Marindepartementet i Frankfurt har begärt
af presidenten i Förenta Staterna, att han
skulle uppdraga åt en commodore att öfver-
taga ledningen af tyska Tflottans utrustning,
och denna begäran har blifvit med största be-
redvillighet upptagen.
Från Bayern, der valen till den blifvande
landtdagen äro slutade, klagas allmänt deröf-
ver att de utfallit så, att man endast anser
stånds- och ortintressen representerade. De
flesta deputerade äro personer, hvilkas politi-
ska ståndpunkt är alldeles obekant. Man an-
ser orsaken till allt detta böra sökas deruti
att valkretsarne blifvit så organisade, att de
obildade landtmännen fått öfvertaget öfver stä-
dernas intelligentare befolkning. Det vår af
fruktan för städernas öfvervigt, som man vid-
tog denna åtgärd, man har sålunda råkat ur
askan i elden.
En korrespondent till en engelsk tidning
lemnar, i ett bref från Frankfurt af den 2 De-
cember, följande skildring af Tysklands natio-
nal-församling: -
Jag har länge iakttagit tystnad, emedan jag,
sänningen att säga, skämts för att säga hvad
jag tänker om vår ställning. Frankfurterför-
samlingen har icke utfört det värf, hvartill
händelserna kallade den: nemligen den tyska
enhetens upprättande genom fredliga och mo-
raliska medel. Denna enhet skall dock en gång
komma till stånd, emedan den har inträngt i
hvarje tysk mans hufvud och hjerta; men den
skall icke åstadkommas utan nya skakningar
och en ny revolution. Orsakerna till detta
parlaments misslyckande äro ganska inveck-
lade; somliga inre, andra yttre; några hafva
Ferkat inom parlamentet, andra utom detsam-
ma. Intill den 18 Sept. (då upploppet i Frank-
furt egde rum) bär yttersta venstra sidan skul-
den för allt det onda, som nu tUragit sig till-
sammans öfver oss. Den sökte genom skräm-
sel vinna de rädda, men dref dem i stället
dymedelst i armarne på frihetens och den ty-
ska enighetens fiender. Yttersta venstern in-
billade sig att den skulle blifva detsamma som
konventet af 1793, och de hederliga professo-
rerne och philisterna i det tyska parlamentet
ansågo sig för riktiga hjeltar, då de motstodo
det spöke af 1793 års terrorism, som hrr Vogt,
Schlöffel och Zeitz (hvilka stundom för något
ögonblick trodde sig verkligen vara hvad de
spelade: tyska Dantons eller Robespierres) vi-
sade dem, än för att göra förargelse, än af
eförstånd. Men sedan den 18 Sept har detta
parti varit utan allt inflytande på händelserna
i Frankfurt; det var redan förut fallet. Den
skräck, som detta parti hade injagat hos våra
enfaldiga, beskedliga borgare, öfverlefde likväl
partiets störtande och dref dem till att gå in
på allt hvad ministrarne begärde af dem.
Sedan den 18 Sept. hafva högra sidans ränk-
makare tagit i släptåg kotterierna i hotellerna
Augsburg och Landsberg. Klubben i Augs:
burgska hotellet, under professor Biedermann
och vicepresidenten Riesser, omfattar alla de
förskräckta inom församlingen; förträffliga män
allesammans, högst aktningsvärda i det en-
skilda lifvet, men makalösa politiska harar.
Sedan den 18 Sept har denna klubb beslutit
att blindt följa ministeren och har röstat för
den vid alla tillfällen; den har gjort sig väl
förtjent af namnet: den ministeriella lifvakten.
Klubben i Landsbergska hotellet är mer libe-
valt i orden, Men röstar lika servilt. Jordan
från Berlin är dess chef; att börja med var
han en af de ohandterliga bland venstern, som
nödvändigt ville rösta på hr von Itzstein vid
riksföreståndarevalet, men sedermera har han
blifvit ministerens ame damnee och till belö-
ning derför fått ett embete i flottans departe-
ment. Denna klubb är desto lättare att hand-
tera, som dess ledamöter till den grad sakna
talang, att den ministeriella klubben i Casino
kallar Landsbergsklubben för dumhufvudenas
klubb, fastän fikande efter dess röster. Dessa
begge klubbar kunna efter godtycke afgöra om-
röstningarne till högra eller venstra sidans
fördel. De bestå af församlingens mest obe-
tydande ledamöter; men deras makt vid vo-
teringar är naturligtvis icke mindre för det.
Man kan säga, att venstern är Tysklands hjerta
och högern dess hufvud; mellan dem ligger
magen, hvilken den, som talar sist, alltid är
säker att hafva för sig. Detta är beklagligt,
men det är verldens vanliga gång.
De nämnda begge klubbarne utgöra centern
och representera den tyska karakterens feghet,
obeslutsamhet, godhjertenhet och egoism. För
deras räkning göras alla anmärkningar öfver
hvad inflytande en omröstning kommer att
hafva på kursen; till dem vädjar man med
sina falska framställningar af frihetens vänner
såsom en blodtörstig hop. Högra sidan består
af revolutionens motståndare, af män som vilja
fortfara att vara Preussare, Österrikare eller
Bäjrare, af personer, som äro embetsmän, pro-
fessorer 0. d., men ingenting annat. Detta
parti förstår sitt spel och är för närvarande
nationalförsamlingens ledare. Men det missta-
ger sig, om det tror sig kunna draga med sig!
centern, när dess rätta afsigter komma i da-
gen. Denna stackars mage är intagen af en
panisk förskräckelse för republikanerna, men
den är derföre icke vän af en Windisch-
Grätzs, Radetzkys eller Wrangels röda mo-t
narki. Så snart centern upptäcker hvarthän
bögra sidans chefer syfta, skall den vända dem
ryggen och kasta sin vigt i vensterns vågskål.
Detta torde inträffa förr än man anar, ty de
män, som hafva väldet i Wien och Berlin, gå
på med stormsteg.
Men när centern öfvergifver högerns läger
för att taga sin tillflykt i vensterns, blir det
lika oförmöget som nu, att tänka eller handla
för sig sjelf. Det skall låta leda sig af ven-
stern, liksom det nu låter leda sig af högern;
och då torde det komma att gå lika hastigt
till republik, som man nu söker leda oss hän
411 den röda monarkien. Vi vandra samma
1
mh fat be mn
— Mm Mm av mm AA rn mm ATT