Faubourg S:t Martin, der. det beslutats att en stor bankett skall gifvas, till förbrödring af den fransyska och tyska demokratien. I öfrigt vänder sig dagens samtal endast och allenast omkring frågan om presidentvalet. Nationalförsamlingen och bergerskapet önska Cavaignac, men i synnerhet det sednare fruktar mycket att landsorterna utkora Napoleon. En stor del representanter hafva begärt permission för att öfverlägga och komma öfverens med sina departementer. Det legitimistiska partiet är outtröttligt uti att verka för Louis Napoleon. Deras åsigt af saken är, att som denne är en man utan capacitd,, samt helt och hållet saknande förmåga att bekläda en dylik plats, följer snart en ny revolution då folket, utledset vid strider, skall återkalla Bourbonen Henric 5:te. Dessa tankar och förhboppningar yttras enskildt helt uppriktigt, jag har hört dem af åtskilliga personer. Måtte de ej leka med elden tills de sjelfva blifva brände. I dag hafva de fremmande nationalgardena haft företräde hos general Cavaignac,i uniform, men utan vapen. Maria. Uti ett annat bref från Paris förekomma följande, såsom oss synes, intressanta detaljer: pPrions Ludvig Napoleons uppförande fortfar ännu att vara detsamma. Han är sällan närvärande i nationalförsmlingens sessioner, och undviker att votera, så snart någon kiokig fråga är före. För en månad sedan fick han sitta mycket ensam, och blott o:gra få ledamöter syntes då och då tala vid honom; men nu är det icke så. Representanter a alla opinioner vinda sig nu till honom, och äfven några ef bergpartiet hafva nedlåti: sig att taga sin plats bredvid honom. När han icke är i församlingev, är det mycket svårt att finna honom nå gonstädes, emedan han sällan stannar i sitt hotell, för att icke belägras af en skara sökanse. Han understödes kraftigt af sina kusiner: Jerome Napolecn och Murat; men Pisrre Napoleon tillhör republikanerna af venstra sidan och är en god vän till general Cavaignac, samt har brutit med prios Ludvig. Frågan om presidentvalet uppslukar för öfrigt så mycket allmänna uppmärksambeten, att allt annat försvioner vid sidsn deraf. Äfvon diskussionerna om budgeten gå, jemförelsevis, lätt förbi. Oaktadt landets stora konsumtion gör, att päringarne ånyo blifvit mera sysselsatta, kunna dock icke affärerna återtaga Dågot verkligt lif, innan den betydelsefulla 40 Dec passerat. ena sidan fruktar man nemligen, att en stor del af bönderna i departementerna, äfvensom de s. k. moderate, eller de som i sitt innersta ej tycka om republiken, såsom medlemmarne af klubben vid gatan Poitiers och alla deras anhängare, skola votera på Ludvig Napoleon; de förstoämnde, emedan de icke känna general Cavaigpac, och namnet Napoleon deremot ännu alltid har en tjusande verkan på den fransyska national käns!an; de sednare åter, emedan de äro rädde att Cavaigose såsom president skall närma sig till ultraäemokratern2, emeden han är en hestämd och varm republikan. Derjernite her det omtalats, att såväl Cavaignac som hela det demokratiska partiet ämnar heldre viga det yttersta att förekomma prins Ludvigs val, emedan han icke velat afgifva någor förklaring, hveri han bundit sin heder vid republikens bibehållande, utan många tvärtom tro, att han blott traktar efter en krona. Allt detta gör att för ögonblicket en viss ängslan för lugnets bibehållande råder hos köpmännen och kapitalisterna, så att ingen för ögonblicket lånar ut sina penniagar eller går in i nya industriella spekulationer, som fordra förskotter, eller sätter in besparingar i fonderna. För några dagar sedan uppvaktades hr Thiers af en deputation af 42 tidningsredaktörer från landsorterna, hvilka önskade hans råd i afseende på det blifvande presidentvalet. Han säges detvid hafva förklarat sin mening, att hvarje god medborgare borde votera för prinsen. Ryktet härom, som hastigt spridt sig, har emot hr Thiers uppväckt en förfärlig förbittriog i sinnena bland publiken i Paris, som icke talar om annatän presidentvalet; och det har äfven tillvunnit general Cavaignac en stor mängd avhäcgare bland de förut obestämda, emedan Thiers och tidningen Le Constitutionnel,, som anses för hans orgav, nu på en tid fört ett tvetydigt språk, som visar att han vill hafva händerna fria, i fall prins Ludvig skulle blifva vald. Somliga tro äfven, att hr Thiers spekulerar på att ia föra ett regentsiap för grefven af Paris, då hr Thiers sjeif skulle blifva regenten. Detta låter sig ej göra, om Cavaignac blir vald, emedan det skulle befästa republiken. Men blir prios Ludvig vald och försöker återinföra en sorts kejsardöme, så är en blodig strid att förutsa från republikanernas sida. Utråkningen är då, att den betydande mängd af folket, som bahöfver lugn,-skullesöka en medelväg uti grefvens af Paris utropande; och hr Thiers skulle då i alla fall komma till makten. ) ) På afstånd är det naturligtvis omöjligt att bedöma förhållaedet med dessa intressanta frågor, som komma att hafva ett så stort inflytande på hela Europas öden. Emedlertid, och ehuru vågadt det för ögonblicket kan synas, under många tidningars försäkringar om motsatsen, gissa vi att general Cavaignac vinner segern vid valet, så framt nemligen icke Ludvig Napoleon skulle afgifva någon sådan förklaring, som mera tillfredsställer republikanerna än hiygtills. Red:s anm. STRSOTSDSA VA,