MBA MT 2 hufvudsaken, emedan det icke uttalar någon beIstämd mening hos Bestyrelsen. Måhända skall det rlvinna bifall i landsorten. Hr L. Hjerta har yttrat, . latt en förklaring af tankarna om det hvilande föri slaget skulle leda till splittring inom sällskapet. i Detta tror jag icke, och anser orätt, att dess utmärktaste män ej uttala sina tänkesätt, samt att ej ett ord derom förekommer i landets mest lästa tidning. Hr STENBERG opponerade : sig mot dem som ansett det olämpligt, att sällskapet skulle uppgöra ett förslag. Reformsällskapet vore ej tillsammans blott för att agitera, utan för att sprida upplysning öfver representationsfrågan och värme derför. I Jförening med sina sammankomster, borde det verka genom tidningarne och korrespondens. Sedan det uppgjort ett förslag, borde detta inhemta landsortens tankar derom. När på detta sätt ett projekt erhållits, för hvilket man hade hela landets sammanstämmande opinion, borde det framläggas för Konungen, med begäran att han ville till Rikets Ständer afgifva proposition i enlighet dermed. För närvarande vore reformsällskaperna för svaga att genomdrifva ett förslag; men om de uttalade hela landets opinion, skulle detta få sin rätt, i trots af alla hinder. Y Hr DALMAN ansåg, att då Sveriges förste pu,)blicist ej kunnat decidera sig om han skulle antaga ,det kungl. förslaget eller icke, så kunde landets -Jallmoge ännu mindre hafva bestämt sig derom. t Detta var hr D:s skäl mot urtima riksdag. Erfaaj renheten lärer, att när man är oviss om man skall -säga ja eller nej, bör man heldre säga det sednare. tDerför är det — ionan man hunnit diskutera det r) hvilande förslaget, innan man lärt känna dess grun.Ider och konseqvenser — fullkomligt ändamålslöst .Jatt. sammanträda för att påskynda dess antagande. j Debatterna skola komma att sakna intresse, om tan icke vet hvad man kan vinna. Visserligen -Iskulle på frågan om en urtima riksdag fås ja eiler nej, men dermed vore man icke längre kommen. INu har man åtminstone den chancen för en repreIsentationsreform, att ena halfvar af lagstiftande makt)ten, neml. regeringen, är för saken. Kunna vi -Jhålla henne fast vid sitt förslag och få henne att Janvända sina krafter för dess framgång, så hafve I vi ett mål att arbeta för. Men hvad vinner måä med att få tillsammans dessa rikets ständer, på hvilka det knappt är möjligt att tänka utan ovilja? ,— Det enda rätta sättet är att säga ut sin tanke. Hr ALMQVIST: Flere ledamöter stå på öfverj gången till en splittring, som kan blifva vådlig, om iden ej i tid motas. Många för saken varma tallare, t. ex. hbrr Hedlund, Fr. Sjöberg, dOrchimont, m. I f., vilja framgå till öfverläggning om ett nytt förIslag; men till min förundran har ingen här ännu .Jeribrat, att reformsällskapet i Stockholm redan har .Juppgjort och med ofantlig majoritet antagit sitt förslag, eller åtminstone grunderna för ett sådant. Jag anser alltså den af nämnde herrar yrkade diskussionen nu ej allenast oformlig, utan rentaf onödig. IReformsällskapet har fattat sitt beslut; detta är icke upphäfvet; fråga om något upphäfvande har icke Jens varit väckt; och vi stå således fast dervid. ITillåtes det oss att anse detta för afgjordt (bra! bra!), så tillråder jag sällskapet awt blott stå vid sitt ord, sådant det fälldes samt efter utförliga öfI verläggningar och slutliga voteringar uppsattes i programmet ? våras, hvilket inflöt i den bekanta Junderdåniga petiuioren. Det är visserligen sannt, att regeringen på andra grunder uppgjort ett anInal representationsförslag, hvilket, öfverlemnadt till siänderna, nu befioner sig hvilande. Men detta är en sak för