den dithöorande kammaren bHbegar del. — Art. 34.
Ledamöterna af första kammaren erhålla hvarken
resekostnader eller dagtraktamente. Ledamöterna
af andra kammaren få ur statskassan resekostnad
och dagtraktamente, enligt laglig bestämmelse. Nå-
got efterskänkande är härvid icke tillåtet.
Titel VI.
Om domaremakten.
Art. 85. Domaremakten utöfvas i Konungens namn
af oberoende domstolar, som ej äro underkastade nå-
gon annan auktoritet än lagens. Domar utfärdas
och verkställas i Konungens namn. — Art. 86. Do-
marne tillsättas på lifstid af Konungen, eller i hans
namn. De kunna blott genom domstolsutslag, af or-
saker, som bestämmas i lagen, afsättas från sitt em-
bete, suspenderas, eller mot sin vilja transporteras
till annat embete, samt, blott af orsaker och under
former, som bestämmas i lagen, pensioneras. Denna
bestämmelse kan ej tillämpas på de transporterin-
gar, hvilka blifva nödvändiga genom förändringar i
domstolars, eller deras områdens organisation. —
Art. 87. Andra statsembeten, med hvilka lön föl-
jer, få ej uppdragas åt domare. Undantag härifrån
tillåtas blott på grund af en lag. — Art. 88. Dom-
stolarnes organisation bostämmes genom lagen. —
Art. 89. Till ett domareembete får blott den kallas,
som bevisat sig vara. enligt lagens föreskrifter, skick-
lig dertill. — Art. 90. Domstolar för särskilda slags
angelägenheter, i synnerhet handels- och närings-
domstolar, skola på lagstiftningsväg tillsättas på de
orter, der behofvet så fordrar. Organisationen och
behörigheten af handel-, närings- och militärdom-
stolar, förfarandet vid desamma, tillsättandet af de-
ras ledamöter, dessas förhållanden och längden af
deras tjenstetid, skola bestämmas i lagen. — Art.
91. De båda nu redån bestående högsta domstolarne
skola förenas till en enda. — Art. 92. Förhandlin-
garna i ransakningsdomstolar för civila- och brott-
mål, skola vara offentliga. Likväl kan offentlighe-
ten suspenderas genem ett särskildt utslag, då all-
männa ordningen eller de goda sederne utaf offent-
ligheten kunde lida. Äfven i civila mål kan of-
fentligheten inskränkas genom lagar. — Art. f3.
Vid förbrytelser, som äro belagda med svåra straff,
vid alla politiska förbrytelser och i tryckfrihetsbrott,
afgöres den anklades skuld eller frisägande genom
jury. Tillsättandet af jury bestämmes i lag. — Art.
94. Domstolarnes och förvaltande myndigheters be-
hörighet bestämmes genom lagen. En genom lag
bestämd domstol skall afgöra kompetentsstrider emel-
lan förvaltnings- och domaremyndigheter. — Art.
935. Intet medgifvande af myndigheterna behöfves,
för alt lagligen antasta civila och militära embets-
män för öfverskridande af deras embetsbefogenhet.
Titel VII
- Om statens embetsmän.
Art 96. Särskilda rättsförhållanden rörande stats-
embetsmän, som ej höra till domareståndet, (med
inbegrepp af statsadvokater) skola bestämmas genom
en lag som, utan att ändamålsvidrigt inskränka re-
geringen i valet af de verkställande organerna, gif-
ver statsembetsmännerna skydd emot vilkorligt skil-
jande från embete och inkomster. — Art. 97. I
lagen för statens tjenare skall särskildt afseende gö-
ras på anspråken hos de statsembetsmän, som kunna
vara anställda före förkunnandet af närvaranda för.
Um finansförvaltningen.
