liga menniskors förmåga pch karakter; så skola vi
ijika lätt och lika ofta finna en sådan öfverlägsenhet
bland de ringa och obemärkta, som ibland de mer
pphöjda samhällsklasserna. Stora karakterer äro
att finna öfverallt, och det är icke lätt att säga, i
hvilket stånd de träffas mest talrika. Sann storhet
har ingenting att göra med en menniskas verknings-
Krets. Den ligger icke i storleken al hans yttre an-
strängningar, icke i mångfalden af de verkningar
han åstadkommer. De största män torde jemförelse-
vis verka minst i det yttre. De som i vår stad
kanhända äro störst i närvarande ögonblick, äro
gömda i mörker. Karakterens storhet ligger helt
och hållet i själens styrka, det vill säga i tankens,
den moraliska fasthetens och kärlekens styrka, och
den kan finnas äfven i det lägsta stånd. En
man som blifvit uppfödd till ett ringa yrke och som
har att kämpa med svårigheten att föda cen tillvä-
xande familj, kan ofta inom sin trånga krets. se
mera klart, urskilja mer skarpt, afväga skäl och be-
vis med mera djupsinnighet, uttänka de rätta med-
len med mer klokhet, och visa mer fintlighet i en
svår ställning, än en annan, som genom mödosam-
ma studier samlat stora kunskapsförråder; och den
förre innehar då en högre grad afsjälsstorhet. Mån-
gen, som gått blott några mil utom hemmet, för-
står menniskonaturen bättre, upptäcker bevekelse-
grunder och värderar karakterer mer skarpsinnigt,
än en annan, som rest genom hela den kända verl-
den och gjort sig ett namn genom sina beskrifnin-
gar öfver särskilda länder. Det är tankens styrka,
som bestämmer förståndets storhet; och likaså är
det viljans styrka, som bestämmer den moraliska
storheten — denna högsta af alla menniskans natur-
gåfvor, denna herrligaste uppenbarelse af Gudomen.
Den störste man är den, som gör det rätta med o-
rubblig beslutsamhet, som motstår de svåraste fre-
stelser inifrån och utifrån, som bär de tyngsta bör-
dor med gladt sinne, som är lugnast i stormen och
mest oförskräckt möter hotelser och vreda blickar,
och hvars förtröstan på sanningen, på dygden, på
Gud, af ingenting kan bringas att vackla; men detta
är icke en storhet, hvarmed man kan lysa i verl-
den, eller som man ofta kan räkna på att träffa
ibland högre kretsar.
—