sig: det är nemligen regeringens förslag. ! Här tala vi nu om Reformsälskapets tankar i ämnet, hvilka icke kunna vara annat än:detta säll-1 skaps öfvertygelse, den må för öfrigt huru mycket Isom helst afvika från hvad annat som helst. Det! är väl också sannt, att sällskapet här kan ändra sina tankar och uppsätta ett nytt program, af-l vikande från det i våras gjorda. Men ett sådant nytt beslut har icke ännu bär egt rum; och alldeles inga Skäl — jag menar skäl — hafva blifvit . I framlagda, som gifva anledning till upprifvande af det redan uppsatta och öfverläggande om ett nytt Iprogram. Hvarföre sku!le vi då skrida härtill nu? I Hafva några nya, hittills obekanta grunder willkommit, som sällskapets majoritet icke kände redan i våras? Alldeles inga! (bra! bra!). Att andra yttrat sig på skiljaktigt sätt och gjort en framställning i ämnet, som afviker från sällskapets tankar, innefawtar alldeles icke något nytt, utgör inga nya grunder, inga skäl: alltså intet, som kan eller bör ändra sällskapets tänkesätt i saken. Attibland dessa mot sällskapet olika tänkande befinner sig landets bögsta myndighet, den af oss alla såsom regering vördsde auktoriteten, ändraringenting i våra tankar. Om regeringens förslag en dag blir grundlag, så skola vi lyda det såsom sådan; men att länka skiljaktigt dermed, och i opinionseller Tpetitionsväg tillkännagifva dessa tankar, hindrar oss lingen lag, och allraminst förnuftet (bra! bra!).l iHvad vill man då nu? Man kan anmärka, attli vårt i våras uppgjorda representationsprogram blott i innefattade grunddrag, utgångspunkter, första lini erna. Men ingen talare här, ej en gång hrr Hed-l lånd och wOrckimont, yrka, att reformsällskapet skall utarbeta ett ända i detalj gående förslåg.! När detta icke begäres, hvad fattas då? Ingenting. Hvad oss tillkommer att göra nu, är således tyd-. ligen blott, att skrifva till sällskaperna i landsorten Joch inbjuda dem att vara med oss, såsom min motion innehåller. : Hr dir CARLSSON förmenade, att då ingen no-l: köat, ätt det vilande förslaget vore bättre änll! vår nuvaraade ståndsörfallning; då Regeribgen ärls Mördety gehodå vi, utan deåsslåntagende; ej kunne! Tvera vissa om att undgåivkdorna: af andra: länders)s narki, borde, ni gilla. hämnde fötslag. Fölketfingel! kleriegbom, Ågot, pock disträfvandat esteromsranliga.s ö EE AN en oo MM MM OB RJ KR oo oo OR K KK ger, n jårolnad. Fått uu Torslag Re mest demokratiska, basis. om det bade fått allt hvad det ville, stulla det ieke Han nägovtrher ad Strärvi uher och ötrefnad Isköllbxidetaf iuppkömmin(Munterhet) 13 20sgnsp HE ÖREDEUND eridrade vid Hr? Albus för Junäramaerölver, att high äcåulhilat a atgå Jhugga dengordiska knuten; att.br L; Hjerta sagt: Tait man svarvar I så stor ovisshet om förslaget bör antagas eller icke, att sällskapet skulle splittras ge h Inom fremtvingandet af sen förklariog derom. För dörigt tillstyrkte talaren ännu en gång antagande af bestarelsens förslag, på de skäl han förut hede anfört. ! 1 Tr S BERG gjorde äfven en anmärknirg vid lör adnidists yttrende, neml. att tankarne om valIradven varitvmycket: delade; både i Stockholm och Tlandsorten, samt att paragrafen derom blifvit entaIgen med mycket liten majoritet. Tal.. Bemställde läfven alternatift, om icke reformsällskaperna i landsJorten borde uppmanas att tillkännagifva, huruvida de först ville hafva urtima riksdag eller nytt förslag. I Er DALMAN: Då reformsällskapet sist. vår i fö: jä .Petbi0a uppgaf grundersa för en önskad representationsreform, erhöll det till sipr regeringens proposition till ständerna NÅAt war firsota on. l j ( s l S I t V r j I g ;