes återverkningarne af den stora rörelsen, fast på ett beskedligt sätt, liksom de sista svallvågorna efter stormen, hvilka lägg a sig att dö vid fredlig strand. — Konungens rådgifvare afskedades don 40 April... Detta är något, som man, Gud vet hvarför, kallat ministårförändring. En sådan förekommer i länder, som ega hvad vi sakna, Mminister-styrelse, och innefattar vanligen en total förändring af hela styrelse-systemet och en personalförändring inom största delen af administrationen. Vår s. k. minister-förändring egde intet enda af dessa betydelsefulla kännetecken. Konungens rådgifvare afskedades, utan att någon enda af deras underlydande följde dem på den stora reträtten. Samtliga landsh öfdingarne, bland hvilka allmänna opinionen lika länge som fåfängt yrkat fleres aflägsnande, stannade qvar å sina platser. Den synliga anledningen till rådgifvarnes afgång var de temligen betydelselösa diskussionerna i ofrälse stånden öfver de) Denna anmärkning är utan tvifvel en af de mest grundade och befogade. Oss veterligt har hr af Nordin icke varit tjenstgörande i högre grad än såsom kapten i regementet vid Andra gardet, men egentligen löjtnant på stat. Nu har han likväl blifvit nämnd till generalmajor, och kan få ett generalsbefäl en vacker dag, likasom generallöjtnanten grefve C. G. Löwenhjelm, som icke heller förut hade tienat i högre än Jöjtnantsgrad. Om detta icke är favorilsystem, så förstå vi ej hvad sådant betyder; ty någon militärisk skicklighet, som borde utgöra grunden till militärisk upphöjelse, hafva desse herrar svårligen kunnat ådagalägga under det de icke tjenat i militären. Samma är en förhållandet med öfverståthållaren egrefye Hamilton. Huru kan hr chefen för landtförsvaret försvara sådant? Det känna vi ej; men sannolikt är, att mängden af militärer, som går den långsammare reguliera vägen, skall finna dylika utmärkelser af krigsministerns blotta gu föga uppmuntrande. Man invände icke vid dettai tillfälle. alt sådant ej beror på krigsministern, utan på konungen. Ministern är ansvarig, och utan hans begifvande kunna sådana hopp inom det militära befordringsväsendet icke äga rum, emedan han icke kan tvingas att kontrasignera något beslut mot sin vilja. Aftonbladets anm.

2 januari 1849, sida 3

Thumbnail