att andra må göra detsamma. Det är då äfven nö-
digt att regeringsmakten skall utgå från denna folk-
suveränetet;- och för att underlätta detta, önskar jag
att dens namn, som väljes af folket, må utkomma
- från valurnan med en tillräckligt. stor majoritet, för
att bespara nationalförsamlingen utöfningen af dess
wvådliga privilegium, att afgöra emellan kandidaterna
för att afstyra våldsamma försök, och för att gifva
den högsta makten tillräcklig styrka att utan fara
kunna genom armeens reduktion inskränka den
vexande budget, som med sin tyngd nedtrycker och
krossar oss; för att frälsa oss ifrån en eljest allt för
hotande bankrutt; och slutligen för att återställa och
försäkra samhällets bestånd.
Hufvudinnehållet af: Dufaures bref är föl-
jande:
Ni har rätt deri, att den förklaring ni önskar af
mig strider mot mina vanor och böjelser. Min offi-
ciella position kan lätt förminska det förtroende, som
ni eljest skulle vilja sätta till mitt omdöme. Men
då jag blifvit anmodad om ett svar, skulle min tyst-
nad kunna väcka misstankar, som vore långt ifrån
sanningen. Ni säger, att general Cavaignacs poli-
tiska system är kändt, att han gifvit garantier för
sin kärlek till ordningen, samt för en god och he-
derlig styrelse, men att några tvifvelsmål likväl åter-
stå om hans verkliga sy ften. Jag skall med få ord
uppriktigt säga hvad jag tänker härom. Jag hade
under mina parlamentariska forskningar länge fästat
min uppmärksamhet på de unga officerare, som på
Afrikas jord så ärofullt upprätthöllo våra fanors he-
der; jag såg dem, förberedda genom en sträng upp-
fostran, pröfvade under militärlifyets mödor och vex-
lingar, främmande för våra konstitutionella tvister,
allvarligt och beslutsamt framgå på pligtens väg och
mödosamt, med priset af sitt blod offra sig på slag-
fältet. Jag kände att de bildade den starkaste och
allvarligaste delen af vår generation, och jag hög-
aktade dem i mitt hjerta innan jag såg dem, utan
att då gisså, att samhället här hemma en dag skulle
hos dem stå i-en skuld af tacksamhet för under-
tryckandet af ett af de mest brottsliga försök under
de förskräckliga Junidagarne. Jag har nu i 2 må-
nader ständigt stått i der förtroligaste förbindelse.
med en af dessa officerare från Afrika, den nuva-
rande chefen för exekutiva makten. Den tanka jag
förut hade fattat, har derigenom blifvit befästad.
Jag är icke en nykomling i mitt studium af män
på offentliga platser. Jag har under de 4 förflutna
åren haft tillfälle att på nära håll och med till-
räcklig ledighet följa imed : uppmärksamhet alla de
statsmän, som tillhört denna tid... Jag har icke kännt
någoh, hvars språk varit mera öppet, hvars hjerta
mera samvetsgrannt och oegennyttigt, hvars omdöme
mera klart och rättvist, än general Cavaignacs. Jag
anser honom vara ex sann republikan, sådan ögon-
blicket behöfver honom; en republikan med klokhet,
fasthet och öfvertygelse. Han är bestämd i den
tankan, att republiken i Frankrike endast kan grun-
das genom freden. Han fruktar att ett krig skulle
iblottställa oss antingen för inre slitningar, eller en
segerrik generals herravälde. Häraf hans bemödan-
den att bibehålla freden, hvilket ädla företag under-
stödjes af det förtroende, som han redam ingifvit
Europas alla regeringar. Han känner lika väl som
ni och jag, att en republikansk regering, fik hvarje
annan, är omöjlig i Frankrike, om den icke gör till
sin första pligt att skydda alla friheter .och kraftigt
vidmakthålla der: allmänna ordningen. Han hyser
icke i något afseende eller i minsta grad:dessa despo-
