rst. för ostindiskt, och 2 sk. 7 rst. för vestindiskt eller sydamerikanskt socker. Det synes icke vara en öfverdrifven begäran, att den, som ger sig ut att skrifva ledande artiklar i en tullfråga af den vigt, som den om sockertullen, hade bordt på förhand observera en så allmänt känd sak, hvilken dessutom nyss förut varit påpekad i artiklar öfver samma ämne i andra tidningar, och-som är af så ingripande verkan i frågan om tullen på den förädlade varan. Man kan i öfrigt af ett annat ställe i artikeln se, att ÅA. P. icke med flit begått nu anförda misstag; men det är icke desto mindre nödigt att anmärka detsamma. Slutligen ligger äfven något eget uti ett skäl, som A. r. yttrar för en önskan, att regeringen må i afseende på frågan om tullen på lefnadsförnödenheter,; såsom uttrycket lyder, följa kollegiernes tillstyrkanden om nedsättning i de af ständerna åsatta afgifter. Detta skäl angifves vara, att ÅA. P. skulle önskat att regeriegen befunnit sig i den politiska pställning, att hon i allt kunnat fullfölja det liberala tullsystem med billigare tull äfven för kolonialvaror, som den förra ministeren föreslagit; men hvarmed nu, liksom med så ,mycket annat, under vår n. Vv. representativa sammansättning, det får tills vidare anstå, emedan regeringen förmodligen icke vågar att blottställa landet för någon brist i tullbevillningen; det enda faktiska skäl emot nedsättning, ehuru vi icke eller anse den risken behöfva befaras, då naturligtvis tullförsnillning och lurendrejeri derigenom skulle i högst väsendtlig mån minskas,. — Vid detta yttrande måste först anmärkas, att den förra ministeren oss veterligen icke föreslagit någon nedsättning i tullen å någon af de vigtigare kolonialvarorna, hvilkas importqvantitet är af inflytande på statskassans inkomst. Det vore således interessant, att af A. P. få upplysning om de serskilda artiklar som i detta hänseende skulle utvisa den förra ministerens liberalare tullsystem. — När vidare A. P. sjelf icke anser någon risk vara att befara af sådana nedsättningar, så är det svårt att förstå hvad den menar med uttrycket om den politiska ställning, som skulle vara så kinkig, att den kunde hindra regeringen från att följa A. P:s önskningar. Om t. ex. importförbuden upphäfvas och utbytas mot en hög skyddstull, så är det väl obestridligt, att sådant åtminstone icke kunde leda till minskning i statskassans inkomster. Sammanlägger man nu allt det förestående, så kan intrycket deraf icke gerna blifva annat, är att A. P. en stund språkat öfver saken fram och tillbaka utan att i sjelfva verket hafva reda på de: sakförhållanden, med hvilka den gifvit sig ut på djupet.