Faubourg S:t Martin, der. det beslutats att en
stor bankett skall gifvas, till förbrödring af den
fransyska och tyska demokratien.
I öfrigt vänder sig dagens samtal endast och
allenast omkring frågan om presidentvalet. Na-
tionalförsamlingen och bergerskapet önska Ca-
vaignac, men i synnerhet det sednare fruktar
mycket att landsorterna utkora Napoleon. En
stor del representanter hafva begärt permis-
sion för att öfverlägga och komma öfverens
med sina departementer. Det legitimistiska
partiet är outtröttligt uti att verka för Louis
Napoleon. Deras åsigt af saken är, att som
denne är en man utan capacitd,, samt helt
och hållet saknande förmåga att bekläda en dy-
lik plats, följer snart en ny revolution då fol-
ket, utledset vid strider, skall återkalla Bourbo-
nen Henric 5:te. Dessa tankar och förhbopp-
ningar yttras enskildt helt uppriktigt, jag har
hört dem af åtskilliga personer. Måtte de ej
leka med elden tills de sjelfva blifva brände.
I dag hafva de fremmande nationalgardena
haft företräde hos general Cavaignac,i uniform,
men utan vapen. Maria.
Uti ett annat bref från Paris förekomma
följande, såsom oss synes, intressanta detaljer:
pPrions Ludvig Napoleons uppförande fortfar ännu
att vara detsamma. Han är sällan närvärande i
nationalförsmlingens sessioner, och undviker att
votera, så snart någon kiokig fråga är före. För
en månad sedan fick han sitta mycket ensam, och
blott o:gra få ledamöter syntes då och då tala vid
honom; men nu är det icke så. Representanter a
alla opinioner vinda sig nu till honom, och äfven
några ef bergpartiet hafva nedlåti: sig att taga sin
plats bredvid honom. När han icke är i försam-
lingev, är det mycket svårt att finna honom nå
gonstädes, emedan han sällan stannar i sitt hotell,
för att icke belägras af en skara sökanse. Han
understödes kraftigt af sina kusiner: Jerome Na-
polecn och Murat; men Pisrre Napoleon tillhör
republikanerna af venstra sidan och är en god
vän till general Cavaignac, samt har brutit med
prios Ludvig.
Frågan om presidentvalet uppslukar för öfrigt så
mycket allmänna uppmärksambeten, att allt annat
försvioner vid sidsn deraf. Äfvon diskussionerna
om budgeten gå, jemförelsevis, lätt förbi. Oaktadt
landets stora konsumtion gör, att päringarne ånyo
blifvit mera sysselsatta, kunna dock icke affärerna
återtaga Dågot verkligt lif, innan den betydelsefulla
40 Dec passerat. ena sidan fruktar man nem-
ligen, att en stor del af bönderna i departemen-
terna, äfvensom de s. k. moderate, eller de som
i sitt innersta ej tycka om republiken, såsom med-
lemmarne af klubben vid gatan Poitiers och alla
deras anhängare, skola votera på Ludvig Napoleon;
de förstoämnde, emedan de icke känna general Ca-
vaigpac, och namnet Napoleon deremot ännu alltid
har en tjusande verkan på den fransyska national
käns!an; de sednare åter, emedan de äro rädde
att Cavaigose såsom president skall närma sig till
ultraäemokratern2, emeden han är en hestämd och
varm republikan. Derjernite her det omtalats, att
såväl Cavaignac som hela det demokratiska partiet
ämnar heldre viga det yttersta att förekomma prins
Ludvigs val, emedan han icke velat afgifva någor
förklaring, hveri han bundit sin heder vid repu-
blikens bibehållande, utan många tvärtom tro, att
han blott traktar efter en krona. Allt detta gör
att för ögonblicket en viss ängslan för lugnets bi-
behållande råder hos köpmännen och kapitalisterna,
så att ingen för ögonblicket lånar ut sina pennia-
gar eller går in i nya industriella spekulationer,
som fordra förskotter, eller sätter in besparingar
i fonderna.
För några dagar sedan uppvaktades hr Thiers af
en deputation af 42 tidningsredaktörer från lands-
orterna, hvilka önskade hans råd i afseende på det
blifvande presidentvalet. Han säges detvid hafva
förklarat sin mening, att hvarje god medborgare
borde votera för prinsen. Ryktet härom, som ha-
stigt spridt sig, har emot hr Thiers uppväckt en
förfärlig förbittriog i sinnena bland publiken i Pa-
ris, som icke talar om annatän presidentvalet; och
det har äfven tillvunnit general Cavaignac en stor
mängd avhäcgare bland de förut obestämda, eme-
dan Thiers och tidningen Le Constitutionnel,, som
anses för hans orgav, nu på en tid fört ett tvety-
digt språk, som visar att han vill hafva händerna
fria, i fall prins Ludvig skulle blifva vald. Som-
liga tro äfven, att hr Thiers spekulerar på att ia
föra ett regentsiap för grefven af Paris, då hr
Thiers sjeif skulle blifva regenten. Detta låter sig
ej göra, om Cavaignac blir vald, emedan det skulle
befästa republiken. Men blir prios Ludvig vald
och försöker återinföra en sorts kejsardöme, så är
en blodig strid att förutsa från republikanernas
sida. Utråkningen är då, att den betydande mängd
af folket, som bahöfver lugn,-skulle- söka en me-
delväg uti grefvens af Paris utropande; och hr
Thiers skulle då i alla fall komma till makten. )
) På afstånd är det naturligtvis omöjligt att be-
döma förhållaedet med dessa intressanta frågor,
som komma att hafva ett så stort inflytande på
hela Europas öden. Emedlertid, och ehuru vå-
gadt det för ögonblicket kan synas, under många
tidningars försäkringar om motsatsen, gissa vi att
general Cavaignac vinner segern vid valet, så
framt nemligen icke Ludvig Napoleon skulle af-
gifva någon sådan förklaring, som mera till-
fredsställer republikanerna än hiygtills.
Red:s anm.
STRSOTSDSA VA,