en Bang dl-Sallskapet alltegnlhad Srundciand, OCH HaABYL I värdigare föremål för sällskapets verksamhet kunde TItalaren ej se. ) Hr prof. BERGFALK anhöll att få fästa sällskapets uppmärksamhet derpå, att man åtminstone icke lämpligen; kunde förelägga bestyrelsen utarbetning Iaf ett fullständigt förslag förr, än sällskapet bestämdt förklarat sig rörande antagligheten af det nu hvilande representationsförslaget. Skulle utarbetning af ett annat förslag beslutas utan en sådan föregången förklaring, så låge ju i ett sådant beslut ett indirekt, en på ett slags biväg inkommen förkastelsedom öfver det till nästa riksdag hvilande förslaget. En sådan vore, enligt talarens tanka, opassande. Först när sällskapets majoritet förklarat grunderna för det af regeringen framlagda förslaget oantagliga, kunde sällskapet lämpligen gå i författning om utarbetande af ett annat. Meningarne om hvad härmed åsyftas tycktes dock delade. Några talare hade ansett tillräckligt att uppgifva grunder. Sådana finnas likväl redan af sällskapet antagna, och, såsom hr Almqvist förut erinrat, hade man ingen anledning att förmoda, det sällskapet vore sinnadt att frånträda dessa. Andra ledamöter af sällskapet hade omtalat ett någorlunda, men ej i fullständig detalj, utarbetadt förslag. Andra åter hade önskat ett fullständigt, i alla detaljer ingående. Enligt talarens erfarenhet, vore en half utarbetning det olämpligaste. Antingen borde man nöjas med grunder, eller ock låta utarbeta något fullständigt. För öfrigt instämde talaren i ordförandens erinran, att bestyrelsen ej yttrat sig om lämpligheten af att i sällskapets namn låta utarbeta ett förslag, utan om motionen, som anginge ett förslag, hvilket i bestyrelsens namn skulle utgå, bland allmänheten, och att ett sådant uppdrag möttes af än större betänkligheter, borde ej. väcka förundran. Om utarbetningen af ett förslag, som sedan skulle debatteras i sällskapet och i dess namn utgå kunde en bestyrelse med något skäl anmodas; men svårligen kunde man skäligen begära, det tolf enskilda personer, efter anmodan af 600, skulle genast finnas beredvilliga att framträda inför hela Sverige med ett enskildt förslag. Hr TORSSLOW svarade härå, att han icke kunde begripa annat, än att ära och patriotism fordrade att stå fast vid hvad sällskapet en gång hade beslutat. Hr prof. BERGFALK: Den näst föregående talaren kan ej förstå möjligheten deraf, att sällskapet skulle kunna godkänna den åsigt, att det kungliga förslaget bör antagas, då sällskapet för nationalrepresentationens ombildning antagit andra-grunder, än i detta förslag återfinnas. Sådant är likväl tänkbart, med ära och tro i grundsatser. Ingen lärer tro sällskapet sinnadt att frånträda sina grundsatser eller att erkänna, det man i det hvilande förslaget fått hvad man bordt; men sådant oaktadt är det väl tänkbart, att sällskapet kunde, under gifna förhållanden, tro, det man borde antaga hvad man kan få, naturligtvis under! förutsättning, att något bättre framdeles kan erhållas. Så har det hittills gått med alla stora förändringar i verlden. De hafva sällan blifvit fulländade i ett steg. Så kommer det väl ock att gå hä-! danefter. Det är möjligt, att sällskapet icke kommer att anse det hyilande förslaget sådant, att det bör antagas. Men ingenting orimligt ligger väl i den tankan, att frågan härom kan blifva ett öfverläggningsämne. Öfverläggningen torde ej fordra mycken tid. Låt vara, att den kan slutas på en timma, på en half. Men innan öfverläggning och beslut härom egt rum, synes det åtminstone för tidigt att fordra uppgörande af ett annat förslag. Hr