tiska eller anarkiska ider, hvilka båda lika mycket)
skulle leda till landets ruin; han bekämpar båda:
med samma beskitsamhet. Det förvånar mig att
hans afsigter kurna synas träfvelaktiga för dem, som1
i 3 månader sett huru han upprätthålkit ordningen
under de svåraste omständigheter, under:det upprörda
tillstånd, som följde på Junidagarna, likasom under ,
den häftiga oro, som nu uppenbarar sig i anseende
till det förestående valet. Jag kan icke fatta hvar-
för ett sådant tvifvel finnes hos någon som kan läsa
i bottnen af hars hjerta. Hvad mina :egna känslor
beträffar, så inser jag mer än väl-det kinkiga.af.on j
ministers belägerhet under den styrelseform, som
den antagna konstitutionen medför. Det oaktadt är
jag färdig att bekläda en rministerplats ander ;gene-
ral Cavaignac, öfvertygad att han skall bibehålla
samma åsigter, och söka realisera dem genom sam-
ma medel. Jag är fullt söker att ingendera af oss
skulle hafva någon annan ärclystnad, än att uppföra
den första, fasta grunden å franska republiken :ge-
nom en hederlig, regelbunden och upplyst förvalt-
ning; och jag vägar tro, att vi skulle lyckas, om
nationalförsamlingen ville gifva oss sitt höga under-
stöd. Jag vet att det säges, att general Cavaignac,
dagen efter sitt val skulle välja en annan ministår,
än den af den 43 Oktober. Ni förstår lätt, att jag
äcke af honom begär någon förbindelse i detta af-
seende; men jag kan bestämdt försäkra, att de far-
hågor, som utspridas härom, synas mig orimli- Lo
ga, och att generalen med wvisshet och utan tyckanif
skall acceptera de ministrar, som nationalförsamlin-la
gens majoritet kan anvisa homom. Hvilka de mål
vara, skola de hafva, en hederlig bestämmelse attl.e
uppfyHa. Ställda mellan dem, som finna vårt nyalpb
statsskick för mycket demokratiskt, och andra som
förebrå det att ej vara nog socialistiskt, skola delt
eridast hafva att styra i konstitutionens anda och ilh
enlighet med dess föreskrifter. De skola lemna åt)
andra den bedröfliga rollen, attredan drömma omfö
detta statsskicks öfverändakastande och om en nylst
revolution i ett olyckligt land, som önskar ettlugn,!h
hvilket skulle återföra välståndet. D
De sista dagarna hade icke vwarit alldeleslo
utan symptomer af oro i hufvudstaden, ochn
Militäriska försigtighetsmått förmärktes på flera
ställen, såsom fördubbling af åtskilliga högvak-
ter m. m, Rykten gingo äfven, att personer
blifvit arresterade, som hållit på att gjuta ku-!p
lor och anskaffa krutförråder, m. m. Vid O-!o
dilon Barrots slott eller landställe hade fiendt-!n
fa
h
-- -—- 2 - — — KR FR br — Ja PR
ligt sinnade personer visat sig under hans
frånvaro, och ett skott hade blifvit aflossadt på
hans betjent.
En intresant underrättelse, som tidens kort- b
het hindrade oss att intaga i gårdagsbladet, är D
att general Cavaignac, på tillfrågan i national-a,
församlingen af hr Bricon om tillståndet i Bom,
förklarat att regeringen uppå underrättelse om fr
ler förefallna händelser, anbefallt fyra fregat-
ters afsändande till Civita Vecchia med en bri-j
sad af 3,500 man för att sörja för påfvens per- la
;onliga säkerhet och att, i händelse påfven skullels
imna taga sin tillflykt till Frankrike, bereda so
onom säkerhet dervid. de
Denna befallning åtföljes af en instruktion
rån utrikes ministern Bastide till Franske mi-)hkc
nistern i Rom, Corcelles, hvaruti två gångerdi
ipprepas, med de orden, att det ej kan nog:
äggas honom på hjertat, att han är uttryck- st.
igen förbjuden att intervenera i de politiska laf
tridigheterna; att de Franska trupperna ejlstc
iafva något annat ändamål än det förut an-li