Le
erne i Hamburg för sin ti!lverkning egentli, DB 5e-;
gagmade bolgiskt och holländskt lumpsocker, som,
ere redan till någon del förädladt, likväl, efter
hvad. priskuranter utvisa, alltid stode i lägre pris
än råsockret.. Denna mening af hr Almgren synes
egentligen hafva till syftemål att ingifva hvar och
en den föreställningen, att den tullrestitution eller
drawback, som gifves i Holland eller Belgien, är så
stor, att sieifva lumpen skulle kunna säljas i Ham-
borg för bättre pris, än råsockret i allmänhet. Jag
har tillfälligtvis icke kommit att taga med mig hand-
fingarne, hvarmed jag eljest nu kunde styrka mot-
satsen, men jag anhåller att i detta afseende få fä-
sta uppmärksamheten på de utländska handelstid-
ningarne och de priskuranter, som de innehålla,
och för denna fråga särskildt nämna Liste der Bör-
senhalle, som för hvarje fredag innehåller en ganska
detaljerad priskurant, och hvilken tidning i detta
hinseende anses fullkomligt tillförlitlig. Af den-
samma kan man inhemta, att det ligger cen be-
tydlig villfarelse i den af hr Almgren gjorda upp-
giften. Likväl vill jag icke säga att denna uppgift
är halt och hållet en osanning, ty den är så till
vida grundad, att det s. k. Havanasockret, som är
Vill qvaiitoten lika med krossadt lump, stundom står
i Holland en liten mån öfver den sämre holländska
lumpen, som icke annat är än en högst obetydlig
Taffination af råsocker; men allt annat Tåsocker står
betydligt under den belgiska lumpen. Jag har ve-
lat hämna detta för att förtaga den verkan, som en
så beskaffad uppgift skulle kunna medföra. j
Vidare yttrar hr Almgren, att tull och accis i
Holland på 4 rått socker utgjorde 2 sk. 9 rst.,
men exportpremien för raffinad deremot 3 sk. 9 rst.
För att vara rättvis emot fabrikanterna och deras
argumentation, så bör det icke lemnas ur sigte, att
holländska regeringen verkligen har sökt att gynna
raffinadörerne i Holland med några fördelar för det
gocker, som ifrån Batavia införes direkt till Holland
och der rafiineras; men detta, tillsammanslaget med
den tullrestitution, som lemnas för det raffinerade
socker, hvilket åter utföres, gör visserligen icke så
mycket som 35 sk. 9 rst. per FE. Detta är en siffra,
som jag icke vet hvarifrån hr Almgren hemtat den. Så
mycken vigt borde emedlertid den värde talaren
hafva lagt på ett sådant argument, att han icke lå-
tit detsamma framkomma till Rikets Ständer såsom
Beit kardinalskäl för sin mening, utan att ledsaga
detsamma med bevisning; ty på annat vilkor kunde
man ju icke antaga dess giltighet. Det finnes ett
särskildt skäl, M. H., som, om man är uppmärk-
sam derå, måste bevisa att med detta argument,
som skulle vara så vigtigt, icke kan förhålla sig
alldeles så, som här står, och det är: att om rå-
Söckret i Hamburg, jemförelsevis med den s.k. Ha-
Vvana- och krossade lumpen, skulle stå vida högre
än den scdnare, så skulle också holländska re-
Beringen uppoffra många millioner för att gynna
sockerraffineringen; och det vore ett statshushåll-
ningssätt, som man icke kan tro någon regering om
att vidtaga. Särskildt känner man att i början af
detta år kullbyterade ett hus, som hade en af de
största sockerfabrikationer i Amsterdam. Om nu
denna fabrikation vore så omåttligt gynnad, som det
vill visa sig af hr Almgrens siffror, så skulle det
väl svårligen kunnat inträffat. Således lärer det
Väl icke vara sannt, att den varit så gynnad, som
man uppgifvit.
Afven säger hr Almgren, för att bevisa att det
blefyc omöiligt vid en lägre tull att täfla med de
holländska fabrikerna, att på engelska marknaden
belgiskt och holländskt socker såldes ända till 42
Proc. billigare, än det pris, hvartill det cngelska no-
terades; Jag har här det sednast ankomna numret
af ett engelskt veckoblad, som kallas the Economist
och som innehåller nästan de fullständigaste under-
rättelser i afscende på handeln, bland alla tidnin-
gar, som utgifvas i England. Deruti kunna herrarne
finna en utförlig och specificerad prisnota på alla
sag af socker, men der finner man också att pris-
Dotorna på holländskt socker ganska mycket varicra,
och att det endast är det aldrafinaste engelska soc-
kret, som står något högre än det holländska.
Jag tror således att hvad som hr Almgren på sina
kommittenters vägnar hufvudsakligen har velat styr-
ka, nemligen nödvändigheten af en högre sockertull,
icke skall finnas bestå en närmare pröfning. För
att försvara de åsigter, som framställdes i mitt förra
anförande, hade jag visserligen bordt upptaga den
del af utskottets bet., som handlar om tullen på
krossad lump, hvilken jag begärt få lika ställd med
tullen på råsocker. Jag har nemligen trott, att det
skulle bidragit till bättre pris på socker, äfven med
fördel för sockerbrukspatronetne, om de kunna till-
verka sin raffinad af en finarC lump för en vida
billigare arbetskostnad, än som nu är förhållandet;
men då jag i allmänhet hyser den åsigten, att det
icke är värdt att blott för ett Rechthaberei hafva
sista ordet till försvar för sina egna åsigter, om man
icke dermed kan vinna något resultat, så afstår jag
derifrån.
Jag skall blott söka att vederlägga en anmärk-
ning äf grefye Gyldenstolpe, då erefven sade, att
det behöfves en större qvantitet råsocker för att
gifva en viss qvantitet raffinad, och att derföre tul-
len på det sednare borde höjas. Grefven torde der-
vid likväl icke böra förgäta, först och främst, att
vid raffinad erhålles en biprodukt, som kallas sirap,
och att summan af vikten af sirap och vigten af
raffinadsocker är större än råsockrets vigt, samt för
det andra att skillnaden i priset på raffinaden och
priset å räsockret här i handeln icke blott utgöres
af skillnaden cmellan tullen å dessa båda slag, utan
äfven af tillverkningskostnaden, som raffinadören na-
turligtvis måste hafva ersatt. Räknar man då der-
till priset på sirapen, så blir resultatet annorlunda.
Jag anhåller om proposition till bifall å utskottets
Letänkande. (Slutet följer.)
STOCK RE DYL
Först i dag tidigt på morgonen ankommo
An lönsea rä ntada aäatlöndola nactarna madfan