ärfver hans pärsvärdighet och förmögenhet Melbournes syster är gift med lord Palmerston. KREMSIER. . Den österrikiska riksdagens närvarande säte Denna lilla mähriska stad, der furst-erkebiskopen af Olmutz har sitt residens, är belägen på en vacker slätt, omgifven af skogbevuxna höjder. Hela nejden utmärker sig för sin fruktbarhet och anses allmänt för en af. de skönaste trakter: i markgrefskapet Mähren. Marchfloden flyter tätt förbi staden, delad i flera armar, och bildar ofvafför staden tvenne ansenliga öar. Största delen af stadens omgifningar lyder under det otroligt rika och bördiga herradömet Kremsier, som med mer än 690 längods tillhör furst-erkebiskopen i Olmätz. Herrskapet och distriktet Kremsiers historia går tillbaka ända vill 1105. Redan 1131 var Kremsier med många kringliggande byar ett biskopsresidens. Ar 1421 angreps det af Hussiterna, och öfverlemnades 1422 till dessa genom kapitulation. Biskop Johann återtog det redan? några veckor derefter af Husisterna, och afslog segerrist ett nytt anfall som desse gjorde på staden under ledning a Ziska och Procop. Omkring tio år sednare hade Kremsier mycket att ustå i anledning af Husisternas anfall och härjningar. Svenske generalen Torstenson intog Kremsier år 1643, hvarvid kiostren blefvo plundrade och illa medfarna. Några år sednare erhöll staden en ny visit af svenskarna, som ånyo plundrade staden. Den omgifvande nejdens fruktbarhet läkte dock snart alla dessa sår. Icke långt från Kremsier, vid byn Poslupek, afbördar den lilla floden Ilanna sitt vatten i March. Efter förstnämnde flod hafva de fruktbara slätterna i-nordöstra delen af Mähren, der Kremsier är beläget, namnet Hanna, och dess befolkning kallas hannaker. Dessa hannakers språk är en munart af böhmiska, eller tscheckiska. Deras drägt och seder äro ganska egendomliga. Hannakens helgdagsskrud består af en låg rund hatt, prydd med röda band, rosmarinqvistar o, d:; en merendels ljusgrön, rikt och smakfullt broderad jacka, försedd med tvenne rader silfverknappar; högröda, likaledes med broderier utsirade benkläder, samt höga stöflar, som räcka ända till knäet. Han nyttjar ingen halsduk, men öfver jackkragen nedvikes en brokig, prydligt utsydd skjortkrage. Håret nedfaller i långa lockar struket bakom öronen I hvardagslag består deremot allmogens drägt vanligtvis af en svart pelsmössa, enkel ljusgrön eller ljusblå jacka, och röda benkläder. Vida mindre utmärkande är qvinnornas drägt. Den består vid högtidliga tillfällen af en svart korsett och en rikt veckad hvit kjortel. Ett stort fräs felas aldrig kring halsen. Vanligtvis bära fruarna hufvudet höljdt ända till skuldran genom en ledigt påsatt duk, under hvilken det ofta täcka ansigtet framtittar. Men i staden är den tyska kostymen rådande och tyska språket förstås och talas der nästan af alla. ASEA