Article Image
föra den nu så mycket Ventilerade representationsförändringen. Detta sätt har väl icke kunnat vara någon hemlighet för den, som med minsta uppmärksamhet följt de liberala tidningarnes yttranden i frågan; men det är dock godt att hafva det i tydliga ord och tillkännagifyet. Anledningen till denna förklaring är bemtad af en artikel i Öresunds-Posten och bar till rubrik Öresundsposten och Representationsfrågan. ÖresundsPosten (som redigeras af den republikanismen tillgifne hr Sturtzenbecker) hade nemligen i denna fråga yttrat: vi böra ta hvad vi kunna få, för att sedan få mera. ÅA. B. (M4 277 för den 28 Nov.) yttrar i anledning deraf:, ... Och hvad tror väl läsaren att Tiden, efter denna inledning, anför såsom sagdt af Aftonbladet? Ingenting annat än Öresundspostärtikelns sednare hälft, alldeles sådan den anföres i Aftonbladet, och deår i oafbruten fortsättning af den förra hälften! De betraktelser och slutsatser, hvarmed Tidsinsändaren beledsagar detta Öresundspostutdrag, i tanka att han talar om Aftonbladet, angår följaktligen Öresundsposten, äcke Aftonbladet; att svar derpå från Aftonbladets: sida vore lika litet lämpligt, som påkalladt. Deremet torde det, för Tidspartiets egen skull, kunna tillstyrkas, att förvexlingen måtte rättas ju förr dess heldre i Tiden sjelf, — om ej för annat, åtminstone. på. det att listan öfver den konservativa organens verkliga ålderdomssvagheter icke måtte ökas med donquiehotteriet att misstaga sig. på föremålet för sina fäktöfningar. N Rättelsen kan emedlertid icke utplåna insändarens tillägg. De qvarstå, för hans och Tidens egen räkning. Sannolikt skall hr Sturzenbecker deribland med öfveraskning upptäcka den roliga mention honoråble för moderations, han får af Tids-insändaren såsom .slutföljd af det föregående misstaget. TIDENS KONSEQVENS. Vi togo oss friheten att i tisdagens Aftonblad, under rubriken. Konservatismens programm till en svensk nationalförsamling, taga fasta på ett erkännande som vi med en viss förvåning funnit proklameradt i vårt: lands konservativa organ Tiden. Nämnde blad, som; ifråga om de dömlökratiska Principernas tillämpning, städse stått i den mest oppositionella ställning till den liberala pressen och landets reformvänner, förklarar sig i N:o 288 utan alla förbehåll färdig att af -allt hjerta vunderskrifva, det mest radikala förslag som någonsin i Sverige blifvit väckt, nemligen hr Frans Sjöbergs motion i reformvännernas sällskap, hvilken ytterligare, genom Tidens något förändrade redaktion deraf, får en ännu mera markerad karaktär. Det af Tiden utan allinvändning wunderskrifna och rekommenderade förslaget lyder: att de liberala och demokraerna skulle här sammankalla en konstituerande församling, för att afhandla represenMationsfrågan. Tiden lyckönskar hr Sjöberg till denna tanke, tilläggande: Vi kunna icke inse att deri heller ligger något olagligt, ty, den konstitugrande församlingen vore ju icke jågoil med lagliga attributioner af folkombud försedd församling, utan blott en privatförsamling, ett sällskap, ungefär som reformvännernas sällskap. i För någon tid sedan talade Tiden likväl ur en helt annan ton, då den åberopade missgerningsbalken mot de embetsmän som deltagit i reformvännernas sällskap, samt uppmanade den allmänna åklagaremakten att taga itu med saken.I förgår vojade sig Tiden af alla krafter öfver de ;republikanska reformvännerna. Fästän nämnde blad om måndagen icke kan finna något olagligt. i en konstituerande församling saminankallad af reformvännernas sällskap, så hindrar detta dock icke att den, om torsdagen, rör opp himmel och jord emot dessa reformvänners sammankomster, såsom ett försök att stämpla mot rikets grundlagar. Det heter bland annat att dessa sällskapers rent af re-l publikanska syftning icke lårer. kunna förnekas och Tiden lägger vederbörande ömt på hjertat, att i tid hämma dessa lagstridiga försök att omstörta regeringssället i vårt fosterland. Läsaren finner häraf -att Tidens inspirationer icke äro af det slaget som vidtåla något slags granskning af kritiken: Tiden som ligger i själtåget, är. måbända ursäktad om den, i ett tillstånd af-feberyra, ser spöken midt på ljusa dagen, ochi Törskräckelsen gifver ifrån sig dylika nödrop; men att den ena dägen af själ ochhjerta: gilla -och : befordra. hvad man den andrautmålar : med de -hiskligaste färger, vittnar om eft tämimeligen naift förtroende tilll: publikens undseende. i — — Det har på de sednare dagarne börjat berättas, på ett sält, som. om någon trovärdighet läg i gissningen, att brukspatronen och öfy.löjtn. grefve Jakob Essen Hamilton, som

15 december 1848, sida 3

Thumbnail