en Bang dl-Sallskapet alltegnlhad Srundciand, OCH HaABYL
I värdigare föremål för sällskapets verksamhet kunde
TItalaren ej se.
) Hr prof. BERGFALK anhöll att få fästa sällska-
pets uppmärksamhet derpå, att man åtminstone icke
lämpligen; kunde förelägga bestyrelsen utarbetning
Iaf ett fullständigt förslag förr, än sällskapet bestämdt
förklarat sig rörande antagligheten af det nu hvi-
lande representationsförslaget. Skulle utarbetning af
ett annat förslag beslutas utan en sådan föregången
förklaring, så låge ju i ett sådant beslut ett indi-
rekt, en på ett slags biväg inkommen förkastelsedom
öfver det till nästa riksdag hvilande förslaget. En
sådan vore, enligt talarens tanka, opassande. Först
när sällskapets majoritet förklarat grunderna för det
af regeringen framlagda förslaget oantagliga, kunde
sällskapet lämpligen gå i författning om utarbetande
af ett annat. Meningarne om hvad härmed åsyftas
tycktes dock delade. Några talare hade ansett till-
räckligt att uppgifva grunder. Sådana finnas likväl
redan af sällskapet antagna, och, såsom hr Almqvist
förut erinrat, hade man ingen anledning att förmoda,
det sällskapet vore sinnadt att frånträda dessa. An-
dra ledamöter af sällskapet hade omtalat ett någor-
lunda, men ej i fullständig detalj, utarbetadt förslag.
Andra åter hade önskat ett fullständigt, i alla de-
taljer ingående. Enligt talarens erfarenhet, vore en
half utarbetning det olämpligaste. Antingen borde
man nöjas med grunder, eller ock låta utarbeta nå-
got fullständigt.
För öfrigt instämde talaren i ordförandens erin-
ran, att bestyrelsen ej yttrat sig om lämpligheten af
att i sällskapets namn låta utarbeta ett förslag, utan
om motionen, som anginge ett förslag, hvilket i be-
styrelsens namn skulle utgå, bland allmänheten, och
att ett sådant uppdrag möttes af än större betänk-
ligheter, borde ej. väcka förundran. Om utarbet-
ningen af ett förslag, som sedan skulle debatteras i
sällskapet och i dess namn utgå kunde en bestyrelse
med något skäl anmodas; men svårligen kunde man
skäligen begära, det tolf enskilda personer, efter an-
modan af 600, skulle genast finnas beredvilliga att
framträda inför hela Sverige med ett enskildt förslag.
Hr TORSSLOW svarade härå, att han icke kunde
begripa annat, än att ära och patriotism fordrade
att stå fast vid hvad sällskapet en gång hade be-
slutat.
Hr prof. BERGFALK:
Den näst föregående talaren kan ej förstå möjlig-
heten deraf, att sällskapet skulle kunna godkänna
den åsigt, att det kungliga förslaget bör antagas, då
sällskapet för nationalrepresentationens ombildning
antagit andra-grunder, än i detta förslag återfinnas.
Sådant är likväl tänkbart, med ära och tro i grund-
satser. Ingen lärer tro sällskapet sinnadt att från-
träda sina grundsatser eller att erkänna, det man i
det hvilande förslaget fått hvad man bordt; men
sådant oaktadt är det väl tänkbart, att sällskapet
kunde, under gifna förhållanden, tro, det man
borde antaga hvad man kan få, naturligtvis under!
förutsättning, att något bättre framdeles kan erhål-
las. Så har det hittills gått med alla stora förän-
dringar i verlden. De hafva sällan blifvit fullän-
dade i ett steg. Så kommer det väl ock att gå hä-!
danefter.
Det är möjligt, att sällskapet icke kommer att
anse det hyilande förslaget sådant, att det bör an-
tagas. Men ingenting orimligt ligger väl i den tan-
kan, att frågan härom kan blifva ett öfverläggnings-
ämne. Öfverläggningen torde ej fordra mycken tid.
Låt vara, att den kan slutas på en timma, på en
half. Men innan öfverläggning och beslut härom
egt rum, synes det åtminstone för tidigt att fordra
uppgörande af ett annat förslag.
