UTRIEES. DANMARK. sen fråga, om ej ecklesiastikministern ämnade föreslå biskopsembetenas indragning och Iö-t nernas användande för folkskolorna. Ministern5 egen önskan. Barfod talade för biskopsembe-l!h tenas bibehållande, men ordföranden afbrötv debatten, såsom afvikande från dagordningen. Grundtvig interpellerade äfven ministern angående Sorö högskola, och ämnet förde till af ordföranden måste varnas. Orla Lehman är nämnd till amtman i Veile amt, och amtman Ployen flyttad till Holbeks amt. der förlagda slesvig-holsteinska regementet. ö Omkring 50 öfverpionierer hade uttalat sig: vember och deras arresterande samt åtalande blef anbefalldt. Den 5 d:s kom den militärkommission tillsammans, som skulle hålla ransakningen. Wirtembergare och Hessare m. fl. voro uppmarscherade för att tvinga kompaniet ä nen utan motstånd. Nu samlade sig folkska-!! ror vid tyghuset och yrkade pionierernas frigifvande, och då de blefvo bortdrifne med bajonettanfall, kastade de stenar på de främmande trupperna. I allmänhet synes stämningen inom slesvig-holsteinska hären icke vara för insurrektionen, och man lärer vara betänkt att afsända en del deraf till Tyskland samt inkalla flera tyska trupper i hertigdömena. till gränsen mellan Slesvig och Jutland. FRANKRIKE. valet ställes nu äfven Påfvens beslut att ej komma till Frankrike, innan valet har skett. Det utgilfves nemligen, att Hans Helighet icke nemligen en Bonaparte. Det skulle nemligen varit prinsen af Canino som så mäktigt inverkat i Rom på händelserna derstädes. Marskalk Bugeaud har blifvit vald till representant i nationalförsamlingen och har ställt sig i spetsen för Ludvig Bonapartes parti. Förhållandet emelian general Changarnierb Den förre arbetar äfven för Ludvig Napoleon, och det troddes, att befälet öfver Parisernationalgardet skulle frånlagas honom. I landsorten har antalet af Cavaignacs anhängare tilltagit och i handelsstäderna ha äfven de inflytelserikaste klasserna förklarat sigk Till upplysning öfver händelserna den 34n Oktober i Berlin, förtjenar nämnas, att bor-1 garegardet vid detta tillfälle häktade tvennelP s. k. bättre, hvilka utdelade penningar bland a massan. Den ena af desse var en godsegare g från Meklenburg, och den andre en informa-i tor uti ett högförnämt hus i Berlin. 0 Machinarbetarne höllo den 3 December, med Wrangels tillåtelse, en sammankomst. Wran-8 gel mottog välvilligt deras deputation och sa-! de, att det skulle vara honom angenämt att M tillhöra deras förening. — Denna önskan ansåg ; . Sorenim din deputationen likväl icke kunna uppfyllas. Af-ti ven en af Wrangel lemnad skänk afslogs. Y Tilltal lärer nu vara i fråga mot åtskilligaPå af barrikadmännen och andre som deltagit i fö vissa af Marshändelserne, såsom uti hämnden mot major Preuss. vi Bilow-Cummerow har utgifvit on brochyr, n; rörande ändamålsenligheten af allmänna val,yi hvilken han bestrider. pöbeln och i Köln en mindre dito bland sollatesken. I Berlin hafva på de sednare tiderne arreteringar upphört, men deremot förvisningar ir staden inträdt i stället. Gagerns beskickning till Berlin säges afsett)d2 tt underhandla med preussiska konungen om je lennes mottagande af centralstyrelsen öfver St Tyskland. — I Berlin har man med likgiltigsit ret emottagit den oktrojerade författningen. )en 10 dennes trodde man att belägringstilltåndet skulle upphäfvas. Tandelsdomstolspresidenten von der Heydt r utnämnd till minister för handel, näringar ch allmänna arbeten, och öfverfinansrådet v. i ommer Esche till hans understatssekreterare. Vä ref v. Bölow har tills vidare öfvertagit ledtä ingen af utrikes angelägenheterne. TRONFÖRÄNDRINGEN I ÖSTERRIKE. Från och med den 2 December börjar för en österrikiska kejsarstaten en ny politisk eriod, om hvilken den tyska pressen ännu cke uttalat sitt omdöme öfver hvad den kan nses bära i skölden: hvilka förhoppningar Isterrikes folk kunna vara berättigade att göra g af kejsarhusets sednaste stora steg, eller 1 vad mån hela tillställningen är ett nytt uppag al reaktionens bearbetningar. Som sagdt kej r, den tyska pressen är förstummad af öfver-set wskning; kejsarhusets oväntade beslutsamhet) ran denna den kinkigaste af alla dess politiska dra ch dynastiska frågor, har för ett ögonblick ändat och förvirrat Tyskland, såsom en oförodad blixtstråle ur ett svart och hotande oln. Skall väl detta moln uppfriska detlgör ma sönderslitna och blodsölade Österrike med)sah 5e afl en ne; ke; un i reg tU välgörande och helande regn, och den mörka I litiska himmeln åter något uppklarna, ellerVer nebär det nya oväder och stormar för ett lande folk? — Den närmaste framtiden skall! I