Art. 98. Statens alla inkomster och utgifter för
hvarje år ansläs på förhand och bringas påstatshushålls-
staten. Den sednpare bestämmes årligen genom en
lag. — Art. 99. Skatter och afgifter för statskas-
san få icke indrifvas, så framt de icke upptagits i)
statshushållsstaten, eller genom särskilda lagar blifvit
påbjudne. — Art. 400. I fråga om skatter kunna ej
företräden införas. Den nuvarande lagstiftningen
för skatter skall underkastas en revision, hvarvid
hvarje företräde afskalfas. — Art. 104. Stats- eller
kommunalmyndigheter kunna blott på grund af lag
upplaga särskilda afgifter; såsom för lösen och så
vidare. — Ar. 402. Upptagande af lån för stals-
kassan tillåtes blott på grund af en lag. Detsamma
gäller öfvertagandet af borgensförbindelser för stats-
skulden. — Art. 103. Till statens öfverskridande
fordras kamrarnes sednare lemnade begifvande. Stats-)
verkets räkningar pröfvas och fastställas af öfver-
räknekammaren. Allmänna räkningen öfver hvarje
ärs statshushållning, jemte öfversigt af statsskulden,
skall till statsregeringens dicharge föreläggas kam-:
rarne af öfverräknekammaren. En särskild lag skall j
bestämma öfyer-räkenkammarens inrättning och be-
fogenhet.
Titel IX.
Om kommuner, kretsdistrikter och provincial-
föreningar.
Art. 104. Den preussiska staten är delad i pro-
vinser, distrikter, kretsar och kommuner (Provintzen,
Bezirke, Kreise, Gemeinden), hvilkas representation
och förvaltning närmare bestämmas genom särkilda a
lagar, med iakttagande af följande grundsatser: 1)
Ofver provinsernas, distrikternas, kretsarnes och kom-
munernas angelägenheter besluta församlingar, hvilka 1
bestå af valda representanter och hvilkas beslut
verkställas af provinsernas, distrikternas, kretsarnes
och kommunernas föreståndare. Lagen skall be-
stämma de fall då kommunal-, krets-, distrikt- och pro-
vincialrepresentationen underkastas en högre re-
presentations eller statsregeringens gillande. 2) Pro-!o
vinsernes, distrikternes och kretsarnes föreståndare T
utnämnas af statsregeringen; kommunernas — fö-
reståndare väljas af kommunal-ledamöterne. Orga-
nisationen af statens exekutiva makt afses icke ge-
nom dGenna bestämmelse. 3) Kommunerna ega sjelf-
ständig förvaltning af sina kommunalangelägenheter,
inbegripet lokalpolisen. Lagen skaH bestämma om d
tid och vilkor för polisförvaltningens öfvergång till
kommunerna. Polisfunktionerna kunna, istädes med P
mer än 30,600 invånare, uppdragas åt statsorganer.
t) Provincial-distrikt-, krets- och kommunalrepresen-
ationernå hållas, i allmänhet sagdt, offentligen. Un-IY
lantagen bestämmas af lagen. Åtminstone en gångjs!
om året måsse en redovisning afgifvas om inkom-h
ster och utgifter. :
Allmänna bestämningar.
öreskrifna form. Då kamrarne ej äro församlade,loc
unna, i trängande fall, och på hela statsministericts
nsvar, förordningar utgifvas med laga kraft — men
näste genast vid kamrarnes nästa sammanträde fö-
cläggas till deras godkännande. — Art. 106. För-
attningen kan ändras på den ordentliga lagstiftnings-
ägen, då i hvarje kammare den. vanliga, absoluta et
östpluraliteten är tillräcklig. — Art. 107. De begge I po
amrarnes ledamöter och alla statsembetsmän måste in
värja konungen och författningen tro och lydnad. — lid
Ir. 108. Bestämda skatter och afgifter skola tille!,.
idare upptagas, och alla bestämningar i nuvarande be
igböcker, enskilda lagar och förordningar, hyilka ej
rida emot närvarande författning, skola blifya vid )Vä
raft, till dess att de ändras genom en lag. — Art. On
()9. Alla, genom nuvarande lagar tillsatta myndie-!st:
eter blifva i verksamhet, ända till utförandet af delse,
rganiska lagar, hvilka angå dem. — Art. 110. I br
1 af krig, eller uppror, kunna artiklarne 35, 6, 7, pd
4, 25, 26, 27 och 28 uti författningsurkunden, för la.