Hr kapten STJERNSVÄRD ansåg någon pröfning
af det kongl. förslaget ännu icke vara gjord och
väckte motion, att en sådan måtte af sällskapet fö-
retagas.
På gjord hemställan biföll sällskapet bestyrelsens
utlåtande öfver hr DOrchimonts motion.
Derefter förekom hr Almqvists vid förra samman-
komsten väckta motion. Dels på grund af besty-
relsens utlåtanden öfver dess trenne särskilda punk-
ter, dels af förefallna diskussioner, beslöts:
att sällskapet, hädanefter såsom hittills, skulle för
hvar gång särskildt bestämma tid och ställe för nä-
sta sammankomst;
att sällskapet icke skulle engagera några personer
för att anteckna öfverläggningarne, men att deremot
de resp. talarne skulle uppmanas att, om de så funne
för godt, gifva tidningsreferenterne sitt biträde vid
uppsättandet af deras yttranden; samt
att hvarje ledamot af sällskapet skulle vara berätti-
gade att, mot erläggande af 8 sk. bko inträdesafgift
medföra fruntimmer, som finge från läktaren -åhöra
öfverläggningarne.
Ordföranden tillkännagaf, att hr Hedlund blifvit
antagen till sällskapets sekreterare, sedan han er-
bjudit sig att gratis åtaga sig detta uppdrag.
Vidare förekom hr Gustaf Hjertas motion om re-
formsällskapets förvandling till. ett centralreformsäll-
skap och filialsällskapers bildande i hela rikets. Be-
styrelsen hade tillstyrkt sällskapet att ej för närva-
rande ingå i någon behandling af denna motion.
Hr G. HJERTA utbad sig, innan diskussion an-
gående denna fråga uppstod, att få fästa sällskapets
uppmärksamhet derpå, att han med sin motion blott
åsyftat, att detta sällskap skulle förklara sig villigt,
att uppträda såsom centralförening, i fall lands-
orterna ville bilda ett talrikt antal distriktförenin-
gar, och att det öfriga blott innebar en antydan
om ell sätt att ställa dessa föreningar i samband,
så att en stor, allmän reformförening öfver hela ri-
ket kunde uppstå; så att detaljerna, som rörde or-
ternas föreningar, naturligtvis kunde af dem för-
ändras efter behag. Han var öfvertygad om nöd-
vändigheten, att en gång organisera en sådan all-
män förening, om någonsin reformen genom opini-
onens kraft skulle kunna till nationens belåtenhet
genomföras; men under öfverläggningarne i besty-
relsen hade några skäl förekommit att icke nu på-
yrka denna organisations påskyndande, som han an-
sett sig böra lemna all den uppmärksamhet de för-
tjent; och han hade derföre trott sig böra afstå ifrån
önskan att till densamma för det närvarånde erhålla
sällskapets bifall. Han hade trott sig böra till-
kännagifva detta, i fall ej inom sällskapet en mot-
satt öfvertygelse hystes, viljande han, i fall då dis-
kussionen skulle så fordra, vidare yttra sig i saken.
Han trodde emedlertid, att det vore bäst att dröja
under detta året, för att se hvad nyåret innebär i
sitt sköte — han skulle icke underlåta, att då tiden
syntes vara inne, förnya förslaget.
Hr ALMQVIST, som erinrade att sällskapet na-
turligtvis vore oförhindradt att upptaga och besluta
öfver motionen, ehuru bestyrelsen afstyrkt dess be-
handling för närvarande, bad att af bestyrelsen få
veta motiverna till detta afstyrkande och önskade,
att, om den i motionen föreslagna åtgärden än blefve
uppskjuten, den åtminstone icke måtte kastas för
alltid under bordet,
Orföranden svarade, att ett af sällskapets hufvud-
motiver varit dess önskan att se hvad landsortens
reformsällskaper besluta i anledning af den till dem
utgångna framställningen om urtima riksdag.
Hr ALMQVIST fortfor med sin interpellation och
bad att få vefa om hectvrolsan haft några flora mA
- ÖV pu Hj —- -— Y) AA —- -— AA - Le - me ren FA AR SNS
-— AA - 6 -—-——
in
-- 4 UV - -
pf) - -— ON MA -—-— KB JV —— br AR