Visserligen är sammansättningen af detta sed-
nare icke alldeles tillfredsställande; vi få bön-
der i det ena thinget och skola väl få temli-
gen mycket deraf äfven i det andra, så vida
försläget går igenom, men i hvad fall som
helst, tio gånger heldre detta än klassval eller
godsegarearistokrati! Nu kommer det att visa
sig! Vi skola snart pröfva våra krafter...
Budgeten för nästkommande år meddelas nu
i Departementstidningen. Danmarks statsinkomst
utgör endast 11,082,000 rbd; utgifterna 24,348,000,
hvaraf 42,4341,000 till krigsdepartementerna,
743,000 till konungens civil-lista, 397,000 till
apanager, 4,010,000 till pensioner, 220,000 till
nådegåfvosekreteriatet, 100,000 till extra utgif-
ter och 3,853,000 till statsskuldens ränta och
amortissement.
FRÅNKRIKE.
Hufvudresultatet af presidentvalet i Frank-
rike som utgjorde den vigtigaste af de vän-
tade nyheterna är redan kändt här i hufvud-
staden genom morgontidningarna och har sla-l
git ut såsom man redan, att döma af det medl
förra posten hitkomna valresultatet från Paris,
kunde förmoda, men majoriteten har varit utom
all jemförelse utöfver hvad någon här trodde
den kunna blifva; ja långt större än de Bo-
napartistiska tidningarna i Frankrike sjekfya för-
utspådde. Vid postens afgång den 16 voro
ännu icke alla vallistorna kompletterade, men
det var redan gifvet att Louis Napoleon Bo-
naparte hade fått mycket öfver fyra millioner
röstör; Cavaignac deremot endast något öfver
en million. Närmast i ordningen voro Ledru
Rollin med omkring 200,000, Raspail med
omkring 30,000 och Lamartine med något öf-
ver 8,000 röster. : Den i tidningarna medde-
lade summeringen, sådan den befanns den 17 på
eftermiddagen, var för Louis Napoleon 4,800,000
för Cavaignac 1,240,000 röster.
Denna oväntadt omätliga öfvervigt, att en
person erhållit omkring tvåtredjedelar af alla
de voterandes röster, hade synbarligen gjort ett
gynsamt intryck öfver hela Frankrike i före-
nihg med fullkomligt lugn,som öfverallt varit
rådahde under valen, samt det stora antalet af
dem som deltagit deri.
Man tycker sig ock deraf kunna sluta, att
icke politiska partiåsigter, utan egentligen min-
net af ett stort namn, som höjt Frankrikes ära
och ännu lefver i folkets hjertan och minne,
skänkt kejsarens brorson en: sådan hyllning.
Allmänt vitsordas äfven den redlighet, hvar-
med den nuvarande regeringen gått tillväga,
och dess frihet ifrån alla intriger.
Infiytelsen af denna stora majoritet, inför
hvilken alla partier böja sig, har äfven varit
synbar i fonderna, som fortfarande stigit. Deni
15 stodo treprocentsfonderna på 46 och fem-
procents på 75 franes 40 cent.
För öfrigt äro alla möjliga tidningar ochl.
korrespondensartiklar uppfyllda af kommenta-
rier öfver det skedda valet. Vi skole tid ef-
ter annan meddela ett och annat deraf; men
till en början åtminstone synes ingen fruktan
vara rådande för någon slags statskupp; och
nationalförsamlingens öfverläggningar fortgingo
helt lugnt, med diskussioner öfver tulltaxan
och några finansfrågor.
Flere tidningar meddela redan listor på de
blifvande ministrarna. Le Constitutionnell på-
står, att ingenting defimitift är bestämdt här-
om; emedlertid nämnas allmännast följande:
Odillon Barrot, konseljpresident; Lamartine,
vice president; Leon de Malleville, inrikes;
marskalk Oudinot eller general Ruchicre, krigs-;
A. Fould, finans-; Leon Faucher, handels-; Bil-
lault, för allmänna arbeten; Dupetit Thouard.
sjöärenderna; Drouhyn de Lys, utrikes; Falloux,
undervisnings... En ny polisminister tros kom-
ma att inrättas med. Emile Girardin till chef.
Rebillat, f. d. befälhafvare för gensdarmeriet,
skulle blifva polisprefekt; general Changarnier,
chef för nationalgardet. Nästan alla dessa per-
soner tillhöra den gamla liberala oppositionen.
Såsom en märklig historisk handling bör an-
föras följande förklaring, som, undertecknad aflk
8 deputerade af yttersta venstra sidan, pu-
olicerades den 135 i tidningarna La reforme
och La revolution:
Medborgare! Vi ville icke hafva något pre-
identskap, emedan vi ville maktens enhet.
En motsatt opinion har hlifvit den rådan-
le; folket bar uttalat sin tanka; wi böja ossja
ör den. Och nu vilje vi icke tro att repu-
plikens bestånd är hotadt, eller att de inrätt-
ringar, som utgöra dess grundval, kunna an-lg
allas. Om emedlertid partier, fiendtliga motlv
riheten, intresserade af oordningen, skullellö
lrömma om några vansinniga tilltag, hoppas
i att folket skall emotstå alla trolösa ingif-
:elser.
Hvad oss beträffar skole vi aldrig glömma,
tt vårt kall har varit att grundlägga repu-
ned fara för vårt lif. Lefve den demokratiska lsl
ch sociala republiken ! (Underskrifterna.)
General Cavaignac har redan tagit sig ettlde
rivat logis i rue neuve de Luxembourg. Detm
alades annars redan om, att general Cavaignaclbe
kulle vara utsedd till guvernör öfver Alge-lm
ien, och general I.amoricicre till befälhafvarelbe
fver Alparmåen, samt general Pyat till chef
ör hederslegionen.
Den 15 firades årsdagen af kejsar Napoleons
varlefvors införande till Paris. Ludvig Na-
oleon hade aftonen förut knäfallit vid hans
raf, men afhöll sig den 15 från sorgfesten,
ir att ej förorsaka folksamlingar. Den 14
öll hela familjen Bonaparte, bestående: af
ouis, Jerome far och son, Peter, Lucien
ch Murat en familjeöfverläggning, öfver hvars
:sultat råder den djupaste hemlighet.
Etienne Arago har tagit afsked från gene-
ilpostdirektörssysslan. — Afvenså Seineprefek-s
Nn Recurt. Armand Marrast har ännu en