RLANDADE ÄMNEN.
Nerikes Allehanda meddelar följande:
Två menniskor lefvande begrafne, af hvilka
dock den ena uppstår till lifvet.
Grythyttan den 24 December.
T en kolkoja vid en mila på MDjupdalshults ägor
i denna församling hvilade natten till den 45 den-
nes landtbonden Petter Persson ifrån nämnde by,
med sin tolfåriga son Carl. Kojan, som i början af
sistlidne Novemher var af Petter: Persson uppförd
och ämnad att begagnas endast under pågående kol-
ning, var derföre högst uselt och bristfälligt sam-
mansatt. En af snön krökt björkstam, nedsatt med
sin ena ända i jorden och stödjande den andra på
en tjuga, utgjorde taklagets kroppås. Taket, som
betäckte en vid pass en aln djup grop, bestod af
trol eller granstörar, hvilande med cna ändan på
gropkanten och lutande den andra mot den krökta
björkstammen, derpå var granris och sedan ett 6-
qvarters tjockt lager af grus och torf. I kojan var
en liten eldstad i ena hörnet och: midt deremot ett
läger, beredt af rätt granris. På den lilla eldstaden
glimmade en svag koleld, efter en nedbrunnen, kl.
12 om natten upptänd brasa. Luckan till kojans
ingång var igensluten, och efter en from aftonbön, i
hvilken de hvyilande befallt sig i Guds hand, sltumrade
nu fader och son vid hvarandras sida så stilla och sött
på sin härda fuktiga risbädd. Men i ett ögonblick rak-
nar den af värman småningom torkade, af snön förut
krökta björkstammen, som utgjorde takets kroppås,
och med ett doft brak nedfaller öfver de sofvande
det tjocka taket. Gossen hörde vid uppvaknandet
sin fader jemra sig och säga: Skynda dig ut, Carl,
innan du blir förderfvad — det är nog jag dör —
hjelp mig om du kan — skynda dig, tag i kropp-
åsen — gå på andra sidan — sök att gräfva ett
hål — kanhända jag kan dra mig ut. Efter mödo-
sammaste ansträngning af alla sina krafter, lyckades
det gossen, att genom dörröppningen, den han låg
närmareZän fadren, komma ut. Fan gräfver då
med sina händer i den djupa takmullen en grop, så
att han får tag i fadrens händer, men då han cj
mer hör något ljud ifrån fadren, troende honom
vara död, och ej förmår draga honom ut, springer
han till det vid pass 300 famnar från milan liggan-
de hemmet, hvarifrån husfolk och grannar med bloss
och spadar genast skyndade till olycksstället. Der
funno de, sedan takbetäckningen var undanskottad,
Petter Persson liggande på venstra sidan med kropp-
åsen snedt öfver veka lifvet och störar och jord öf-
ver hufvud, armar och ben, qväfd af den takfyll-
ning som packat sig för hans ansigte. På kroppen
hade den döde en blånad öfver refbenen efter tak-
åsens tryckning och skrubbsår på ena axeln och be-
nen efter trolvirket.
Petter Persson, enkling 1838, var 54 år gammal,
stilla och beskedlig, och efterlemnar 6 barn, af hvil-
ka den här omnämnda sonen Carl var den yngsta.