hela vägen igehom, hvilket endast komme latt alstra nya fordringar på anslag från de skattdragande. Ingenting :är billigare än att erkänna, att embetsmännen i allmänhet hos oss äro ganska måttligt aflönade; men allting är relatift ; statens tillgångar måste äfven afses, och det beror mycket på från hvilken synpunkt man ser sakerna. Mången är belåten med mindre så länge icke jemförelsen med andras vilkor alstrar oförnöjsamhet. Ledamöterna i rikets Högsta Domstol få nöja sig med 4,000 rdr banko och hofrätternas med hälften af denna summa, hvilket i sanning icke lemnar tillfälle att aflägga några kapitaler; men li har man aldrig sett, att sökande saknats till dessa ;sednare befattningar eller att ej män med både heder och skicklighet dertill kunnat erhållas, då man förstått att välja dem. Skulle det då ieke låta sig göra att med ledning af jemförelsen från embetsmannavilkoren i allmänhet leta sig till en.någorlunda säker slutsats om, i hvad mån eller hvarföre öfverståthållaren skulle vara för ringa lönad med de förutnämnde förmånerna, då de likväl utgöra en af de högsta aflöningar inom embetsmannahierarkien och endast öfverträffas af generaltulldirektörens, statsministerns för utrikes ärenderna och några få biskopars emolumenter. Något hvar kan, sedan den tiden man gick i skolan, erinra sig att den grekiska benämningen Satrap plägade af magistern öfversättas med landshöfding, nemligen landshöfdinge i Persien, äfvensom man minnes berättelserna derom att dessa Schachens befallningshafvande hvar på sitt håll förde en mycket luxuriös lefnad. Men vi upprepe att det alldeles icke synes nödvändigt, ej ens önskligt, ått öfverslåthållaren i Stockholm skall vara någon Satrap. Vi kunne derföre ej heller se något skäl, hvarföre man icke skulle kunna åtminstone till en del jemföra hans ställning i afseende på de. personliga och enskilda 1efnadsbehofven med andra embetsmäns af samma rang, t. ex. justitierådernes eller kollegiernes presidenters. Desse embeltsmän äro visserligen kleht aflönadt i förhållande till deras platser, meni en lämplig punkt för jemförelser kan vinnås om en summa lika med hela deras lön, hvaraf de naturligtvis skola bestå sig allt, upptages såsom motsvarande endast de hvardagliga hushållsutgifterna för en öfverståthållare. Med 4,000 rdr banko kan också en familj beqvämligt bestrida sådana kostnader, när icke kalaser, ekipage och dylikt räknas. Nåväl: dessutom måste en öfverståthållare hafva en betjent eller jägare (han har jemväl ordonnanser och adjutanter på allmän bekostnad att tillgå, som kunna uträtta hans ärender). Härtill kommer ekipage. Utgifterna för dessa artiklar emotsvaras till en del, fastän ej helt och hållet, af behållningen af fri bostad som de andra höga embetsmännen icke hafva. Men i antaga att skilnaden måste belasta öfvertåthållarens conto med 666 rdr 32 sk. banko. väl återstå då 5,000 rdr riksgälds som helt och hållet kunna användas i och för den s. k. representationen. Man kan väl säga, att detta icke är mycket, men i alla fall är det icke heller så obetydligt. Det vore åtminstone önskligt att få på något ställe se närmare utredt, hvarföre en embetsman, som har så serdeles mycket att göra, som redan i följd af sin syssla har så ständiga tillfällen att träffa menniskor, och som eger kalla till sig hvem han behagar, skulle behöfva depensera mer än nyssnämnda summa. En annan sak om han: har råd och det roar honom att lefva mycket, ehuru det kan vara fråga om huruvida exemplet är helsosamt. Det han måhända till och med betviflas huruvida den delen af borgerskapet, som af fåfänga mest söker att få frottera sig mot de förnäma, alltid är den hvaraf hufvudstaden haft mesta nytta. I fordna tider hände det ej sällan, att det bland borgerskapet egentligen var den såkallade skeppsbroadeln, som åt hos öfverståthållaren, derföre att de hade bjudit honom för att illustrera sitt hus. En öfverståthållare bör dock ganska väl kunna, såsom varande en auktoritet, emottaga bjudningar i privata hus, utan att behöfva visa någon återtjenst, åtminstone kan ingen rimlig skyldighet finnas för statskassan, alt afse en sådan förbindelse. Om de åsigter vi hår framställt finge gälla hos regeringen; förmoda vi att bristen på duglige civila embetsmän att välja på till nu ifrågavarande plats väl icke kan vara så stor, att främlingar som förut icke hafva någon närmare kunskap . om hufvudstadens inrättningar, eller visat sig vuxna en administration af så vigtigt slag, skola behöfva uppletas. Det bör för. öfrigt nämnas, att en del af de anmä ningar vi nu framställt, redan förut blifvit påpekade af sjelfva Aftonposten. — — Den till nästa söndag annonserade musikaliska soiree ä hr de la Croiwvs lilla sålonege