kapten STJERNSVÄRD ansåg någon pröfning af det kongl. förslaget ännu icke vara gjord och väckte motion, att en sådan måtte af sällskapet företagas. På gjord hemställan biföll sällskapet bestyrelsens utlåtande öfver hr DOrchimonts motion. Derefter förekom hr Almqvists vid förra sammankomsten väckta motion. Dels på grund af bestyrelsens utlåtanden öfver dess trenne särskilda punkter, dels af förefallna diskussioner, beslöts: att sällskapet, hädanefter såsom hittills, skulle för hvar gång särskildt bestämma tid och ställe för nästa sammankomst; att sällskapet icke skulle engagera några personer för att anteckna öfverläggningarne, men att deremot de resp. talarne skulle uppmanas att, om de så funne för godt, gifva tidningsreferenterne sitt biträde vid uppsättandet af deras yttranden; samt att hvarje ledamot af sällskapet skulle vara berättigade att, mot erläggande af 8 sk. bko inträdesafgift medföra fruntimmer, som finge från läktaren -åhöra öfverläggningarne. Ordföranden tillkännagaf, att hr Hedlund blifvit antagen till sällskapets sekreterare, sedan han erbjudit sig att gratis åtaga sig detta uppdrag. Vidare förekom hr Gustaf Hjertas motion om reformsällskapets förvandling till. ett centralreformsällskap och filialsällskapers bildande i hela rikets. Bestyrelsen hade tillstyrkt sällskapet att ej för närvarande ingå i någon behandling af denna motion. Hr G. HJERTA utbad sig, innan diskussion angående denna fråga uppstod, att få fästa sällskapets uppmärksamhet derpå, att han med sin motion blott åsyftat, att detta sällskap skulle förklara sig villigt, att uppträda såsom centralförening, i fall landsorterna ville bilda ett talrikt antal distriktföreningar, och att det öfriga blott innebar en antydan om ell sätt att ställa dessa föreningar i samband, så att en stor, allmän reformförening öfver hela riket kunde uppstå; så att detaljerna, som rörde orternas föreningar, naturligtvis kunde af dem förändras efter behag. Han var öfvertygad om nödvändigheten, att en gång organisera en sådan allmän förening, om någonsin reformen genom opinionens kraft skulle kunna till nationens belåtenhet genomföras; men under öfverläggningarne i bestyrelsen hade några skäl förekommit att icke nu påyrka denna organisations påskyndande, som han ansett sig böra lemna all den uppmärksamhet de förtjent; och han hade derföre trott sig böra afstå ifrån önskan att till densamma för det närvarånde erhålla sällskapets bifall. Han hade trott sig böra tillkännagifva detta, i fall ej inom sällskapet en motsatt öfvertygelse hystes, viljande han, i fall då diskussionen skulle så fordra, vidare yttra sig i saken. Han trodde emedlertid, att det vore bäst att dröja under detta året, för att se hvad nyåret innebär i sitt sköte — han skulle icke underlåta, att då tiden syntes vara inne, förnya förslaget. Hr ALMQVIST, som erinrade att sällskapet naturligtvis vore oförhindradt att upptaga och besluta öfver motionen, ehuru bestyrelsen afstyrkt dess behandling för närvarande, bad att af bestyrelsen få veta motiverna till detta afstyrkande och önskade, att, om den i motionen föreslagna åtgärden än blefve uppskjuten, den åtminstone icke måtte kastas för alltid under bordet, Orföranden svarade, att ett af sällskapets hufvudmotiver varit dess önskan att se hvad landsortens reformsällskaper besluta i anledning af den till dem utgångna framställningen om urtima riksdag. Hr ALMQVIST fortfor med sin interpellation och bad att få vefa om hectvrolsan haft några flora mA ÖV pu Hj —-— Y) AA —-— AA Le me ren FA AR SNS -— AA 6 -—-—— in -4 UV pf) -— ON MA -—-— KB JV —— br AR